Skrivet av: Pär Eriksson | augusti 6, 2018

Sommarpärspektiv VIII 2018

Årtal har en tendens att etsa sig in inte bara i våra minnen utan också som tidsmarkörer i en berättelse om viktiga händelser.

Jag ger er 1080, 1654, 1832 och 2023…

Nu begär inte jag av läsaren att alla dessa årtal sitter som gjutna men som Eskilstunabor borde vi vara pålästa.

Med hopp om att ni orkar med lite folkbildning. Ni kommer att förstå. Och mitt budskap är enkelt…2023 händer något viktigt som väl kan väga sig mot de övriga årtalen.

Historieintresserade och mer kunniga än jag kan säkert invända men jag menar att det är tre årtal som är särskilt viktiga för Eskilstunas utveckling.

År 1080 avlider missionären St Eskil. Enligt berättelserna så kom han från England för att omvända våra förfäder. Hans predikningar utmanade den tidens asa-tro och han stenades i Strängnäs efter att Blot-Sven dömt honom till döden.

Han bärs hem till det som skulle komma att bli Eskilstuna.

Först på 1100- och 1200-talet blir berättelsen om Eskil levande och sprids runt Mälardalen. Samtidigt bygger johannitmunkarna ett kloster vid nuvarande Slottsskolan till Eskils ära och det är också under den här tiden platsen börjar kallas Eskils Tuna.

Vi skriver 1654 och kung Karl X Gustav ger uppdrag i form av ett sk privilegibrev till Reinhold Rademacher att etablera smidesverksamhet i Eskilstuna.

Det var starten på det som skulle bli våra smedjor och som lade grunden till att vi blev den industristad vi är än idag.

Vi skriver det tredje årtalet – 1832. Theofron Munktell från Stockholm startar en mekanisk verkstad i det som vi idag kallar just Munktellområdet.

En flytt och en verksamhet som skulle få stora konsekvenser inte bara för 1800- och 1900-talen utan är direkt avgörande för dagens Eskilstuna. Antagligen inget BM eller Volvo CE och otaliga underleverantörer utan Munktell.

Eskilstunas själ och DNA är Munktell. Jag menar att han kanske är den viktigaste personen av alla i vårt historiska galleri.

Jag tror att läsaren anar vart jag är på väg.

Man kan säkert värdera skeenden och händelser annorlunda men jag menar att dessa tre årtal och dessa tre personer är de som betytt mest för vår stad. Detta skrivet med stor respekt för andra drivande och historiskt intressanta personer. Och alla dessa tusentals duktiga smeder, hantverkare, fabriksarbetare, familjer, infödda och inflyttade.

Utan 1080, 1654 och 1832 så hade vi varit något annat. Inte givet något sämre men vi hade inte varit det vi är idag.

Nu skriver jag 2023…men jag är osäker på den sista siffran. Den skulle kunna vara en 1:a eller en 5:a.

Jag pratar om att Mälardalens högskola blir universitet.

I mitt sätt att resonera så är det lika viktigt som de övriga händelserna.

Den kritiske läsaren kan säkert invända med att årtalet borde vara 1977. Det vill säga när högskolan etablerades i Eskilstuna och Västerås.

Det ligger något i det. Det var en tidsmarkör som tog Eskilstuna åt ett nytt håll.

Men med djup respekt för högskolans tillblivelse…det är först nu vi börjar skönja kraften och har den djupa förståelsen för högskolans betydelse för vår stads utveckling.

Jag har på nära håll följt högskolans utveckling under snart 30 år och jag ser allt mer vilken betydelse den har inte bara för sina värdstäder Eskilstuna och Västerås utan för hela regionen.

När – jag tar för givet att det blir så – Mälardalens högskola blir universitet så stadgefästs att den här delen av Mälardalen är viktig för Stockholmsregionens framtida utveckling. Ja för hela Sverige.

För mitt i den här regionen sker en stor del av utvecklingen inom den moderna exportindustrin. Jag pratar energisektorn och fordonssektorn.

Jag noterar också att en av världens största e-företag väljer att etablera sig i Katrineholm, Eskilstuna och Västerås. Batteritillverkaren Northvolt etablerar sig i vår grannstad Västerås.

Just därför är det så viktigt att vi också har ett universitet i regionen. Det skapar bättre förutsättningar för forskning och examinationsrättigheter. Det skapar också ett driv i våra kommuner, våra företag och i vår region.

Och att inte förglömma – dagens högskola har ett brett utbud av viktiga utbildningar som förskolelärare, lärare, socionom, sjuksköterska, ekonom, civilingenjör, datavetenskap, kommunikation och design.

Att bli universitet är inte en lek med ord. Det förpliktigar också. Att vi har en högskola med högt vetenskapligt och pedagogiskt kunnande.

Men också ett omgivande samhälle – en kommun, ett näringsliv och invånare som förstår att vi i så fall skriver en ny tid…

Väl i linje med 1080, 1654 och 1832. Jag är säker på att St Eskil och familjerna Rademacher och Munktell skulle hålla med.

Ha en bra fortsatt augusti!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: