Skrivet av: Pär Eriksson | november 29, 2018

Veckan som gått – w 48

På jobbet
Jag tittar ut genom fönstret och noterar att årets julgran på Fristadstorget är på plats. Snart öppnar vi också första adventsluckan i den levande kalendern som nu blivit tradition.


Foto Marie Svensson

Ett slags tecken på att vi snart närmar oss jul och slutet på året.

Det kanske inte är dags än att summera året men jag slås både över hur fort det gått men också att det hänt mycket.

Tyvärr skriver jag – vi ser inte riktigt slutet på krigen och terrorn. Nya bombningar i Jemen med risk för en ny svältkatastrof. Bilder från Aleppo i Syrien visar att mänskligheten genomlider stora prövningar. En modern och internationell stad i ruiner och spillror.

Det är som att ondskan tar ett grepp om oss.

I vårt eget land står vi alltjämt utan en ny regering. Jag förstår att många blir frustrerade och det finns en uppenbarlig risk att reformer och viktiga satsningar stannar av i ett läge då vi behöver återfå framtidstron.

Samtidigt har jag stor respekt för valresultatet som återspeglar de spänningar och politiska motsättningar vi har i vårt land. Det går inte att enkelt vifta bort utan kräver ett skickligt handlag av våra partier och folkvalda politiker.

I vårt eget Eskilstuna blandas framgångar med nya utmaningar. Läsaren kanske tröttas av mitt ständiga påpekande att fler måste utbilda sig, fler behöver jobba och bidra.

Kanske vi också behöver bilda oss. Lära oss hur man bygger samhällen och städer, hur vi förmår leva tillsammans och göra den här staden än mer stolt. Då duger det inte att skjutningar, droghandel och kriminalitet blir en del av vår stad. Aldrig!

Samtidigt blåser det positiva vindar. Nyligen utsågs vi till bästa tillväxtkommun i Sörmland. Bostadsbyggandet är alltjämt högt och jag blir imponerad över allt gott som sker i våra verksamheter. Det är viktigt att få berätta det. Det arbete som nu görs i våra förskolor, skolor, på fritidsgårdar, socialkontor och äldreboenden – ja alla våra verksamheter – är värd stor respekt.

Och får inte våra chefer och medarbetare höra det…så säger jag det. Jag har mer än fyrtio års erfarenhet…om nu ingen skulle tro mig.

Den här veckan hade kommunstyrelsen sitt sista möte för året. Och nästa gång i januari så är det ett nytt ks som formerar sig.

Kommunstyrelsen är oerhört viktig för en kommun. Den liknar en regering som har att förverkliga våran motsvarighet till riksdagen, dvs kommunfullmäktiges beslut och inriktningar.

Det är med stor respekt jag skickar vårt tack från tjänstemannaledningen. Jag tycker det finns en bra ton och en bra dialog mellan politiker och tjänstemän i Eskilstuna som vi ska vara mån om. Den uppstår inte av sig själv utan ska vårdas och värnas. Så stärks och upprätthålls demokratin. Tack alla ledamöter och alla kompetenta medarbetare som bidrar.

Annars är veckan fylld av möten där jag träffar våra viktiga samarbetspartners i regionen. Bl a Samhällskontraket tillsammans med Mälardalens högskola och samarbetet i det som kallas 4-Mälarstäder.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Jag kan förstå om den regelbundne läsaren tröttas av min kärlek och mitt intresse för idrotten.

Och jag erkänner gärna att idrotten fascinerar mig. Så viktig när den pågår och så oviktig när matchen eller kampen är över.

Men det som engagerar mig i rollen som kommundirektör är idrottens betydelse för en stad. Jag har sett städer förändras och som återfått sitt självförtroende via idrotten och kulturen.

Eskilstuna är historiskt en fin idrottsstad. Våra klassiska föreningar IFK, City och Guif bär hundraåriga traditioner. Lägg då till ett antal mer lokalt förankrade föreningar med hundraårig historia så förstärks bilden.

Samtidigt skapas nya föreningar. Nya klubbar och nya sporter tar plats.

AFC Eskilstuna – utläses Athletic Fotball Club – är ett sådant exempel. I helgen tog de det viktiga steget till allsvenskan i världens största och mest uppmärksammade sport.

För en fotbollsintresserad som mig så var det stort när de på Grimsta IP i Bromma vände ett 0-1 underläge till seger med 2-1 i slutet av matchen.

Kanske jag också blir extra berörd eftersom jag sett de tre kvalen i Eskilstuna. 1961 när IFK spelade mot Gais inför 22 491 på Tunavallen. 1981 då IFK förlorade mot Kalmar FF och nu 2018 då AFC tar klivet upp.

Det är också en del av Eskilstunas rotsystem.

Nu är det fem städer som kan stoltsera med ett både dam- och herrlag i högsta serien. Stockholm, Göteborg, Malmö och ”mina” städer Örebro och Eskilstuna.

United betyder oerhört mycket för unga tjejer. Äntligen har de några egna att se upp till och ha som föredöme. Och svaret på AFCs betydelse kommer att ges de närmaste 5-10 åren. Förmågan att bli en del av vår stad, attrahera barn och ungdomar, bli respekterade på Ekängen, Årby IP, Orrliden och på Kungsvallen.

Detta skrivet med stor respekt för de klubbar vars tröjor jag själv burit – City och IFK. Deras mer än hundra år i Eskilstuna är värd stor respekt.

Nu gläds vi med AFC och United och ser fram mot ett fantastiskt fotbollsår 2019.

På hemmaplan
Hustrun gjorde sina sista arbetsdagar i yrkeslivet den här veckan och rytmiken i vår familj skakas om. Jag har alltid varit imponerad över hennes ihärdighet att alltid jobba med det svåraste – barn, ungdomar och vuxna som inte alltid haft det lätt i livet.

Nu väntar något nytt. Så spännande.

I veckan skulle min pappa fyllt 107 år om han levt. Samtidigt firar vi yngsta barnbarnets 9-årsdag. Precis som livet skall vara. En ny generation tar över.

Annars lyssnar jag på Dead Horses och deras frontkvinna Sarah Vos från Milwaukee i norra USA. Och innehållet känner den regelbunden läsaren – americana med countryinfluenser.

Ha en bra helg!

 

 

 

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: