Skrivet av: Pär Eriksson | december 19, 2013

Veckan som gått – w 51

På jobbet
Det känns i luften att det är veckan innan jul.

adventsljus

Många frågor ska in i mål innan årsskiftet och samtidigt är det en del julavslutningar – som sig bör.

Den första julklappen kom tidigt. Regeringen beslutade i veckan att Fortifikationsverket blir kvar som egen myndighet. Det betyder mycket för Eskilstuna och det känns så bra att oaktat hur staten organiserar sig så bli Eskilstuna navet för Fortverket även i framtiden.

Jag hade två andra viktiga möten som påverkar Eskilstuna på lång sikt i veckan. Landstinget har bra och genomtänkta planer för hur de vill utveckla de tre Sörmländska sjuhusen. Landstingets planer bygger på att Mälarsjukhuset moderniseras och också tillförs helt nya byggnader. Det här betyder oerhört mycket för Eskilstuna och vi börjar ikläda oss den roll en 100 000-stad ska ha.

En annan viktig träff under veckan var med Energimyndigheten som är lokaliserad i Eskilstuna. Dels undertecknade vi ett samarbetsavtal, dels diskuterade vi Energimyndighetens framtidsplaner.

Mälarsjukhuset

Här kan vi som kommun bidra på ett positivt sätt. Om myndigheter, organisationer och företag skall trivas och känna det meningsfullt att vara etablerad i Eskilstuna så behöver vi som kommun säkra att det finns i en bra miljö med en högskola att samarbeta med, välutbildade medarbetare, en bra kommunal service och bra bostäder.

Den här veckan träffades Eskilstuna och Strängnäs tillsammans med nye VD:n för det nya gemensamma driftbolaget – Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö. Mats-Erik Olofsson har en bra bakgrund inom energisektorn och arbetat i såväl den privata som offentliga sfären.

Mats-Erik
Mats-Erik Olofsson – ny VD för det gemensamma driftbolaget

Hans uppdrag är tydligt – fortsätt miljösatsningen att hålla Eskilstuna och Strängnäs i Sverigetopp samtidigt som bolaget förmår effektivisera och generera de ekonmiska resultaten som förtväntas av det här samgåendet.

Den här veckan var det dags för årets sista kommunstyrlesens arbetsutskott. På agendan stod bl a varumärkesarbetet, policy för kommunikation och sociala medier, hälosåret och rökfri kommun, stöd till näringslivs- och ortsutveckling, behov av trygghetsboende, riktlinjer för markanvisning, stöd till föreningar och ny kvalitetspolicy.

Som vanligt – allt vad en kommun har att göra.

Den här veckan har jag också årsavslut med de fackliga organisationerna. Jag har skrivit det tidigare – det är viktigt att arbetsgivare och fack har ett gott samarbete. Vi lyssnar på varandra, vi kan ha olika synpunkter men vi försöker dra åt samma håll för att utveckla verksamheten.

Jag som umgåtts med fackliga organisationer i snart 25 år – vi har bra fack i Eskilstuna. Det känns bra att få skriva det.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Jag kom ihåg att min pappa lite stolt alltid sa att om det rök ur skorstenarna på fabrikerna så gick det bra för Eskilstuna.

ASSA

Han hade naturligtvis rätt. Eskilstuna var framgångsrikt under stora delar av 1900-talet. Befolkningen ökade från dryga 10 000 till 50-60.000 på bara några decennier.

Smålänningar, värmlänningar, väst- och östgötar flyttade hit och började jobba i våra industrier. På BM, Fil-Öbergs, Mått-Johansson och Stenmans. Eller inom livsmedelsindustrin och handeln som mina norrländska föräldrar gjorde i slutet av 1930-talet.

Och då var det här bara början på arbetskraftinvandringen som sedan skulle följa på 1940-1970-talet.

Vad pappa inte visste var att ur de där skorstenarna och fabrikerna släpptes också miljöfarlig rök ut i luften och avfall i marken. En del av det har vi att ta igen än idag. Och ödmjukt får vi som lever och verkar nu fråga oss vad det är våra barnbarnsbarn får ta reda på om 50-60 år.

Fristadstorget - bygg

Samtidigt har jag tagit över pappas fältrop – om än med ett annat tema – när det byggs hus, gator, parker, arenor och bad så går det bra för Eskilstuna. För så är det. Ju fler traktorer och grävmaskiner, ju fler byggjobbare, arkitekter och planerare som har jobb – ju bättre går det för Eskilstuna.

Det i sin tur är ett tecken på att industrin rullar på. Om än mer miljömedvetena är någonsin i en kommun som vill vara en av Sveriges ledande. Tänk om pappa bara visste…

På hemmaplan
Vi går mot julvecka och inleder med det numer klassiska pepparkakshusbaket med barnbarnen. Förra året slutade det med att jag och 13-åringen stod själva och pysslade efter att 3-åringarna första entusiasm efter 5 minuter övergick till att de ville leka istället.

pepparkakshus

Nu är jag mer hoppfull med två 4-åringar…eller?

Julen firas med barn och barnbarn och med min mamma. Jag är så glad att hon vid 92-års ålder är pigg och aktiv.

Sista avsnittet av Homeland…hm Nicolas Brody hängd…vad är det här?

Annars lyssnar jag på Bob Dylans jul-CD.

Ha en bra helg !

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: