Skrivet av: Pär Eriksson | november 10, 2013

Om evig kärlek, idrottens allvar och glädje och vikten av att bygga en stad

Det är kanske att överdriva men det känns som att jag är uppvuxen på Ekängens IP och i Sporthallen.

Om jag räknar antalet timmar som jag tillbringat på dessa idrottsarenor så blir det några tusen (!). Jag skriver det för att läsaren skall förstå att jag har ett stort idrottshjärta och bär en evig kärlek till den där märkliga idrotten.

Utöver att få tävla, utmana sig själv och andra så bär idrotten på ett märkligt fenomen. För mig så är idrotten – oaktat om jag utövat den själv eller är åskådare – oerhört viktig när den pågår. Det är nästan en fråga om liv eller död. Och när matchen eller tävlingen är över så är det i någon mening helt ointressant.

Jag vet inte om ni förstår hur jag tänker – men det är få eller inga andra samhällsfenomen som bärs upp av den logiken. Allvarligt men ändå lekfullt – samtidigt.

Och det är kanske det som gör att vi är så många som älskar idrott. Det ger en ytterligare dimension till våra liv. För om det är något idrotten gett mig så är det gemenskap.

Många av mina vänner som jag alltjämt umgås med är fotbollskompisar från Ekängen. Jag hejar alltjämt på mina lagkamrater från handbollstiden i Guif och City.

Att hustrun och jag spelade handboll samtidigt indikerar väl också hur kärlek uppstår. Vi är många Eskilstunapar som träffats genom idrotten.

När jag besöker Örebro så är en del av min själ i bostadsområdet Tybble och den fina kvartersklubben Sturehov. Och de som känner mig vet att min kärlek till Djurgårdens IF är livslång.

Idrottens utmaningar
Och samtidigt så bär idrotten sidor som jag känner mig obekväm med. Inte bara hatet och våldet hos ett gäng killar som kallar sig fans utan också idrottens stereotypa könsskillnader. Alltjämt – även om det går framåt – så tar killarnas idrottande mer plats och ges mer plats. Inte bara i media utan också på arenorna.

Därför är det så uppmuntrande att Eskilstuna håller på att bli en idrottsstad där tjejerna tar plats. Eskilstuna Basket slåss om poängen men vi är i elitserien. United tar 2014 plats i fotbollens finrum och våra gymnaster firar internationella framgångar. Golfspelaren Anna Nordqvist håller hög internationell klass och då har jag inte ens nämnt vår skytt Marie Enqvist med otaliga internationella medaljer.

Marie Enqvist – en av Eskilstunas mest framgångsrika idrottare

Det betyder inte att killarnas idrottande ska tonas ner. Tvärtom. Men en stad som aspirerar på att vara en idrottsstad måste tänka helhet. Dam- och herrelit, bredd på kill- och tjejidrotten, bra blandning på lagsporter och individuella grenar.

Och en stad som vill kalla sig idrottsstad i Sverigeklass måste också tänka bredd i meningen geografi. Det är i våra bostadsområden, våra kvarter och på orterna utanför Eskilstuna och Torshälla som våra barn och ungdomar bor och lever. I de bästa av världar ska inte ekonomi eller annat hålla tillbaka våra barns möjligheter att idrotta och motionera.

Vikten av att satsa brett och rätt
Jag är stolt över att arbeta och verka i Eskilstuna kommun som i många stycken – det finns alltid mer att göra – arbetar utifrån det här helhetstänkandet. Alla ser inte det – eller förstår den strategin. De kanske bara ser sin idrott, sin förening, sitt intresse och blir till kritiker över att inget görs eller borde göras bättre. Ibland blir man ensidigt kravställare på ”dom” i kommunen istället för kreativ medspelare.

Vi ska lyssna på de rösterna och förbättra oss men vi kan inte låta den inställningen få ta över eller tillåtas dominera samtalet och bilden – att den som ropar högst, kräver mest, har bäst kontakter eller har mest resursstarka föräldrar eller medlemmar får styra helheten.

Här har en kommun ett extra stort ansvar – att se alla behov. Även de små idrotterna. Även de föreningar som gör hjältedåd i vardagen men inte alltid får synas och uppmärksammas.

Jag hör att jag kan bli lite högtravande – men Eskilstuna lägger förhållandevis mycket pengar på barn- och ungdomsidrotten. Vi pratar i det närmaste 100 miljoner. Lägg då till alla träningshallar, planer och arenor. Och som om det inte var nog – ny ishall, bad och arena. Nya spontanidrottsplatser, utegym och konstgräsplaner.

När det gäller elitsatsning så stärker vi nu inför framtiden stödet till våra elitklubbar – både via kommunen – läs skattepengar – och våra bolag.

Men då vill jag också vara lite krävande tillbaka – då skulle jag vilja se ett näringsliv som fortsätter att satsa på idrotten.

Jag vill se fler föreningar som står upp för Eskilstuna och pratar än mer väl om den här staden. Föreningar som fortsätter sitt viktiga arbete för att ta steget upp i eliten vad gäller organisation och attityd. Fler som förstår att vi spelar i samma lag med samma färg på tröjan och agerar medspelare i ordets rätta bemärkelse.

Men kanske framförallt vill jag uppmuntra alla våra engagerade barn, ungdomar, föräldrar och föreningsaktiva till rörelse, lek och tävling. Att uppmuntra än mer till ett Eskilstuna där vi rör oss. Att vi gör idrottandet till det där livsviktiga och spännande men samtidigt till det där lekfulla och ”oviktiga”.

Det är så man bygger en stad. Det finns inga ”vi-och-dom”. Det finns bara ett tillsammans.

Ha en bra vecka !

Annonser

Responses

  1. Jo visst finns det ett Vi och Dom!
    Majoriteten styr och Oppositionen dömer/gillar.
    Tack för demokratin.

  2. Du har rätt Hans-Erik. Det är en del av demokratin.

    Men det finns mer i livet än politik och det är oftast det jag försöker beskriva i mina krönikor.

    Ha det bra

    Pär E

    • Exakt så! Civilsamhället skall styras av ett Civilfullmäktige. Ej av Kommunen! Mycket viktigt!
      Ett starkt civilsamhälle tryggar välfärden. Det kan inte en kommun klara! Allraminst i ett ”översocialiserat” samhälle. Du har helt rätt när Du lyfter fram frivilligorganisationer inom idrotts- och kulturvärlden. De är fristående från kommunen och skall så vara. Kanske skatten får delas på Staten, SKL och Civilsamhället ( för samordning).
      Kom ihåg att det fanns en snubbe i Eskilstuna på 10-talet som siade om ett fristående Civilsamhälle styrt av ett Civilfullmäktige. Observera att det fortfarande finns frihet att verka privat utanför Civilsamhället!!!
      Kan ej utveckla mera nu.
      Det handlar om ”nyliberalis(m) ”!
      Ecce Nova Facio Omnia
      ///Hans-Erik Fredbäck

  3. Dina krönikor är alltid läsvärda och reflekterande!
    Tack Per – du är en inspirerande kraft med ett genuint engagemang i en kommun vi alla borde vara stolta över oavsett om vi pratar idrott eller det fantastiska arbete som vi anställda inom kommunen utför – såväl dag som natt!

  4. Tack Anders för din uppmuntran. Det uppskattas.

    Jag orkar driva på om sådana som du finns.

    Ha det bra

    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: