Skrivet av: Pär Eriksson | april 29, 2015

Veckan som gått – w 18

På jobbet
Det är aldrig fel att arbetsveckorna är lite kortare.

Eskilstuna6

Å andra sidan så är det inte bra. Jag hinner inte riktigt med allt som behöver göras.

Det är en intensiv period just nu med många ”inre” frågor på agendan. Bolagsöversyn, nämnd- och förvaltningsöversyn, delårsbokslut 2015, budget 2016, strategisk inriktning 2016-2019…låter kanske föga upphetsande.

Men det här är viktiga frågor för en kommunal organisation. Ordning och reda kombineras med förnyelse och anpassning till nya situationer. Så arbetar en modern organisation.

Det här veckan är det avtackning av min kollega Peter Lundberg i Strängnäs. Peter fyller 70 år och slutar nu med gott samvete som kommunchef i vår grannkommun.

Peter Lundberg

Jag har uppskattat Peter mycket. Han har en gedigen erfarenhet inom det militära – bla med viktiga insatser i Bosnien som jag vet påverkat hans syn på ledarskap.

Peter är en humanist och vi ligger nära varandra i synen på ledarskap och engagemang. Det är kanske också därför vi trivts tillsammans och lyckats driva samarbetsfrågorna mellan våra kommuner.

Den här veckan är det kommunstyrelsens arbetsutskott och på dagordningen stod bl a ekonomiska läget, internkontroll, fastighetsärenden, friidrotts JEM, 4-Mälarstäder, Trygga Eskilstuna och ett antal motioner. Kort sagt – en dag på jobbet.

Kommunstyrelsen hade också ett extrainsatt möte där beslut fattades om att ge Kommunfastigheter uppdraget att börja bygga den nya arenan.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Valborgsmässoafton är en viktig markör att vintern och den första delen av våren är till ända. Valborg signalerar också en väntande sommar.

Och Valborg ger oss också tillfälle att komma samman runt Valborgsmässoelden. En slags ritual att vi behöver både värmen och varandra i en värld som bitvis känns otrygg och svårtolkad.

Valborg

Det är som att vi människor tenderar att ryckas loss från varandra. Hat och splittring väcker känslor och grupper ställs mot grupper och människan visar sig från sin allra sämsta sida. Ett IS som mördar både kristna och muslimer, ökade spänningar mellan Ukraina och Ryssland, flyktingströmmar på ett öppet eller kanske det är ett stängt Medelhav, ett krig i Irak och Afghanistan som inte tycks ha något slut.

Och det är som att vi inte riktigt är vän med naturen. Jordbävningen i Nepal har slagit sönder hela samhällen, städer och byar.

Jag vet att det kan låta futtigt men för mig så finns ingen annan väg är den öppna handens och humanismens väg. Och kanske vi i det lilla – där i grannskapets valborgsmässoeld – kan finna någon slags gemenskap.

Passa på när du står där i Vilsta, i Sundbyholm, i Skogstorp, Hällberga eller i Gillberga att åtminstone för någon minut tänka på att vi alla är människor och vi har bara varandra. Vad vore vi utan varandra – ett irrbloss, solitärer utan mening och sammanhang.

På hemmaplan
Hustrun och jag är på väg ”uti det blå”. För 20 året i rad så hämtar vi upp våra kompisar och åker…ja vart då? Dom har ingen aning och just i år blir det lite extra kul…vet knappt själv…

Fristadstorget blir bara bättre och bättre. Fick ett fint mail från en gammal kollega som var på besök i Eskilstuna och gratulerade oss till ett av Sveriges finaste torg. Blir glad!

Annars lyssnar jag mycket på Kings of Convenience. Det är inte ofta jag lyssnar på norsk musik. Men det här är bra.

Ha en fin helg!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: