Skrivet av: Pär Eriksson | juni 15, 2014

Om en midsommarnattsdröm, en pojke, en pappa och vikten av ett framtidsprojekt

Vi skriver 1964. En liten 12-årig pojke väntar på att hans pappa skall komma hem från jobbet.

VolvoBM3

Klockan är strax över fem och cykelkaravanen ser ut som en strid ström och barnen påminns om att Eskilstuna är en arbetande stad.

Det ryker ur skorstenarna. Vad man då inte förstår är att en del av det som symboliserar framtidsanda och tillväxt kommer att belasta framtida generationer när de ska planera och modernisera sin stad 50 år senare.

Många av mammorna är alltjämt hemmafruar men allt fler tar steget ut i arbetslivet – inom handeln och industrin, på sjukhuset och i kommunen.

Granngårds till pojken har det flyttat in en familj från Finland. Det känns både lite läskigt men också spännande. Senare ska det visa sig att Veikko blir en av pojkens bästa kompisar. Vad man då inte visste var att det i framtiden skulle flytta hit familjer från Italien, Jugoslavien –  som några år senare inte existerar – ett land som heter Irak och ett afrikanskt land som man då inte känner namnet på.

Eskilstuna4

En ny stad formas mitt i steget
Det byggs i staden. Hela gamla uttjänta bostadskvarter rivs med marken och upp kommer nya moderna lägenheter med vattentoaletter och rymliga kök. Vad man då inte visste var att en del av dessa framtidsdrömmar och höjningar av levnadsstandarden skulle vändas till en diskusison om miljonprogram-områden, segregation och utanförskap. Ord som ännu inte var uppfunna.

Pojken följer med sin mamma till Centrumbiografen på Fristadstorget. Det visas husmors-och journalfilmer mitt på dagen och samtidigt signaleras att ett nytt samhälle är i vardande. Vad man då inte visste var att det var ett första tecken på att kvinnorna tog en ny plats i samhället.

IFK2

Det spelas fotboll på Tunavallen. IFK spelar i allsvenskan den här säsongen 1964 och vad man då inte vet är att de kommer att åka ur och att det tar mer än 50 år innan Tunavallen på nytt kan kalla sig allsvensk arena. Vad man då inte visste var att det var ett damlag som skulle komma att heta Eskilstuna United och spela i helblått som skulle vara stadens bästa lag.

Det är en liten pojke på väg till Djurgårdsskolan. Den gamla folkskolans dagar är räknade. Allt är möjligt och nya skolreformer ska underlätta för honom och hans kompisar att få gå 9 år i den nya grundskolan och 3 år i gymnasiet.

Vad man då inte visste var att om 50 år kommer man att stå inför nya utmaningar och att vissa elever är skolttrötta och dåligt motiverade. Skolan kommer att beskrivas i ord som ”kris” och den framtida skolan kommer att ha svårt att rekrytera lärare.

En midsommarnattsdröm. Ja, kanske.

Det är med stor ödmjukhet jag blickar tillbaka. Läsaren har redan förstått att den lilla pojken är jag för 50 år sedan.

Vi skriver som sagt 1964 och samhället andas en sådan optimism. Samhället och dess värderingar är under kraftig omstöpning. Människor kräver att bli lyssnade på. Kvinnorna och barnen tar en ny plats.

Eskilstuna7

Jobben finns där och skolan och de nya bostadsområdena är den yttersta symbolen för framåtskridande.

Och bakom den här ytan fanns naturligtvis problem. Fattigdom, arbetslöshet, alkoholmissbruk och sjukdomar som då inte kunde behandlas utan ledde till en för tidig död.

Men dessa problem till trots så andades samhället och staden optimism.

Vikten av ett framtidsprojekt
Jag tänker så här; vad är det som gör att det för 50 år sedan fanns den här känslan? Det vill säga att trots stora problem och umbäranden för enskilda, för familjer och också för samhället bar människor på en tro på förändring. Det är viktigt att få säga det – 1960-talet var inget rosenrött decennium.

Och det är här lärdomarna finns. Min bild är att människor bars av någon slags gemensam framtidsdröm. Det fanns en gemensamt samhällsprojekt som engagerade.

Och det är kanske det vi kan lära av. Förvisso är 2010-talet en annan tid med en annan logik än 1960-talet. Men de övergripande samhällsfrågorna och utmaningarna finns där under båda decennierna.

Även om 1960-talet brukar beskrivas som en tid då vi alla hade ungfär samma standard och alla hade jobb så erbjuder 2010-talet oerhört mycket mer av personlig frihet, att bli tagen på allvar, barnens rättigheter eller synen på personer med funktionshinder eller olika sexuella identiteter. Många av 1960-talets unkna värderingar är undanröjda.

I någon mening så har demokratin stärkts på våra arbetsplatser, i skolan har föräldar och elever en röst. Den kommunala organistionen har aldrig varit så öppen som just nu.

Och ändå…så lever den där bilden av att det var bättre förr. Och det var kanske bättre förr – i en mening – framtidsdrömmen var levande.

We love Eskilstuna

Min erfarenhet är att samhällen och städer för den delen som förmår formulera en framtidsagenda, som förmår inge hopp om förändring, de som förmår skapa en anda av samarbete det är också samhällen och städer som tillskansar sig en fördel.

Jag är mer och mer övertygad om att de städer som tar det modiga steget – ut ur idén om att ”inget går”  eller att det är onödigt – kommer att vara de framtida vinnarna.

På så sätt finns det mycket att lära av 1960-talet.

Samtidigt finns också en annan lärdom; bakom varje tendens döljer sig en motkraft. Bakom IFKs nedflyttning spirade en ny fotbollsrörelse, bakom röken ur skorstenen fanns både problem men också nya miljölösningar, bakom husmorsfilmen spirade att kvinnorna var på väg att ta en ny plats, bakom allas möjlighet till utbildning växte nya utmaningar, bakom Veikko och hans familjs flytt till Eskilstuna såg vi också konturerna för en ny värld och nya folkomflyttningar som både berikar och utmanar.

Eskilstuna6

 

Historien, nuet och framtiden blir ett
Det är så vi möter den nya tiden. Det är så vi bygger en modern stad.

Och på ett märkligt sätt så är det vissa företeelser som aldrig förändras. Mamma, pappa och jag åt vår midsommarlunch, vi dansade ”Små grodorna” kring midsommarstången och vi gick hem och grillade.

Och 50 år senare så gör jag exakt samma sak. Samma agenda. Samma känsla.

Och det kanske så det är. För att leva den där ständiga förändringen så behövs några trappräcken och fundament att hålla sig i. Några välkända fenomen som gör mig till den jag är och påminner mig om att jag lever på en tidslinje.

Strömmen

Den klassiska ASEA-strömmen i Västerås – som lika gärna hade kunnat finnas i Eskilstuna under rubriken ”Svängen”

Och påminner mig om min pappa. Titta där kommer han cyklande förresten. I den där strömmen som jag och mina kompisar var så stolta över att just våra pappor var med i. Han vinkar till mig som om han kände igen mig.

Och jag ser den där lilla 12-åriga lintotten som är jag. Vi tittar i varandras ögon. Nickar lite igenkännande. Jag vet vem han är. Men han kan inte för en sekund ana eller ens förstå vem den där gråhåriga 62-årige kommundirektören är. Eller…

Ha en riktigt skön midsommar!

 

 

 

 

Annonser

Responses

  1. Hej Pär.
    Jag har liknande minnen från min uppväxt i Hallstahammar. När bommarna var nere i väntan på rälsbussen från Surahammar, så stod en hel svärm cyklister ivrigt väntande.Så fort bommarna började röra sig uppåt smet alla under för att hinna stämpla in på Bulten innan kl 13.00 när middan var slut.

    För att åter skapa en optimistisk framtidsandra i Eskilstuna tror jag att vi måste sluta att passivt hoppas på att nya jobb ”ska trilla ner” i kommunen; eller att något geni får en strålande idé som genererar en ny storindustri. I stället ska vi fråga oss vad som behöver göras. Vilka vardagliga behov finns? Vilka problem behöver lösas?

    Låt behoven i kommunens egen verksamhet driva på innovationsarbete och förändring genom samverkan med kreativa personer och företag, både internt och externt.

    Glad midsommar / sven-erik


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: