Om en vackert hängande mobil, en gyllene regel och vikten av att söka vishet

Jag tror att vi alla kan relatera till en vackert hängande mobil i taket.

Den är så vacker när den är i balans. Samtidigt påverkas den av minsta vindpust. Betalningen för dess vackra konstruktion är också dess svaghet.

Om någon del hamnar i obalans så påverkas hela mobilen.

Läsaren tycker kanske att jag inleder veckans krönika något kryptiskt. Men vad jag försöker gestalta är systemteorins gyllene regel.

Saker och ting är ständigt beroende av varandra och påverkas inbördes. Ibland i förutsägbara mönster och rörelser men lika ofta i oförutsägbara och icke planerbara skeenden.

Räds inte av min något teoretiska utgångspunkt. Jag har något viktigt att förmedla.

Att agera i levande system
Om vi förstår att saker och ting påverkas inbördes så är min lärdom att vi blir lite mer eftertänksamma, lite mer förlåtande och lite mer villiga att samarbeta eftersom vi behöver varandra än mer för att skapa resultat.

Läsaren kanske tycker att jag alltjämt blir obegriplig men mitt budskap är att om vi förstår att vi alla är delar av system som är i ständig rörelse – jämför mobilen i taket – så behöver vi lära oss att navigera i sådana system och upplevda verkligheter.

Jag brukar i olika sammanhang lyfta fram att jag bär på en unik erfarenhet som är få förunnat. Jag har arbetat på alla nivåer i den kommunala organisationen. Jag har varit medarbetare, enhetschef, utvecklare, områdeschef, förvaltningschef och kommundirektör.

Det betyder också att jag varit med på hundratals…ja kanske tusentals möten där vi mer diskuterat om ”dom andra” än att vi haft fokus på oss själva.

Arbetsplatsträffar där budskapet varit om bara politiker och chefer kom ut på vår arbetsplats så skulle de förstå vår verklighet och ge oss mer resurser.

Men jag har också deltagit i möten i stads- och kommunhus där budskapet varit att medarbetarna inte förstår helheten och tror att resurserna är obegränsade.

Istället för förståelse växer misstänksamhet. Mobilen är i obalans. Min erfarenhet är att vi ofta pratar förbi varandra. Vi lyssnar inte tillräckligt på varandra. Det viktiga blir att ha rätt snarare än att skapa verklig förändring.

Att förstå de olika rollerna
För sanningen är att alla delar i organisationen behövs. Det behövs ett stadshus och en såväl politisk ledning som en tjänstemannaledning som förmår se just helheten, som kan värdera och analysera vad som sker nationellt, i regionen och i hela kommunen. Förmågan att värdera de olika delarnas betydelse. Bedöma när det är dags att bygga en förskola, en ny gågata, ett torg och ett nytt äldreboende

Samtidigt är organisationen beroende av kloka och erfarna chefer som förmår leda arbetet i vardagen. Som vet vad som ska göras, säkra att lagstiftningen följs, skapar en hållbar organisation, håller ordning på pengarna och bedömer vilken kompetens som behövs.

Och ytterst naturligtvis vår roll som medarbetare som vet hur det ska göras. Som är kunniga och drivna i själva mötet med brukaren, eleven, den äldre eller kunden. Som vet hur man planerar en stad och som vet hur man släcker en brand.

Så byggs en modern organisation. I sin helhet. I sin förståelse för de olika rollerna. I organisationsfilosofiska termer så är vi just ett levande system – en hängande mobil. Så vacker i balans och så bräcklig om vi inte vårdar den.

Ett insiktsfullt ledar- och medarbetarskap förstår det här och agerar därför med en stor portion nyfikenhet på ”dom andra”.

Om vi ska få något gjort behöver vi vara frågvisa och nyfikna. Inte för att i första hand vara artiga utan för att förstå hur vi ska agera för att nå en förändring på min arbetsplats, i ett bostadsområde, i en hel stad och kanske i ett helt land.

Den moderna kunskapsorganisationen – som en kommun är – söker ständigt efter dialog.

Den typen av organisation karaktäriseras av att chef och medarbetare sällan klandrar. Den söker inte syndabockar eller letar fel – den söker istället vishet.

Den moderna kunskapsorganisationen känns igen på att den drivs av ett antal grundläggande värderingar och principer – t ex synen på mötet med brukaren, synen på yrkesmässig professionalism, förmågan att se helheten.

Den moderna kunskapsorganisationens medarbetare förstår att de verkar i ett sammanhang – i en skolsal, på ett äldreboende, på en fritidsgård eller i ett stadshus – och att de har att hantera en levande mobil.

Så vacker i balans men så skör att minsta vindpust försätter den i obalans om vi inte ser upp. Det är därför det är så viktigt att leva budskapet om att vattna det som växer, att gå tillsammans. Att stötta och hjälpa i en värld och ett samhälle som i sig själv verkar vara i obalans med sig själv.

Med hopp om att ni inte tyckte att jag blev vare sig för teoretisk eller filosofisk. Eller också var det det som var mitt syfte.

Att utmana läsaren till reflektion. Bortom sociala mediers korthuggna kultur och som ofta vägleds av idén om rätt och fel.

Världen och människan är mer komplicerad än så. Som tur är. I den meningen är systemteorin en bra hjälp, ett bra räcke att hålla sig i när det blåser motvind eller hård byig vind.

Ha en bra vecka!

Annons