Skrivet av: Pär Eriksson | april 2, 2017

Om att byta liv, att förändra världen och vikten av att återerövra framtidshoppet

Jag ställer en skarp fråga – är det någon som vill byta liv med mig?

Det låter dramatiskt men jag tänker så här; det är nu vi behövs.

Världen är i obalans med sig själv, utmaningarna är stora både internationellt, nationellt och i vår egen kommun. Det är nu det behövs mer av demokrati och humanism för att ta sig igenom en svår tid.

Jag skulle vilja vara 40 år och ha allt framför mig som förälder, som medarbetare i kommunen och som chef.

Jag förstår om min krönika den här veckan kan tolkas som en +60-årig mans längtan av att ”få vara med”

Och så är det nog. Men min ambition är större än så. Häng med!

En fantastisk utveckling men något skaver
Jag kan blicka tillbaka på en snart 40-årig yrkesbana. 10 år i Örebro, 20 i Västerås och förhoppningsvis 10 år i den stad som jag bär så nära mitt hjärta.

Samhället har gått igenom en fantastisk utveckling och så också den kommunala organisationen. Från en myndighetslogik till mer av själen i en modern kunskapsorganisation. Från bruna kuvert till ett exploderande digitalt samhälle.

Från drag av toppstyrning mot mer av delaktighet och gemensamt ansvarstagande. Från en värld av många manliga chefer och beslutsfattare till mer av mångfald och helhet.

Från medborgare som kanske upplevde att de stod med mössan i handen till mer av levande och ansvarstagande invånare som kräver att bli lyssnade på

Det är en fantastisk utveckling som alla generationer ska känna sig stolta över. Så utvecklar man ett samhälle och en stad.

Samtidigt är det något som gnager och skaver. Världen är i obalans med sig själv. Vi upplever krig, terror och flyktingströmmar som i antal överträffar vad historien upplevt tidigare.

Det brinner i områden, vi möter dödskjutningar och narkotikauppgörelser.

Vi tar del av berättelser från kvinnor och unga tjejer som inte känner sig trygga. Vi möter ett klimat på sociala medier som andas oförsonlighet, hat och hot.

Det är en ny värld med både stora möjligheter och allvarliga problem.

Det är precis i den kontexten jag är avundsjuk på den yngre generationen av chefer och medarbetare som får vara mitt i det här de närmaste 20-30 åren.

Jag skulle så gärna vilja…

Ni är så viktiga. Det är ni som ska bära det här samhället, den här kommunen vidare. Det är så mycket ogjort.

Ett samhälle som bars upp av visioner
När jag växte upp på 1950-talet – bara några år efter 2:världskrigets slut – så förmedlades en väldigt optimistisk framtidsbild till oss barn. Budskapet både i skolan, vid köksbordet och i samhället var att tiden med krig och de makabra gasugnarna och förintelselägren var över.

Och prata om utveckling. Korea- och senare Vietnamkriget tar slut, kolonialismen och det förskräckliga apartheidsystemet faller och länder i den sk Tredje världen blir fria, tre diktaturer faller i vårt eget Europa och några decennier senare faller ett helt system som karaktäriserats av förtryck mot oppositionella i Östeuropa.

De stora folksjukdomarna trängs tillbaka och vetenskapen löser och svarar på många av mänsklighetens gåtor.


Fina Råbergstorp – här är min dotter född

Gamla dragiga träkåkar – det är bara 50 år tillbaka i tiden i vår egen stad – ersätts av moderna miljonprogramområden. Våra pappor har jobb och våra mammor är på väg ut i arbetslivet. Vi barn får gå 9 år i skolan och ges möjlighet till ytterligare 3 år på det nystartade gymnasiet.

Kanske läsaren invänder att det här bara är en nostalgisk berättelse. Och visst kan det vara så. Bakom den här bakgrundsteckningen döljer sig naturligtvis nya problem och svårigheter i form av nya motsättningar och nya samhällsfrågor.

Men huvudbudskapet till oss barn och de som var unga då var att världen var hoppfull. Allt var möjligt. Till och med att åka till månen.

När världen nu är i krig och kris och så behöver vi återerövra framtidshoppet. Känslan av att det kommer att gå bra.

Det är precis där ni unga har ett extra stort ansvar de närmaste åren. Att berätta nya berättelser om världen, samhället och vår stad. Att ingjuta hopp utan att bli naiva eller förminska de problem vi står inför.

De äldres klokskap
Vi äldre har ett särskilt uppdrag – och det är nog så viktigt – och det är att uppmuntra de unga. Ge dem plats, ge dem förtroende.

Jag har stor respekt för den äldre generationen men vi måste förstå att det är de som är mitt i livet nu som måste få sätta agendan precis som vi ville utmana de äldre när vi var unga.

Vi äldre ska agera mentorer och vägledare. Vara kloka vägvisare. Men aldrig de som bromsar och håller tillbaka.

Så byggs ett samhälle och en stad. I förståelsen och vissheten att vi behöver gå tillsammans. Ung och gammal, infödd och inflyttad, män och kvinnor.

De som vill splittra oss, peka på skillnaderna kommer inte att lyckas eftersom vi människor söker balans och jämvikt. Vi vill ha lugn och ro. Hatet, hoten, rasismen, bilbränderna och gänguppgörelserna håller oss tillbaka.

Det dimper ner två sms från personer jag känner men som också är 25 år yngre och som tydligen funderat på det där med att byta liv.

Den ene frågar ”vad tjänar du”? Jag svarar på kronan och får snabbt ett svar ”inte tillräckligt”.

Det andra sms:et; ”hur är det att leva med din fru, dina barn och barnbarn…”

Jag berättar för hustrun som ser anklagande på mig…du får nog nöja dig med att förändra världen här och nu, där du står. Varför inte börja med dig själv?

Hon är klok hon.

Ha en bra vecka!

 

 

Advertisements

Responses

  1. Hej!
    Jag läser din krönika varje söndag och tycker verkligen att du skriver så viktiga saker samtidigt som du lyckas förmedla det på ett sätt som känns personligt och individuellt. Det är viktigt att alla kan känna att de är viktiga i bidraget till ett bättre Eskilstuna och det lyckas du förmedla., varje gång!

    Så tack från en kvinna som är mitt i livet redo att förändra framtiden. 😊

    • Tack för dina fina ord Sophie. Det ger mig energi.

      Och det där med att byta liv…okey då vi får hjälpas åt där vi är.

      Du har allt framför dig.

      Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: