Skrivet av: Pär Eriksson | juni 18, 2017

Om förståelsen att livet är svårt och vikten av att se den goda intentionen hos andra

Livet är svårt.

Det kan tyckas som en märklig inledning på veckans krönika men jag tror att det är viktigt att vi till och från förmår stanna upp och reflektera över sakernas tillstånd och hur vi har  det.

Det är kanske särskilt viktigt i en tid då världen och samhället är svårtolkat och utvecklingen har en tendens att flyta i sina egna flodfåror. I sämsta fall känner vi att vi har små möjligheter att påverka eller också stärks vi i vissheten att allt är möjligt och att var och en av oss har skyldigheten och möjligheten att påverka oss själva och omgivningen.

Jag tror att läsaren redan nu anar att jag kommer att bli något mer filosofisk än vad brukligt är. Jag hoppas att ni har tålamod och överseende med det och ger den här texten en chans.

Att fångas av sina livserfarenheter
Livet är svårt. Jag kommer tillbaka till det.

Under mitt liv så har jag fångats av erfarenheter, händelser, samtal, möten, böcker, artiklar och enskilda texter som påverkat mig starkt. Ja till och med enskilda citat, meningar eller ord.


En underbar summering…

Det är som att de etsar sig fast i mig och blir en del av mig och mina värderingar.

Livet är svårt är en av dessa mina livserfarenheter.

Först kanske man inte höjer på ögonbrynen. Tre ord som också kan uppfattas som meningslösa.

Men smaka på dem lite mer på djupet…livet är svårt. Om vi tillåter oss att ta den utgångspunkten så påverkar det också vårt sätt att se på livet, omgivningen och oss själva.

Vänd på resonemanget – livet är lätt.

Om det är så färgar det också mitt seende. Ytterst är livet lätt att leva och de människor som finns runt mig förväntas också att se så på livet och underlätta mitt görande.

Jag hamnar mitt i centrum och de som rör sig runt mig finns för min skull. Må vara min familj, arbetskamrater, chef eller personen jag möter i kassan i affären eller i receptionen. Eller en lärare, socialsekreterare eller medarbetare inom hemtjänsten. De förväntas att serva mig…så att livet blir lätt att leva.

Jag kanske blir en krävande person. Livet är ju i grunden lätt. Bara min omgivning förstår det och agerar som jag anser bäst så blir det bra både för mig och för andra.

Men gör tankeleken igen. Livet är svårt.

Livet är komplicerat. Vi är olika, har olika erfarenheter, bär olika värderingar och vi är olika personligheter.

Vi är dryga 7 miljarder människor som ska leva på samma avgränsade yta. Så trots skillnader så ska vi ändock i slutändan orka leva med varandra. Det är en utmaning som heter duga.

I årtusenden har människosläkter klarat det. Om än med stora spänningar, motsättningar och ytterst krig och elände.

Livet är svårt att leva. Det är underbart att vara människa men det gör också ont. Det kräver mycket av var och en av oss.

Att se den andre
Om vi ser världen och samhället med de ögonen så behöver vi hjälpa varandra. Vi behöver sträcka ut en hand. Inte vara så dömande, inte vara så kategoriska, inte vara så egocentriska och sätta oss själva i centrum.

Min familj och mina arbetskamrater är viktiga men de är egna självständiga individer och grupper. De finns för sin egen skull inte för mig.

Den där affäranställde eller läraren gör så gott hon eller han kan utifrån sina förutsättningar.

Alla agerar utifrån sin förståelse för ett skeende eller händelse. Få är i grunden onda eller omöjliga att ha att göra med.

Mänsklighetens framgångar
Människosläktet är en märklig grupp men ack så framgångsrik. Den första människan levde för mer än 2 miljoner år sedan. Den moderna människan har funnits i 125 000 år.

Under alla dessa år har vi utvecklats, tagit steg framåt, spänningar och motsättningar har minskat.

Vi som lever nu får vara med om att den öppna fattigdomen trängs tillbaka, de stora folksjukdomarna är snart besegrade, kravet på utbildning och bildning växer, det har aldrig varit så många barn som går i skolan som just nu, kvinnorna och de ungas ställning stärks runt om i världen.

Det betyder inte att vi inte har problem. Vi står mitt uppe i en värld där krig, terror och flyktingströmmar dominerar berättelserna om vad som sker. Miljö- och klimatfrågorna har aldrig varit viktigare. De klassiska grundvärderingarna demokrati och humanism utmanas och ifrågasätts.

Så nog har vi människor att göra.

Jag hoppas att läsaren kan följa mitt resonemang om än lite omständigt.

Om vi på djupet förstår att livet är svårt då bli vi också aningen ödmjukare inför varandra. Vi ser den andres goda intention. Vi vattnar det som växer.

Och om vi förstår att livet är svårt så behöver vi också något att hålla oss i. Ett fundament som står pall när det blåser motvind eller när vi känner oss modfällda.

I min värld så stavas det just demokrati och humanism. I allt vi gör.

Naivt invänder någon…ja kanske men vad är alternativet?

Ha en bra vecka!

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: