Skrivet av: Pär Eriksson | februari 14, 2016

Om skärningspunkter, spänningsfält och vikten av att skapa nutidstro

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja.

Flyktingkrisen3

Samtidigt som 60 miljoner människor är på flykt från sin hem så har världen aldrig varit så hoppfull.

Samtidigt som en halv miljon människor – många barn – har dödats i Syrien så har aldrig så många barn getts möjlighet att gå i skolan som nu.

Skola6

Samtidigt som kvinnor världen över tvingas slåss för sin kroppsliga integritet så har kvinnornas ställning aldrig varit starkare.

Samtidigt som många av de stora folksjukdomarna trängts tillbaka – bland annat diaréer som skördar flest dödsfall bland barn – så brottas världen med ebolavirus och zikamyggan.

Samtidigt som det är skottlossning, drogförsäljning och gäng som försöker ta över i stadsdelar så har det aldrig sjudit av så mycket kraft i våra bostadsområden bland boende, föreningar och offentliga organisationer som nu.

Förmågan att se helheten
Jag skriver inte så här för att vare sig lindra eller förstärka.

Min erfarenhet är att det är lätt att vi blir enögda i svåra och krävande situationer. Ibland kanske vi inte orkar se de positiva tendenserna. Vi hänger oss åt ödesbestämda beskrivningar om en värld och ett samhälle i förfall.

godhet

Krig, terror och okontrollerade flyktingströmmar som skapar kaos och instabilitet.

Å andra sidan kanske vi bara vill måla det positiva och tränga tillbaka det som skaver. Spänningar och allvarliga motsättningar mellan grupper och individer och trycka undan verkliga skillnader i synen på samhället, kön, sexualitet eller demokrati.

Jag menar att det här är djupt mänskligt. Det är svårt att vara människa och än svårare när världen och samhället är i obalans med sig själv.

Jag tror att förmågan att reflektera, förmågan att sätta in saker och ting i sitt sammanhang är en av människans viktigaste förmågor just nu.

Samarbete

Och vi behöver hjälpa varandra. Stötta, vara nyfiken, se den andres goda intention, vara fördragsamma och kanske också lite förlåtande mot varandra i tider av motvind.

Inte i första hand för att vara artiga mot varandra utan för att det är ett sätt att vara människa när vi behöver varandra så väl.

Vikten av att förmedla nutidstro
Nu om någonsin behövs emotionellt stabila föräldrar och vuxna. Mogna chefer, lärare, fritidsledare och socialsekreterare. Trygga idrotts- och föreningsledare.

Vuxna som förmår förmedla inte bara framtidstro utan också nutidstro.

Våra barn och ungdomar behöver möta vuxna som har en annan berättelse att berätta än den de så ofta möter på sociala medier, i bostadsområdet, på skolgården och ibland även vid frukostbordet.

Bonnie och Ellen2

Och kanske det första steget för oss vuxna är att inse att vi lever i en ny tid. Alla försök att låtsas som att inget nytt hänt i världen, i Europa eller i vårt eget land leder till att destruktiva krafters världsbild tillåts dominera och påverka våra sinnen och vårt agerande.

Det är ett nytt läge. Och ju snabbare vi som arbetar i de kommunala verksamheterna inser det ju bättre kommer vi att kunna möta de nya utmaningarna.

Några viktiga röster
Under de senaste dagarna har jag mött berättelser från medarbetare om en vardag med hot och oro.

Jag får berättelser om offentliga miljöer som blivit arenor för drogförsäljning och kriminalitet.

Jag har träffat ungdomar som berättar om rädsla att bli attackerade på grund av hudfärg eller bakgrund.

Lararinstruktion

Jag hör berättelser om elever som inte känner sig trygga på grund av oordning i klassrummet eller på andra offentliga samlingsplatser.

Jag träffar poliser som för första gången känner sig osäkra att åka på ett jobb.

Men jag möter också Vedad, Lena, Eva, Mehmed, Hans och Karin som berättar om något annat.

Om hoppfullhet och om vuxna och ungdomar som står för något annat.

Jag får berättelser om medarbetare som ser som sin livsuppgift och sitt yrkesval som ett sätt att vara delaktig i en förändring.

Se skärningspunkten
Och det är precis i den här skärningspunkten både framtids- och nutidstron växer.

I punkten mellan det svåra, det som skaver, det som gör ont och det som skapar möjligheter och kraft.

Samarbete

En styrka med att vara anställd av en kommun är att vi kan vara totalt fokuserade på att göra.

Naturligtvis ska också vi tycka och diskutera – men vårt viktigaste bidrag är att agera, att göra. Det är det som ingår i vårt uppdrag och anställningskontrakt.

Och jag är glad att vara kommundirektör som har ett kommunfullmäktige som så tydligt har en färdväg vart vi ska med Eskilstuna.

Och där ingår att sätta starkt fokus på barn och ungdomars hälsa och livsvillkor oaktat om du är född här eller hitflyttad. Om du är född i Sverige eller i något annat land.

Därför kommer vi också att göra allt som står i vår makt för att motverka hatet, våldet, kriminaliteten och det som försvårar våra barn och ungdomars möjligheter att få utvecklas till fria och självständiga människor.

hjärta1

Men då måste också vi förstå att allt är inte som det brukar. Det kommer att ta emot, det kanske till och med gör lite ont i våra kroppar och själar.

Kanske det till och med smärtar i våra sinnen, en längtan att allt var bättre förr och allt kommer nog att bli bättre…snart.

Eller om vi bara får några nya politiker eller chefer som förstår så blir allt som vanligt.

Jag kan inte ge några sådana löften. Det är ett tufft och målmedvetet arbete som krävs.

Och min erfarenhet genom livet är att då växer vi, vi blir lite mer kloka, lite mer visare och lite mer människa.

Om inte annat är vi skyldiga våra barn och ungdomar det. Att sätta ord på nutidstron.

Ha en bra vecka!

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: