Skrivet av: Pär Eriksson | mars 12, 2017

Om förändring, värdighet och vikten av en ny upplysningstid

Den här veckan tänkte jag bli lite filosofisk och kräver kanske lite mer av dig som läsare än vanligt.

Men ge inte upp. Jag har ett viktigt budskap som du kan bära med dig.

Ordet förändring kan tyckas utslitet. Det är som att vi ständigt avkrävs att förändra oss. Kanske det också är det som ligger bakom att vi till och från känner oss slitna och trötta. Att aldrig få vila i något, att aldrig på djupet få känna att saker och ting är tillräckligt bra.

Men jag tänker också så här – kanske vi behöver förändra för att allt ska vara som det är. Pröva den tanken.

Världen, samhället, det land och den stad vi lever i genomgår en ständig förändring. Vi själva som individer genomgår också någon form av ständig förändring. Om inte annat blir vi lite äldre för varje dag.

Om vi då söker jämvikt, förmågan att upprätthålla balans i det som vi ser som något positivt så krävs att vi förändrar oss. Det låter som en paradox – för att leva i  det som är så krävs att jag är modig att förändra både världen och mig själv.

Jag avkräver inte att läsaren delar mitt sätt att resonera men om ni är med mig på att det finns en stark inneboende kraft till förändring i såväl naturen, som i samhället som i våra personliga liv så är jag nöjd.

Det här är tankegångar som snuddar såväl Charles Darwin som sentida filosofer och politiska tänkare.

Två vägval i förändringens logik
Nu tar vi i nästa steg. Häng med.

Förändring är något vi ägnar oss åt hela dagarna. Vi försöker påverka politiker, beslutsfattare, våra chefer, arbetskamrater, grannar, familjer, barn och partners.

Facebook, Twitter och andra sociala medier är inget annat än ett stort internationellt nätverksforum för att påverka och förändra. Fråga Donald Trump om ni tvekar.

Om vår ambition är att påverka och att förändra så har vi grovt två vägval. Och låt oss pröva metoderna.

Om jag nu vill påverka och förändra min arbetsplats så kan jag välja att spy ut min galla. Tala om det är rena skiten, att min arbetskamrater inte fattar något, att de är tröga och utan framtidsvisioner.

Eller också kan jag försöka fånga min arbetsplats själ, dess historia och begripliggöra varför den inte fungerar optimalt. Jag kan välja att vattna det som växer, ge beröm och synliggöra styrkorna samtidigt som jag är rak och ärlig med det jag ser som allvarliga brister och problem.

Om jag möter motstånd på sociala mediers kommentarsfält i en fråga som känns angelägen så kan jag välja att kalla min opponent könsord och att hen inte är klok i huvudet och inte missa tillfället att påtala att den här staden, den här kommunen bara är skit.

Eller också kan jag välja att försöka förstå min meningsmotståndare. Att bli nyfiken istället för dömande. Att agera respektfullt istället för att tala om att någon är en dålig människa.

Att se den goda intentionen istället för att trycka till.

Inte i första hand för att jag håller med utan för att jag vill fördjupa min förståelse så att mina argument kan vässas.

Återerövra samtalet
Jag ser ett samtalsklimat som tenderar att löpa amok. Det demokratiska och fördjupade samtalet har idag få tillskyndare.

Jag ser det på sociala mediers hat, hot och ironiserande. Jag ser det ibland på lokaltidningarnas insändarsidor och kommentarer. Det ultimata krävandet, det dömande, det respektlösa, det oförsonliga.

Min bild är att vi prövas i en svår tid där demokrati och humanism i sämsta fall blir till skällsord. Det respektlösa vinner terräng i form av rasism och våld.

Stenar kastas mot poliser, räddningstjänst, fritidsledare, lärare och socialarbetare. Vi ser en tendens att fler av våra medarbetare i kommunen hotas och kränks verbalt.

Vi hör berättelser om att kvinnor med slöja eller människor med mörk hudfärg blir spottade på. Som ett slags yttersta uttryck för det som sker på nätet och på insändarsidorna. De verbala hoten och haten realiseras.

Och vi blir alla – trots att det inte är vår avsikt – medspelare i det drama som utspelas på nätet och i verkligheten. Om inte annat är det lättare att kasta sten eller spotta i en miljö som utstrålar hat och oförsonlighet.

Förändringen bär på hoppfullheten
Läsaren frågar sig klokt vart jag är på väg i mitt resonemang.

Jag tror att vi måste förstå att människans öde är förändring. Förändring av livsvillkor, hela samhällsstrukturer och våra personliga liv.

Förändring kräver mognad. Förmåga att reflektera, att tänka efter. Förändring kräver av mig som människa att jag förmår lyssna på den andre, se den andres perspektiv samtidigt som jag inte kompromissar om grundläggande värden.

Det är att vara människa.

Vi behöver återerövra vår förmågan att vara autentiska och levande människor.

Vi slår inte, vi hotar inte, vi ser inte ner på andra, vi förminskar inte andra. Vi kastar inte sten på varandra. Vi skjuter inte ihjäl varandra.

Vi kallar inte kvinnor och tjejer könsord. Vi använder inte rasistiska glåpord om skol- eller arbetskamrater.

Vi pratar inte illa om vår granne, vårt område, vår stad eller vår skola.

Vi behöver en ny upplysningstid som sätter utbildning och bildning i fokus. Det behöver blåsa en ny vind som stavas värdighet.

Och allt börjar med din och min förmåga att säga – ta min hand, vi behöver varandra.

Flummigt, invänder den kritiske läsaren. Ja, kanske. Men vad är alternativet i  dessa trolltider då fakta, förmåga att reflektera och att lyssna blivit en bristvara?

Ha en bra vecka!

 

 

Advertisements

Responses

  1. Hej igen Per!
    Efter att jag har läst din senaste artikel så är jag mer övertygad än någonsin om att det enda som består är förändring!

    /Håkan

  2. Precis så Håkan. Du uttrycker det träffsäkert.

    Tack för dina rader.

    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: