Skrivet av: Pär Eriksson | juni 8, 2017

Veckan som gått – w 23

På jobbet
Jag har förståelse för de som kanske rynkar på näsan när organisationer, företag och kommuner pratar visioner.

Bildresultat för Eskilstuna Vision 2030

Många gånger upplevs budskapet och framtidsriktningen som skild från den verklighet vi har att hantera. Och så kan det nog vara.

Men tänk tvärtom – att arbeta och verka i en organisation som inte har en framtidsidé, som inte förmår formulera en tanke om vart vi ska, hur stimulerande är det?

2007 formulerades visionen om Fristaden. Ett framtida Eskilstuna som hämtade energi ur sin historia – må vara från 1700-talet. En stad som präglades av friheter och en stark vilja till engagemang bland invånarna och dåtidens företagande.

Visionen om Fristaden förstärktes med ord som stolthet och att våga vara modig.

Jag minns själv när jag började arbeta i Eskilstuna att jag fångades av hur många som tog det budskapet på allvar. Jag gillade den attityden. Det visade att jag kommit till en organisation som ville något, som hade ambitioner. I många stycken så har jag också mentalt vägletts av det sättet att se på Eskilstunas utveckling

Nu närmar sig 2020 som var själva utgångspunkten för visionen. Nu tar vi spjärn mot 2030. Politiken har gett oss uppdraget att se över och utvärdera Den Stolta Fristaden 2020.

Vi har precis påbörjat det arbetet och det blir än mer publikt under hösten. Bl a med över tusen gymnasieelever engagerade men också föreningar och organisationer, företag och sammanslutningar.

Den här veckan träffar jag ett 40-tal medarbetare som kommer att vara särskilt utsedda ambassadörer för arbetet. Deras roll är att vara pålästa och också fånga in synpunkter.

Bra där Eskilstuna. Du är så seriös…

Den här veckan träffades vi till en temadag kring digitaliseringen. Ett nytt ord för samma sak som vi pratat om? Nja, något har hänt i samhället med teknikens möjligheter. Vi tar del av allt fler appar som underlättar vår vardag. Musik och filmer kan överföras med en lätt knapptryckning. Vi ser mer och mer att kluriga IT-lösningar inom vården och inom skolan. Robotik och smarta tekniklösningar sätter en ny agenda.

Vi blir mer och mer digitaliserade. Det här påverkar samhället, demokratin, ekonomin och välfärden.

Vi tar nu ett steg för att formulera en tydlig strategi och handlingsplan för hur vi som kommun ska möta det här och se till att det blir något bra för invånarna. Så spännande.

Den här veckan är det också styrelsemöte i Samhällskontraktet. Vi har nu haft det här samarbetet mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna och Västerås i snart åtta år. Och sedan tre år tillbaka tillsammans med Sörmlands läns landsting och Region Västmanland.

Jag blir så glad att alla fem parter uttryckt att de vill fortsätta samarbetet ytterligare en fyra-årsperiod. Politikerna i vårt eget Eskilstuna har varit noga med att poängtera att det här är viktigt för vår kommun. Och med tillägget – arbetet och forskningen måste ge än mer resultat i verksamheterna. Bra där.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Jag är ute och tränar inför Cykelvasan och jag har en sådan miljö att välja på.

Trots att jag är född och uppvuxen här och bott en stor del av mitt liv i Eskilstuna så är de allra nordligaste delarna av vår kommun inte helt bekant för mig. Ja inte så att jag inte känner till området från Kvicksund, via Torshälla, Vallby, Sundbyholm, Jäder och till Björsund. Snarare att jag inte varit där så ofta. Sundbyholm undantaget.

Men kanske den allra vackraste delen är den som kretsar kring Jäder. Jag tänker på det när jag i hyfsad träningsfart tar mig igenom det vackra landskapet.

Här skulle jag vilja ha levat på 1600-talet. Om inte annat för att få ett prat med Axel Oxenstierna.

Han är en av de största statsmännen i svensk historia. Han arbetade under tre kungar och en drottning och var också arkitekten bakom länsindelningen som vi lever i än idag.

Vi kan också tacka Axel Oxenstierna för att Sverige har en stark kultur av tydliga roller mellan politik och tjänstemän – tidigare mellan monarkin och tjänstemän. Oxenstiernas idé om den ”oförvitlige tjänstemannen” som bistår med underlag, analys och säger vad han eller hon tycker är en del av vår starka demokrati.

Axels föräldrar Gustav och Barbro bodde på Fiholms slott – mitt i den vackra Jädersbygden. Och i Jäders kyrka ligger också familjen begravd.

Det här är också en del av Eskilstuna. Historien möter nutiden och påverkar oss mer än vi tror. I vart fall när en cyklist får filosofera…

På hemmaplan
Vilken fin helg det blev. Invigning av nya arenan, Världsmiljödagen i Torshälla och brett nationaldagsfirande. Många talare lyfte upp stoltheten med Sverige. Våra demokratiska fri- och rättigheter, jämställdheten och förmågan att lyssna på varandra. Det föds alltid positiva motkrafter när det ibland blåser motvind.

Helgen fylls av födelsedagskalas. Barnbarnet i Stockholm fyller år och på samma dag hennes mamma. Så passande.

Hon önskar sig – barnbarnet alltså – en monster high-docka. Nu är jag inte riktigt med…svärdottern önskar sig en gjutjärnspanna. Det känns tryggare.

Ännu ingen nedräkning till semestern i den Erikssonska familjen. Det återstår så mycket mer att göra innan dess.

Annars lyssnar jag på Janice med rötterna i Tensta Gospel Choir. Så många bra soulröster vi har. Gillar det jag hör.

Ha en bra helg!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: