Skrivet av: Pär Eriksson | mars 16, 2017

Veckan som gått – w 12

På jobbet
Det smärtar att skriva men jag ser tendenser till att fler medarbetare blir hotade och utsatta för våld på jobbet.

Lärare, skolpersonal, medarbetare inom räddningstjänsten, vård och omsorg, fritidsledare och socialsekreterare. Det är fullständigt oacceptabelt och vi behöver hjälpas åt för att vända utvecklingen. Ihärdigt stå upp för varandra och vårt uppdrag.

I veckan utsattes en av våra skolor för allvarlig skadegörelse som fullföljdes med stenkastning mot polisen. För mig som arbetat med ungdomar i decennier är det obegripligt att man kan förstöra för sina småsyskon, föräldrar och kompisar.

Vi får inte ge upp i det här läget eller vika ner oss. Det vi står för i en kommun handlar ytterst om demokrati och humanism. Det kan låta högtidligt men om inte det demokratiska samhället får slut på det här så kommer andra mer brutala krafter att växa och få monopol på lösningarna.

Det är bara tillsammans vi kan möta den här dystra utvecklingen. Samhället i bred mening, föräldrar, ungdomar, vuxna, föreningar och arbetslivet.

Kodordet är tillsammans. Då är det destruktiva och kriminella chanslöst. Den världen vill vi inte vara en del av. Den innehåller makt, våld, knark, ojämställdhet och rasism. Det är också därför den inte har någon framtid.

Ibland får jag frågan – vad gör en kommundirektör på dagarna?

Det är en fullt berättigad fundering och hur ska man kunna veta om man inte umgås med mig i vardagen.

Ett enkelt och hyfsat pedagogiskt svar är att jag har tre uppgifter.

För det första att vara ett stöd till politiken, att säkra alla ärenden som skall upp för beslut till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Naturligtvis har vi en stab av duktiga medarbetare omkring oss men ytterst är det en kommundirektör som ansvarar och säkrar att beslutsunderlag är korrekta och väl avvägda.

Jag tror att läsaren förstår att det krävs både lyhördhet och bestämhet och en stor portion respekt för demokratin.

För det andra är kommundirektören chef för förvaltningscheferna och kommunledningskontorets direktörer. Det är ett oerhört roligt uppdrag och jag har förmånen att arbeta med ett oerhört motiverat team.

För det tredje så representerar kommundirektören Eskilstuna kommun externt i olika sammanhang.

Ni får ursäkta mig att jag är lite folkbildande i veckans text men det är aldrig fel att känna till vad som rör sig i en del av en kommuns vardag.

Och det är precis dessa tre uppdrag jag ägnat mig åt i veckan. Träffat de politiska kommunalråden för att gå igenom aktuella frågor. Den här veckan har vi också något som kallas budgetupptakt där vi påbörjar diskussionerna om inriktningen för 2018.

I veckan har det också varit träff med våra nio förvaltningschefer. Utöver individuella samtal så träffas vi regelbundet och samordnar gemensamma frågor. Den här gången stod bl a Torshälla på agendan.


Två av våra egna viktiga miljöarbetare som jag möter i Stockholm på Miljöchefsmöte – Anna Norberg och Ulf Lindstrand

Och så var det också tid för att representera Eskilstuna. Dels var jag inbjuden av Sveriges miljöchefer för att prata ledar- och medarbetarskap och om hur vi tänker och arbetar i Eskilstuna.

Under veckan har det också varit två möten – ett via Skape som jag använder mer och mer för att slippa resa och ett i Nyköping – som handlar om bildandet av ett Region Sörmland.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Några tycker kanske att jag skriver för mycket om idrotten. Det ligger nog något i det. En del av mitt hjärta finns starkt förankrat inom idrotten.

Samtidigt är min drivkraft något mer än det. Min erfarenhet under mitt arbetsliv är att idrott och kultur kan betyda så mycket för en stads utveckling. Det kittar ihop oss. Det får oss att bli stolta.


Vår socialchef Mehmed Hasanbegovic och jag agerar prisutdelare i en fotbollsturnering som spelades för några veckor sedan

Det finns också en drivkraft inom idrotten och kulturen som tilltalar mig. Dessa fenomen fokuserar inte på din historia, etnicitet eller sociala bakgrund. Det är talangen som står i fokus. Jag gillar det.

För snart åtta år sedan dristade sig jag och vår förvaltningschef för Kultur och fritid Eva Königsson att på ett stormöte med våra idrottsföreningar säga att Eskilstuna skulle bli topp-10 i Sverige.

Det småskrattades och höjdes på ögonbrynen i lokalen och kanske Eva och jag inte riktigt visste vad vi hade sagt. Vi bröt en gräns – inte kan väl Eskilstuna…

Idag 2017 så lyfter jag på hatten både för våra politiker som fattat de viktiga besluten och stått upp för viktiga satsningar kring arenor, hallar och planer, för alla engagerade medarbetare och naturligtvis våra idrottsföreningar.

Två allsvenska fotbollslag United och AFC. Fina speedwaylaget Smederna. Klassiska Guif.

Och håll i er nu. Guifs damer kvalar till elitserien. Vårt hockeylag Linden spelar också kval för att ta sig upp i seriesystemet. Torshälla Innebandy och förhoppningsvis fina HK Eskil kvalar och har vi lite flyt så kan kanske något av våra basketlag ta sig upp. Om inte annat nästa säsong.

Det här är en idrottsstad. Den som tycker något annat har bevisbördan.

Och då har jag inte nämnt alla de individuella idrottare som vi celebrerar nu i veckan på Idrottsfesten. Så bra. Så mycket energi för den här staden. Det rör sig om 135 idrottare som tar emot medalj för sina prestationer under 2016.

Tror ni mig ändå inte..okey då…vi blev Årets Breddidrottskommun 2016. Skriver jag skrytsamt.

Är skytten Marie Enqvist och båtracingföraren Johan Österberg med? Svar JA. För 18:e året. Stor respekt.

På hemmaplan
Och så kom då den där dagen som finns inskriven i allas yrkesliv. Tänk att 1952:orna – som är ett sådant ungt och lovande gäng – har blivit så gamla, erfarna och kloka.

Men årsringar i alla ära. Jag har några bassänglängder kvar innan jag sätter handen i kaklet.

Så den där magiska dagen som finns inristat i min livscykel låter vi passera med tårta och kaffe med barn och barnbarn. Som om inget har hänt. Så får det bli. Som läsaren noterar så skriver jag inte ens ut siffran…


Apropå idrott. Jag bjuder på en fin bild från maj 1964. Den är tagen vid Konstmuséets grusplan och någonstans hittar ni mig.

Annars lyssnar jag på Tussilago. Ett märkligt namn på ett band men riktigt bra och modernt.

Ha en bra helg!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: