Veckan som gått – w 22

På jobbet
Den här veckan hade Kommunledningsgruppen möte och den vetgirige tänker – vad gör dom i Stadshuset när dom träffas över förvaltnings- och bolagsgränserna?

Updraget är att hålla ihop hela kommunen – eller kommunkoncernen som vi kallar det när våra bolag deltar – och frågor denna gång var inriktningen för 2014, hur vi går vidare med vår satsning Modigt Medarbetarskap och långsiktig strategi för samarbetet med Mälardalens högskola.

Den här veckan så var det också möte i kommunstyrelsen och så här före sommaren var det några riktigt stora och viktiga frågor på agendan.

Gemensamt driftbolag mellan Eskilstuna Energi och Miljö och Strängnäs SEVAB. En principiellt viktig fråga som handlar både om ekonomi och att stärka miljötänkandet och förbinder våra två orter än mer till varandra.

Kommunstyrelsen fattade också beslut om projektering och byggandet av det nya badet. För den utomstående kanske det bara är en i raden av kommunala beslut men för oss som arbetat intensivt med frågan så är det ett oerhört viktigt beslut som nu slår an tonen inför fortsättningen.

Jag är ju part i målet men min bild är att vi får ett väl avvägt beslut där hänsyn tagits både till den kommunala ekonomin, Eskilstunaborna, skolornas och föreningarnas behov, estetik, stadsbyggnads-, miljö- och trafikintressen.

Det är det här som är som fascinerande att arbeta i en kommunal organisation – att göra avvägningar, att se helheten, att lyssna men ändå inte ”bara” gå till mötes alla önskemål om större och bättre.

Att inte bara låta de som hörs mest och har rätt kontakter få sina röster hörda samtidigt som de svaga rösterna inte tillåts bryta igenom. Det kallas visst demokrati och politik.

Den här veckan arrangerar en rad brukar- och intresseföreningar den så kallade Tillgänlighetsveckan.

Det här är viktigt och handlar som jag ser det i grunden om allas lika värde och rätt att kunna bo, leva och verka i en stad oaktat funktionshinder.

Jag blev glad när jag bjöds in som föreläsare och gäst nu på fredag. Mitt tema kommer att kretsa kring allas lika värde och vad som skett de senaste åren i synen på funktionshinder.

Eskilstuna uppmärksammas allt mer i olika sammanhang. Den här veckan utsågs Eskilstuna Kombiterminal i Folkesta till Årets Transportlösning på en konferens i Göteborg.

Tommy Spångberg från Kfast tillsammans med andra pristagare

Samma kväll men i ett annat sammanhang var vår ekonomidirektör Tommy Malm en av tre nominerade till Årets Offentliga Ekonom.

Det är viktigt att Eskilstuna syns och nämns i positiva sammanhang. I vart fall blir jag stolt över våra medarbetare.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Jag har bott i Eskilstuna i större delen av mitt liv men också haft nära relationer med framförallt Örebro och Västerås.

1990 blev familjen och jag hemvändare efter 15 år i Örebro.  Och jag märker att jag möter allt fler hemvändare.

Det är extra kul tycker jag och det visar att många känner en samhörighet med Eskilstuna. Min erfarenhet är också att den ort man växer upp i får en särskild plats i ens hjärta.

Lägger vi ihop de som bott i Eskilstuna i hela sina liv, alla nyinflyttade och vi hemvändare så börjar det nya och moderna Eskilstuna ta form.

För precis så utvecklas moderna städer – i mixen och erfarenheterna av människor.

Historia, tradition, starka band till orten och platsen blandas med de som kommer in med andra erfarenheter och framtidsdrömmar. Från Norrland och Värmland, från Stockholm och Bagdad. Från Västerås och Mogadishu.

Det är precis i den skärningspunkten utveckling sker. Och kanske vi alla – både de som bott här jämt, hemvändarna och de hitflyttade borde lyssna lite mer på varandra.

För i det samtalet, i den dialogen kan ett spännande och kreativt Eskilstuna formas.

Långt från näthatet och insändarnas oförsonlighet som vill få oss att tro att vi inte duger.

På hemmaplan
Apropå rotsystem. Min moster och morbror är på besök den här helgen. Norrland betyder mycket för mig. Därifrån kommer min släkt och mina föräldrar och jag har tillbringat otaliga sommrar bland kor, höns och hässjor.

Mina rötter – den vackra Ljungan i Medelpad

Det minsta barnbarnet beklagar sig över att hon var tvungen att vara kanin en hel dag när de lekte mamma, pappa och barn. Jag tröstar henne med att det kommer bättre dagar. Å andra sidan så är det inte så fel att få vara kanin heller.

Jag glömde att flagga för morsdag förra veckan. Det där är viktigt för mig och det är en sådan ynnest att få vara fyra generationer som träffas.

Annars lyssnar jag mycket på amerikanska The National just nu. Riktigt bra.

Ha en bra helg!