Skrivet av: Pär Eriksson | februari 9, 2014

Om att vara älskad, de tredubbelt ratade och vikten av moderna städer

Att vara omtyckt, att bli sedd och ytterst älskad är en av människans grundläggande behov.

Hand i hand

Den amerikanske sociologen Aaron Antonowsky snuddade det här temat när han formulerade sin idé om KASAM – människans behov av att känna meningsfullhet och sammanhang.

På 1970-talet formulerade den finlandssvenske samhällsvetaren Erik Allardt liknande tankar. Han menade att om vi ska definiera välfärd så går det inte att bara redovisa BNP eller ekonomiska beräkningar utan vi måste också studera vad det ”goda samhället” betyder för den enskilda människan.

Senare har också FN utvecklat metoder för att mäta vad som är ett bättre eller sämre liv – Human Development Index.

En grupp män som är förlorare
Jag tänker på det här när jag läser en text av statsvetaren Bo Rothstein. Han oroar sig med rätta för vad som håller på att hända med en grupp män i samhället.

Tjejjour

Världen över så är det de unga kvinnorna som utbildar sig och tar steg framåt – och det är så hoppfullt

Vi ser en tydlig trend av pojkar underpresterar i skolan jämfört med flickor. Långt in på 1990-talet var skillnaderna nästan obefintliga.

Om vi följer Rothsteins resonemang så bäddar vi här för en grupp unga killar som i sämsta fall kommer att stå utanför vidareutbildning och på sikt arbetsmarknaden.

Change

Om vi knyter ihop den här problembilden med Erik Allardts tes om att alla behöver vara älskade och sedda så börjar vi kunna skönja vilka utmaningar vi står inför.

Om vi tittar på sambandet mellan social klasstillhörighet och familjesituation så förvånar statistiken åtminstone mig.

Läs noga – för män mellan 25-40 år och som är akademiker så lever ca 73% i en stadigvarande relation i ett hushåll med barn. För män med ett LO-yrke sjunker siffran till 50% och för män som är arbetslösa eller långtidsjukskrivna är siffran 23%.

LO

Motsvarande siffra för kvinnor är konstant 75% oaktat ställning på arbetsmarknaden.

Enkelt uttryckt – om vi ska tro SCBs statistik så påverkas kvinnor inte i lika stor omfattning i sitt sociala känslomässiga liv när de står utanför arbetsmarknaden som män gör.

De tredubbelt ratade
Okey – med hopp om att ni följer med i mina tankebanor – det betyder att vi tenderar att få en grupp män som inte klarar skolan, som inte hittar in på arbetsmarknaden och som saknar den där känslomässiga basen av att vara sedd och älskad. Till exempel i en familj eller bland vänner.

Bo Rothstein pratar i liknande termer och utmanande om ett samhälle med de tredubbelt ratade männen som inte lever i en kärleksfull relation – här i bred mening – och som inte kommer att leva med barn och som inte har en fast position på arbetsmarknaden.

Alienation

Samtidigt undrar vi varför vi möter fler arga unga män på idrottsarenorna, på krogarna, i olika gängkonstellationer eller som näthatare. Eller i våra fängelser eller på behandlingshem.

Att bygga ett modernt samhälle
Relationer och behovet av kärlek och vänskap är väl ändå något som varje individ får ta ansvar för, invänder den kritiske läsaren.

Visst är det så. Men ett samhälle, dess välfärds- och socialpolitik, kan understödja eller försvåra.

Ett samhälle kan fokusera på att motverka arbetslösheten. Ett samhälle kan fokusera på skolan, bildning och utbildning.

Ett samhälle kan skapa sociala strukturer och sammanhang som underlättar för människor att bli sedda och ges möjlighet att se.

händer

Ett samhälle kan vara hårt eller mjukt i sin attityd. Det kan bygga på hat, konflikter och oförsonlighet men det kan också bygga på tillit, samtal och dialog och att de ”den andres goda intention”.

Det är så man bygger moderna städer.

I debatten hörs ibland ett budskap om att dessa män…vita medelålders…inkrökta med drag av bruksmentalitet…varför ska vi bry oss om dom? Jo, därför att det ytterst handlar om människovärde. Det handlar om våra söner och våra barnbarn.

Jag vill bo och leva i en modern stad där människor känner sig hemma och trivs. Jag vill bo på en plats där människor känner sig stolta oaktat bakgrund, etnicitet, sexuell identitet, kön eller ålder.

Det är det som är framtidsprojektet.

ungdomar

Framtiden stavas ”tillsammans”

Och då behövs vi alla – kvinnor och män – tillsammans. Just därför måste vi få med våra pojkar, bröder, partners, makar, kompisar och arbetskamrater. De som idag står utanför och känner sig allt annat än älskade.

Vad har vi för alternativ?

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Pär!
    Bra att du utgår från fakta (enl. Rothstein).
    En lösning på individens uppgivenhet och känsla av att vara en förlorare måste utarbetas. Känslan av att vara ”sämst i klassen” är ju ett förödande diskrimineringsproblem. Alla är jämlikar och lika värda! Godhet/snällhet kan i många fall ha högre värde än högsta betyg i matematik.
    Skolan måste reformeras. En rättvisande skola måste utvecklas. Vi måste lära oss att viljan och förmågan att prestera (merprestera) är en viktig faktor vid lönesättnig. Rättvis lön för hårt arbete ( säg 5 års universitetsstudier utan lön) måste gillas av alla.. Eller finns andra likvärdiga belöningsmått. V och MP har säkert sådana, men dessa går ej att genomföra pga bristande ”gillande” i demokratiska val.

    Jag har nyligen responderat till Jimmy Jansson i ”rättvisefrågan” .. Se här:

    ”Sanning och rättvisa samt individ kontra kollektiv är fundament i politiken. Likaså fakta och objektiva analyser. Men allt går ju inte att mäta. Vissa mått saknas. Tyckande får tyvärr ofta för stort inflytande i politiken. Men hur vore det om ”blocken” kom överens om vad de inte är överens om och angav gränsvärden för konsensus? Mycket kan mätas, men ideologier är komplexa. Vi och dom måste nog finnas. Visst är vi överens om att löneskillnader måste finnas?
    Rättvis lön! Lön som kompensation för studiekostnader och som prestationsbonus. Lön som morot! SAP och M är utpräglade arbetarpartier. Arbetare = Löntagare.
    Är det rättvist att Pär Erikson har 100000 kr i månadslön och en sjuksköterska 25000kr? Tydligen eftersom kommunen har anställt Pär! Men då är vi ju nästan överens! Resten är ”finlir” kring skattesystemet. Den största frågan är nog ”idéer och förmåga” att driva offentlig verksamhet! Kollektivt kontra privat/enskilt. Ägare/Beställare kontra Utförare. Homeopat kontra Läkare? Ja Du förstår…” (H-E Fredbäck)

    Accepterar sjuksköterskor att överläkare och kommundirektörer har avsevärt högre lön än en sjuksköterska? Om inte – varför inte? Vad är rätt/rättvis lön? Här bör debatten börja! Ska det löna sig att arbeta/studera? Hur värdera prestationer utöver de normala? Detta borde klargöras i tidigt skede!
    Betyg?

    Vad är bra för Sverige som helhet?

    / H-E F

  2. En par tankar kopplad till ditt inlägg Pär. Ja vi riskerar att få en grupp män som står utanför samhället genom att inte klara skolan men i vår oro över detta får vi inte glömma unga flickors rapportering av symptom kopplade till psykiska ohälsa. Problemet med unga pojkars relation till skolan blev omskrivet redan på 60-talet. Flickors ohälsa verkar vara en uppåtgående trend, enligt KVA. Det är är nära dubbelt så många flickor som rapporterar psykisk ohälsa som pojkarna. Skillnaden mellan pojkar och flickor är ovanligt hög i Sverige. Vad kommer det sig av? Flickorna klarar skolan i högre grad men hur mår dom? Jag tror att vi måste se helheten. Hur har barn och unga det? Vilka normer styr?

  3. Klok kommentar Maria.

    Viktigt att se helheten och att vi analyserar och ser de olika problemen samtidigt. Det kan också krävas olika insatser och sätt att förhålla sig.

    Ha det bra

    Pär E

  4. Måste dela en idé. I Montreal besökte jag denna organisation. Det är väl naivt att tänka att Eskilstuna kommun skulle ta initiativet till ett sånt nationellt center för att stärka flickor, men i alla fall: http://girlsactionfoundation.ca/en/our-mandate.

    Maria


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: