Skrivet av: Pär Eriksson | januari 19, 2014

Om två barnbarn, hen och vikten av en frisk feministisk vind

Om tio år är mina minsta barnbarn tonåringar och på väg att bli unga tjejer.

Tjejjour

Jag hoppas att de möter ett samhälle och en skolmiljö där de slipper bli kallade könsord eller utsatta för att de är tjejer.

Om 15-20 år står de mitt i nöjes- och utelivet och jag hoppas att de möter en kultur och en stadsmiljö där de kan känna sig trygga för att undvika att utsättas för kränkningar, hot eller sexuellt våld.

Om 20-25 år är de på väg ut i arbetslivet. Och oaktat vilket yrkesval de gör så hoppas jag att de får en lön som är baserad på deras utbildning och kunnande och inte utifrån kön.

Kvinnor i arbetslivet

Jag hoppas att de får möjlighet – om de till exempel väljer vården, handel och service – att arbeta heltid om de så önskar.

Om 25-30 år står de inför beslut om barn och familj. Jag hoppas att de möter en partner som älskar dom och visar respekt.

Kvinnor

Om 50 år står de mitt i livet och jag hoppas att de har det bra med egna barn och barnbarn. Och jag hoppas att de möts i samhället på lika villkor som män och att de känner sig trygga med sina åldrande föräldrars behov av vård och omsorg.

En uppmärksammad vinkling
Jag tänker på allt det här med anledning av den diskussion som följt efter den uppmärksammade serie ”Fittstim – min kamp” som sänds just nu på SVT.

Journalisten Belinda Olsson ställer frågan om feminismen och hur den utvecklats. Hon prövar om dagens feminism slagit över och blivit för extrem. Hon tar sin utgångspunkt i en förskola på Södermalm i Stockholm som konsekvent använder ”hen” i stället för att identifiera barnets kön.

Hen

Belinda Olsson intervjuar också några aktivister som agerat barbröstade och tar det – som jag tolkar det – som intäkt för att feminismen blivit extrem, rent av manshatande.

Nu kanske läsaren tänker att det här är en intern diskussion som den feministiska rörelsen själva får ta om lärdomar och framtida inriktningar.

Perspektiv

Men så enkelt är det inte. Det här handlar lika mycket om oss män som om kvinnorna. Det handlar om vår syn på samhället, vår syn på våra mammor, våra livspartners, våra döttrar och barnbarn.

I grunden handlar kvinnors rättigheter och ställning om ett arbete för ett bättre och rättvisare samhälle. Ett samhälle där vi alla blir vinnare.

Därför blir jag lite fundersam när jag ser SVTs vinkling av och fokus på dagens feminism. Som om begreppet ”hen” eller barbröstade protester är ett signum för den breda feminismen.

kvinnovåld

Det nödvändiga arbetet för jämlika arbetsvillkor, jämställdhet i samhällsservice, mot kvinnovåld och hedersförtryck reduceras till en fråga om ”hen” och tas som uttryck för att kvinnors berättigade krav slagit över och att feminismen blivit extrem.

Ett uppror mot gamla system
Min bild är att vi nu ser en enorm utveckling på världskartan. Unga kvinnor kräver sin rättmätiga plats i samhället. Det är samtidigt ett uppror mot gamla patriarkala system och kvinnor kräver rätt till utbildning och inflytande. Rätt till trygghet och säkerhet över sina kroppar och sina barn.

arabiska våren

Det är en sund feministisk vind som blåser över världen.

Eskilstuna en modern och jämställd kommun
Men det handlar väl inte om oss, invänder den kritiske läsaren.

Jo, det gör det. Eskilstuna har ambition att vara en jämställd kommun.

Våra kommunala verksamheter ska vägledas av en stor medvetenhet kring de här frågorna. Vi ska särskilt uppmärksamma att flickor och pojkar utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Vår kommunala service ska kunna förstå och synliggöra könsskillnader där de blir till hinder.

hållbar jämställdhet

Strax före jul uppmärksammades vår kultur- och fritidsverksamhet på nationell nivå för arbetet med jämställdhet

Vi ska uppmärksamma könsskillnader i ledar- och medarbetarskapet som inte är logiska eller försvarbara.

Det är så man bygger en modern stad. Det är så man bygger den där moderna kunskapsorganisationen som motsvarar 2010-talet.

Och i slutändan handlar det om de där små barnbarnen som ännu inte förstått var de hamnat och vad de har att möta.

Det är för dom och deras kompisar – tjejer och killar – vi arbetar och anstränger oss.

Ha en bra vecka!

Advertisements

Responses

  1. Dina barnbarn kan skatta sig lyckliga över att ha dig som vägledare genom livet. Kan också ge ett tips om en man i USA – Jackson Katz som skrivit ”The Macho Paradox” – tyvärr inte översatt till svenska ännu. Det är en bok som du kan hämta mycket ur i den fortsatta utvecklingen av Eskilstuna som en jämställd kommun. Jag har nominerat Jackson Katz till Right Livelihood Aeward. Han finns på Facebook. Han är min vän! Grattis till att kultur- och fritidsverksamheten uppmärksammats nationellt! En framgång att ta vidare 2014 och åren framåt hälsar en fd genuspedagog i Västerås.

  2. Tack för ditt tips Anita.

    Jag vet att det här är en fråga som engagerar dig. Du var tidigt ut i våra skolverksamheter och drev det här.

    Respekt!

    Ha det bra

    Pär E

  3. Jag har ett barnbarn som är född blind på ena ögat, starkt synsvag på det andra ögat och hörselnedsättning. Jag hoppas att hon möts med respekt och goda resurser som kan stödja henne så att hon får goda förutsättningar att leva som en självförsörjande person i vuxenlivet.

  4. Tack Carina för dina rader. Du är viktig för ditt barnbarn på hennes livsresa.

    Jag önskar dig allt gott!

    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: