Skrivet av: Pär Eriksson | juni 9, 2016

Veckan som gått – w 23

På jobbet
Det känns som att våren gått så fort.

Biblioteket1
Foto: Elenor Andersson

Det är så mycket som skall klaras av. Det är som att den där hägrande semestern sätter agendan.

Jag tror att alla längtar efter den där ledigheten, att få rå sig själv de där semesterveckorna. Och samtidigt vet jag vad våra sommarvikarier betyder för oss.

äldreomsorg1

Några av våra verksamheter kan med rätta släcka ner eller dra ner på verksamheten men många är igång för full maskin – vård och omsorg, socialtjänsten, räddningstjänsten, kultur- och fritidsverksamhet, gator och park, fastigheter, energiförsörjningen, förskola, fritidshem och del av administrationen.

Det här är väl en kommuns innersta själ. Något som betyder något för människor oaktat vilken del av året det är.

Den här veckan träffade jag ett hundratal pensionärer och samtidigt håller jag precis på att förbereda mig för att möta alla våra ungdomar som skall arbeta hos oss i sommar.

Rekarneskolan

Onekligen två spännande möten. Och jag pratade inte om hemtjänsten och kommer inte att prata om nya dataspel eller varna dom för olika faror som lurar bakom hörnet om man är gammal eller ung. Jag vägrar.

Istället kommer jag att möta dom som intresserade Eskilstunabor och påminna om vad vi behöver tänka på för att vårda den här platsen, den här staden. Ett budskap som andas optimism och framtidsdrömmar oaktat ålder.

Kanske än viktigare i dessa tider då världen tycks vara i obalans med sig själv.

Min almanacka har en återkommande rytmik. Även om den också fylls av ständiga överraskningar och nya frågor så finns det också en igenkänningsbar vardag.

Den här veckan så är det ”terminsavslut” med mina närmaste arbetskamrater på kommunledningskontoret, träff med de fackliga organisationerna, näringslivskommittén och sista mötet innan sommaren kring arbetet med ”Fler Jobb”.

Eskilstuna ån4

I vardagen hinner vi sällan stanna upp och ge varandra återkoppling. Frågorna kräver lösning och snabbhet.

Men när jag själv stannar upp och tänker efter så möter jag så många bra och kunniga medarbetare. Ibland – jag skriver ibland – så ges bilden av såväl media som oss själva – att det är kris, ingen vill arbeta inom skola, vård och omsorg, ohälsotal och otrivsel.

Det finns naturligtvis också. Men huvudfåran är engagemang. Jag har under våren haft hundratals samtal med lärare, medarbetare inom vård och omsorg, socialsekreterare, fritidsledare, stadsbyggnad, räddningstjänsten, kulturarbetare, chefer och administratörer.

Tack säger jag. Ni är så viktiga. Det är ni som ger mig energi.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Ofta pratar vi om Eskilstuna som en idrottsstad.

Genom hundra år så har det funnits föreningar, lag och enskilda som betytt så mycket. Och samtidigt så växer nya idrottsföreningar och rörelser fram.

Friskis och Svettid

Ingen kan undgå det stora antal hälso- och motionsanläggningar runt om i stan. Jag noterar också att Eskilstunaidrottare är representerade i årets OS – gång, golf och gymnastik.

Men idrott är också bredd och sammanvuxet med vad vi gör när det gäller motionsspår och natur.

Jag blir glad att vår kultur- och fritidsverksamhet ser potentialen i vårt vackra Vilsta. I vintras fanns det ett konstsnö-spår att tillgå för de mest inbitna längdåkarna.

mountainbike
Eskilstuna Cykelklubb på gång…eller tramp

Och i takt med att intresset för mountainbike ökat bland ungdomar så står nya stigar och vägar klara i Vilsta och Odlaren.

Stadsbyggnad tänker in hur ungdomarna ska ges plats i de offentliga miljöerna när de planerar vår stad. Våra öppna platser blir t ex mer och mer skateboard-vänliga.

Så här arbetar en modern och framåtsyftande kommun.

På hemmaplan
Tiden går för fort. Nu är det dags för äldsta barnbarnet F att sluta grundskolan och till hösten bli gymnasielev.

Jag märker att det finns en större portion allvar. Jag säger till dig F; det är kul att bli vuxen. Lyssna på de vuxna…men tappa aldrig glädjen, din livsriktning och dina framtidsdrömmar oavsett vad dina föräldrar, din mormor och morfar säger…

Och minstingarna lämnar 6-års och blir riktiga 1:e-dassare. Också en milstolpe i livet.

I helgen ska familjen hinna med att vara värdar för konsertbesökare som ska på Darin och Miryam Bryyant, besök från Norrland av morbror och moster och födelsedagskalas i Stockholm.

Annars lyssnar jag på en av mina största favoriter – Kewin Rowland och Dexys. Det här är så bra. Årets bästa…hittills.

Ha en bra helg!

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: