Skrivet av: Pär Eriksson | maj 1, 2016

Om stolthet, lättkränkthet, skyddslager och vikten av självreflektion

Inom psykologin pratar man om människans grundläggande affekter.

Affekter

Det kan tyckas som ett märkligt ord men affekterna – som är medfödda – är glädje, förvåning, sorg, avsky, rädsla och ilska. Det är känslor eller sinnesrörelser som vi människor bär med oss.

Sedan 1990-talet så brukar även begreppet stolthet inbegripas i affekterna.

Jag blir intresserad av det här särskilt som vi i samhället allt mer pratar om stolthet. Att vara stolt över sig själv, sina barn, sitt arbete, sitt fotbollslag, sin stad eller ett helt land.

Häng med mig i resonemanget därför jag tror att vi har något att lära i ledar- och medarbetarskapet och hur det är att vara människa.

Två sorters stolthet
Barry Karlsson är neuropsykolog i Uppsala och han är en av de forskare som fördjupat sig i just stolthet.

Stolt
Han menar att det finns två sorters stolthet. En som hämtar sin källa ur en genuin och äkta känsla och en som han kallar hybris-stolthet som snarare bygger på maktanspråk.

Problemet menar Barry Karlsson är att ordet är detsamma och vår kroppsliga reaktion är snarlik. Att sträcka på sig med högburet huvud kan också tolkas som att brösta sig eller att ha näsan i vädret.

Det här skulle kunna bli problematiskt eftersom vi ofta hänvisar till att vi vill ha stolta ledare och medarbetare, en stolt organisation.

Studieförbund

Men menar Karlsson och hämtar kunskap från den internationella forskningen – äkta stolthet går att känna igen eftersom den bygger på genuint självförtroende, hänsyn och förståelse.

Lägger vi då till de kodord vi brukar prata om i vår egen organisation – förmågan att se den andres goda intention, att vattna det som växer, att föra lärande samtal, att vara öppen och göra sig påverkbar – så utkristalliseras en genuin stolthet.

Kampen mellan den äkta stoltheten och det vi kan kalla hybris-stoltheten är något som pågår hela tiden inom oss som människor och också i en organisation.

Att möta lättkränktheten
I en värld och ett samhälle där vi människor upplever oss allt mer kränkta när något går oss emot så är det än viktigare att vi reflekterar över de här känslomässiga reflexerna och känslostämningarna.

Detta utan att för en sekund undervärdera vikten av att stå upp när något uppenbarligen är orättvist eller inhumant. Rätten att reagera.

Hjärta4

Men kanske det finns drag av lättnad och försoning i våra hjärtan om vi förmår skapa en djupare förståelse för de här grundläggande psykologiska mekanismerna.

Forskningen har börjat formulera en idé om att vi människor har olika förmåga att handskas med motgångar.

Vi skulle kunna formulera det som att vi har olika skyddslager för att kunna ta emot kritik. Forskarna pratar om att vi har olika stressnivåer och kognitiv förmåga – dvs förmåga att tolka sinnesintryck, information och kunskap.

Reflektion2

Förmågan till självreflektion blir allt viktigare i det moderna samhället

Jag hoppas att läsaren hänger med i mitt resonemang. För att vara extremt övertydlig – vi människor reagerar väldigt olika på samma händelse och information.

För att överdriva – en dålig omkörning i en bilkö kan rendera både ett mord, ett finger i luften följt av en svordom eller en vänlig vinkning som signalerar ett ok.

I vardagen är det naturligtvis mer nyanserat och svårtolkat. Känslor och reaktioner blandas i sekundsnabba val som ger olika uttryck och får olika konsekvenser som vi inte alltid ser eller kan överblicka lika enkelt som exemplet ovan.

När vi känner oss kränkta eller blir kritiserade så hotas också vår värdighet. Och – menar stolthetsforskningen – vår förmåga att möta det är så olika beroende på våra skyddslager.

Att omedelbart försvara sig och ge tillbaka är ett sätt att upprätta sig själv, menar Barry Karlsson.

Läs gärna om det där. Att omedelbart försvara sig och ge tillbaka är ett sätt att upprätta sig själv.

I den insikten finns mycket lärande. Försvar som kan ta sig olika utryck –  att använda våld, använda glåpord, misstänkliggöra, ironisera, gå till motattack – har inte primärt att göra med att vilja förändra den andre människan eller att ta en fråga eller ett skeende framåt.

Det handlar egoistiskt om att upprätta sig själv. Eller i vart fall tron att vi gör det.

Det här behöver inte vara genomtänkt utan snarare reflexmässigt om vi ska tro forskningen. En del av de medfödda affekterna.

Sociala medier1

Lägger vi då till samtalsklimatet på de sociala medierna så börjar det växa fram en ny bild. En ny typ av psykologisk personlighet som reagerar snarare än agerar. Som spelar ut hela sitt känsloregister snarare än förmår reflektera.

Som pekar ut andra som ansvariga snarare än ser sitt eget ansvar.

Och kanske den viktigaste lärdomen – vi bär alla på drag och påverkas av den här utvecklingen.

Att bygga skyddslager
Finns det motkrafter? Absolut.

Var och en av oss behöver skapa en förståelse för de här mänskliga psykologiska mekanismerna. Vi behöver stärka våra skyddslager för att möta en värld som lätt kan upplevas som kritisk och ifrågasättande.

Sherry Turkle3

När vår värdighet angrips så behöver vi hitta andra strategier än att ge tillbaka eller att trycka till någon, prata illa om någon eller än värre hota eller hata någon.

Vi behöver ägna oss åt mer självreflektion. Vem är jag, hur uppfattas jag, hur är jag som livspartner, förälder eller barn till mina föräldrar, hur fungerar jag som arbetskamrat och vän?

Vi behöver hjälpa och stötta varandra än mer när vi ser att vi inte är den där stolta medarbetaren och medmänniskan utan förfaller till hybris eller maktanspråk.

Så bygger man också moderna organisationer och städer.

Så enkelt och så svårt.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses


  1. Vem är jag vem är Du?

  2. Broder Pär!
    Gudsbegreppet – Kärleksbudskapet leder långt!
    Make love – not ”war” ! Positivism – Negativism (och Optimism, Realism osv )
    Och allt som Du talar om skapas i våra individuella HJÄRNKONTOR!
    Det är förvisso bra att känna sig själv. Du anger där vissa parametrar.

    ”Spår av Pär E” !? Tack för ”kittlingen” /utmaningen!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: