Skrivet av: Pär Eriksson | februari 2, 2014

Om legalisering, en kall vind, människovärde och kampen om värdekartan

Vår värdekarta, vår etik och moral är under stark omprövning. Det är naturligt och en följd av samhällets förändring.

Många av dessa förskjutningar är bra. Synen på barnens ställning i samhället. Kvinnor och mäns lika värde och naturligtvis ytterst alla människors lika värde oaktat social-, etnisk- och religiös bakgrund, sexuell identitet, hudfärg eller funktionshinder.

Det är så viktigt att samhällets etiska värdekarta förändras och ritas om. I den mening är det en revolution som skett mitt framför våra ögon de senaste decennierna. Människan håller på att bli den människa hon är avsedd att vara – en jämlike.

Men mitt  i förändringen pågår också en kamp om idéer och värderingar.

Ny syn på knark och prostitution
Synen på narkotika och prostitution är en sådan där en tydlig förskjutning är på väg att ske. Och den här gången är det inte några nerrökta hippies eller män som vill köpa sex som står på barrikaden utan det etablerade samhället.

Marijuanalobbyn firar åtminstone tillfälligt framgångar. I Uruguay har senaten beslutat – om än med knapp majoritet – att legalisera odling, försäljning och konsumtion. I de amerikanska delstaterna Colorado och Washington är det sedan nyåret tillåtet att röka och sälja cannabis.

På vår egen hemmaplan är det Centerns Ungdomsförbund som argumenterar för en liknande utveckling i Sverige. Min morfar och mormor som var engagerade bondeförbundare undrar nog i sin himmel.

Det annars respekt- och förtroendeingivande Amnesty argumenterar för att prostitutionen ska avkriminaliseras.

Etik och moral formar samhället
En värdig och human samhällsgemenskap bygger på ett antal dygder och grundvärderingar. Ibland tar de sig uttryck i lagstiftning men lika ofta som grundmurande ställningstaganden som hämtar kraften ur folkdjupet.

Att stjäla, råna eller misshandla är inte tillåtet. Det är inte tillåtet med barnaga. Det är grundvärderingar som är en del av att vara ett humant samhälle.

För mig så ingår motståndet till knark och prostitution i det värdebaserade ställningstagandet. Det är inte bara byggt på ett moraliskt ställningstagande om hur vi formar ett demokratiskt samhälle utan lika mycket en solidaritetsyttring.

En kall vind av förakt och uppgivenhet
Det är något i görningen. Det blåser en kall vind som bjuder mig emot – och den bär starka drag av uppgivenhet.

Avkriminaliseringen är i mina ögon och med mina erfarenheter inget annat än just uttryck för uppgivenhet. De kvinnor som är en del av sexhandeln, de missbrukare som utvecklar ett beroende och ofta tvingas leva ett oanständigt socialt liv med ett livslångt utanförskap blir förlorarna.

Vi ser redan embryona till uppgivenhet i den medikalisering som sker inom narkomanvården. Mer metadon, mer subuxtex och fler fria sprutor. Färre behandlingsplatser och fler förtvivlade föräldrar och anhöriga.

Det är inte fler påverkade ungdomar och föräldrar vi behöver. Det är emotionellt mogna och reflekterande människor som behövs i en allt tuffare värld.

Manifestation av anhöriga mot narkotika i Eskilstuna

Samtidigt som motkrafterna växer
Samtidigt är jag hoppfull. Det finns en grundmurad human och restriktiv hållning i Sverige. Jag som följt narkotikadebatten i mer än 40 år kan konstatera att det råder en bred samstämmighet bland alla våra riksdagspartier.

Vi har en hög grad av förståelse i skolor, på fritidsgårdar och socialkontor, bland föreningar, organisationer och i näringslivet att narkotikan och prostitutionen skall bekämpas.

Vi ser också en positiv tendens att ungdomar dricker mindre alkohol vilket i sig på verkar viljan och benägenheten att experimentera med droger. Även i Uruguay är folkmajoriteten motståndare till den nu genomförda legaliseringen. Enligt en undersökning som genomfördes strax före beslutet så var drygt 60% av befolkningen emot den nya lagstiftningen. FN och deras olika organisationer är kraftigt mot den här utvecklingen. Så visst finns det hopp även i en sådan här svår fråga.

Så bygger man moderna städer
Men har det här med oss att göra, invänder den kritiske läsaren.

Ja, jag menar det. Uruguay, Colorado och Washington känns långt här ifrån. Samtidigt så bärs idéer och värderingar över världen i en rasande fart.

Om Eskilstuna skall fortsätta att utvecklas bör vi bära några grundläggande etiska värderingar – i skolan, vid köksbordet, i stadshuset och i våra verksamheter.

Det handlar också om polisens förmåga att förhindra, störa och lagföra narkotikabrott och sexhandel. Det handlar om en restaurang- och nöjesvärld som står rakryggad mot droger och kriminalitet.

Och det handlar om människovärde. Vi behöver återupprätta människovärdet. Det är det som är motkraften till uppgivenheten.

Det gör vi genom att resonera och reflektera över hur vi har det. Hur våra barn och ungdomar mår. Det är inte mer narkotika och mer prostitution som ska stå på vår agenda. Det är jobb, bostäder, utbildning och framtidstro vi behöver inte fler coffeshops eller ökad prostitution.

Det är dags att ta en match om idéerna och värderingarna. Då kommer det att krävas en stor portion civilkurage. Styrkan vi har är att vi är många. Och historien är kompromisslös där – det är de mångas arbete och grundvärderingar som formar ett samhälle.

Det är en del av kampen för demokrati. Jag hör att det låter storvulet. Men så allvarligt är det.

Kodordet är människovärde. Människovärde.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Broder Pär!
    Den här krönikan berörde mig mycket djupt.
    Ärligt och engagerande, ja faktiskt modigt, framför Du dina åsikter på ett sätt som många kanske anser går utöver Ditt ”uppdrag”, men Du är ju en frisinnad person med full rätt att vittna i ett synnerligen viktigt ämne för människors välbefinnande. Jag stöttar Dig helt. Vad är välfärd utan välbefinnande och människors upplevda människovärde?
    Etiska regler och dess grad av tillämpning – moralen, utgör den värdegrund som bygger ett gott samhälle. Här har skolan ett viktigt uppdrag! Här finns mycket att diskutera. Politiken bör djupdyka i dessa frågor!!!

    Din avslutande text får bli en ”stafettpinne” för fortsatta konstruktiva välfärdssamtal!

    ” Det är dags att ta en match om idéerna och värderingarna. Då kommer det att krävas en stor portion civilkurage. Styrkan vi har är att vi är många. Och historien är kompromisslös där – det är de mångas arbete och grundvärderingar som formar ett samhälle.
    Det är en del av kampen för demokrati.” (Pär Eriksson)

    Mitt bidrag för fortsatt diskussion i ”välfärdsdebatten” blir att lyfta fram utvecklingspotentialen i relationen ”kommunen – civilsamhället” -till att börja med. Kommunen är då ”liten” i sammanhanget – låt mig säga en ”Entreprenör”. Civilsamhället, det ideella och idéburna föreningslivet och individen/familjen, är ”alla goda värdens moder” – tillika demokratins fundament. (Spontan formulering, som bör ”rektifieras”).

    Låt oss inledningsvis vänta med religiösa värderingar, men i grunden finns ju ändå vår starkt traditions- och majoritetsburna ”statsreligion” – Kristendomen. Övriga religioner i mångfaldssamhället är självfallet likvärdiga för respektive utövare. Vi lever i ett demokratiskt, öppet och liberalt samhälle, men där liberalismens gränser måste diskuteras. Legalisering av narkotiska preparat är ett mycket viktigt diskussionsämne. Alkoholdryckerna likaså – fortsatt högprioriterade missbrukdproblem. Alla falska lyckorus kan behandlas i en problemgrupp.

    För upplysta människor är det bästa i livet ”gratis” – blir mitt slutord denna gång.

    Tack Pär! Hoppas nu att många Eskilstunabor går in i Din initierade DROGDEBATT!

    ///Hans-Erik Fredbäck (M)

  2. Tack Hans-Erik för dina rader och vilja till att bidra.

    Du fångar rätt att de här frågorna är viktiga för mig. I grunden handlar det inte ”bara” om socialpolitik eller narkotikapolitik utan som du betonar – ett arbete för demokratin.

    Jag uppskattar också att du reflekterar över den arena som en kommundirektör bör agera på.

    Jag är uppfostrad i en Örebrokultur där värderingar var viktiga. Under mina 20 år i Västerås mötte jag många riktigt duktiga och tunga kommunpolitiker från alla partier. Deras budskap var att de ville ha lyhörda tjänstemän som förstod politikens logik men som också var självständiga och tänkte fritt.

    I den meningen har det känts bra under de här snart fem åren i Eskilstuna. Oaktat majoritet eller opposition så är deras budskap att de vill ha en modern kommunal organisation med tydliga roller mellan politik och tjänstemän.

    Det är bl a därför jag trivs.

    Ha det bra

    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: