Skrivet av: Pär Eriksson | oktober 6, 2013

Om etik, rättvisa och förståelsen av att leva i pardoxernas tidevarv

Jag lyssnade på ett föredrag om textilindustrin i Bangladesh och ett om kakaoproduktionen i Ghana.

Jag lyssnade på föreningen Schysta Resor om hur man kan turista på ett mer socialt och miljömässigt sätt.

Jag var på Fair Trade Forum i Eskilstuna. Grundskoleelever och folkhögskolestuderande blandades med föreningsaktiva, näringsliv och representanter från kommunen.

Det slog mig att något är i görningen. Det blåser en vind av etik, moral och rättvisa över våra vardagsliv.

Men låt mig börja i en annan ända.

Ungdomsgenerationerna som samhälleliga markörer
Varje generation unga människor har sitt språk, sitt tilltal och präglas av sin tids uppväxt och viktiga frågor.

I praktiken är det en tankelek eftersom livet och samhällets utveckling är ett ständigt flöde som inte tar hänsyn till att vi delar upp tid tiden i sekel eller decennier.

Men för att förenkla våra beskrivningar och göra systematik av våra liv så är det en bra utgångspunkt för att förstå vilka frågor som vi uppfattar står på agendan både internationellt och mer lokalt.

Min egen ungdomstid präglas av stora sociala orättvisor i världen. Inte bara av koloniala system likt apartheid i Sydafrika utan i det moderna Europa, mitt i vår egen geografiska sfär existerar tre militärdiktaturer – Spanien, Portugal och Grekland.

Berlinmuren är fastare och mer cementerad än någonsin.

I USA håller Martin Luther King sitt historiska tal samtidigt som Vietnamkriget pågår. I Kiruna går gruvarbetarna ut i strejk. Grupp 8 bildas i Stockholm och vi ser de första embryona till dagens moderna feminism.

Martin Luther King

I den meningen är 1960-talet och delar av 1970-talet ett radikalt årtionde. Världen är i omstöpning. Normer och värderingar ifrågasätts på ett nytt sätt.

Om dessa decennier kan beskrivas som 68-generationens så var det naturligt att 1980-talet nästan lagbundet skulle stå för något annat.

1980- och 1990-talet bär andra uttryck
Motbilder och motkrafter växte i den nya ungdomsgenerationen. Det personliga ansvaret, var och ens egen drivkraft var den tidens kodord som kontrast till 68-generationens kollektiva drömmar som i några fall fastnade i nya förtryck. Frihet och demokrati ges en annan innebörd under 1980- och 1990-talet

Det sker också en utveckling på teknikens område där IT- och telefoni börjar få ett genombrott. Yuppien och den tidens synthmusik får stå som symboler för ett annat sätt att tänka och förhålla sig.

Yuppien – Young urban people – stod också för ett nytt sätt att leva och tänka storstad. Det var den första ungdomsgenerationen som tog staden, dess kultur och uttryck till sig.

Om 68-generationen och yuppiegenerationen i någon mening var politiska till sina uttryck – vilket inte är detsamma som att de var partipolitiska – så blir 1990-talets ungdomsgeneration mer ifrågasättande och avståndstagande i sitt förhållningssätt.

Det är inte för inte som de kallats ”den ironiska generationen”. På kulturscenen syns de i en ny och spännande form – stå-upp – som lånats från USA. De häcklar och driver med samhällsfenomen på ett nytt sätt som kanske lockar både till skratt och till eftertanke.

Resandet ökar och den unga generationen blir globetrotters som hämtar inspiration och intryck från andra delar av världen. Detta kombinerat med en ökad invandring skapas också en ökad internationalisering och spännande mångfald.

Paradoxernas tidevarv
En sådan här lite ytlig exposé går inte att göra utan att också förstå de stora samhälleliga drivkrafterna och händelserna. 11 september 2001 är en sådan milstolpe som förändrar tankemodeller och skapar nya spänningar i en värld som redan var utsatt för påfrestning.

Och kanske det någonstans där vi är nu. En ny typ av ungdomsgeneration som vare sig är 68, yuppie eller ironisk utan i någon mening djupt etisk och moralisk.

Kanske är jag ute på gungfly eftersom dagens ungdomsgeneration också är så ”diversifierad” och lyssnar inte längre på samma musik, bär samma kläder, tittar på samma TV-program eller ens bär samma vision om samhället.

Det är så tydligt att det finns olika liv att leva. Nya drogkulturer och nätanpassade preparat växer fram samtidigt som det aldrig varit så många som motionerar, äter rätt och avstår alkohol och droger.

Ungdomsarbetslösheten ligger alltjämt på höga nivåer samtidigt som utbildningsmöjligheterna aldrig varit större.

Mäns våld mot kvinnor eller fotbollshuliganernas våld tar nya proportioner, de unga killarna är delvis förlorare i skolan och i arbetslivet samtidigt som det aldrig varit så många unga män som idag tar ansvar för barn och familj på ett nytt sätt jämfört med tidigare generationer.

Unga kvinnor tjänar alltjämt sämre än män och makthierarkier utgår många gånger alltjämt från manliga strukturer samtidigt som de unga tjejerna idag är i majoritet på högskolor och universitet.

Vi lever verkligen i paradoxernas tidevarv.

2010-talets kodord
Och jag vet inte om det är det som karaktäriserar 2010-talet – stora sociala spänningar och motsättningar samtidigt som världen aldrig varit så hoppfull och möjlig som idag.

Miljontals människor tar sig ur ren fattigdom. De stora folksjukdomarna är på väg tillbaka. Krigen och de öppna konflikterna minskar. Detta samtidigt som diarée och orent vatten fortfarande är den största orsaken till barnadödligheten i världen.

Fortfarande kan inte alla människor på denna lilla planet läsa och skriva. Demokrati och allas lika värde är ännu inte en självklarhet i alla länder.

Och ändå så finns det anledning att vara så hoppfull.

Jag menar att dagens ungdomsgeneration präglas på ett nytt sätt av etik, moral och blir allt mer värdebaserade. När jag besöker Fair Trade Forum här i helgen så förstår jag vilken kraft och vilka ”commitment” som den unga generationen är redo att göra.

Fair Trade City – en del av Eskilstuna

Det handlar inte länge om att ”prata om” de som har det fattigt och lever under stora umbäranden utan att själv leva etiskt och moraliskt. Det handlar om hur vi konsumerar, hur vi transporterar oss och hur vi lever.

Det är därför miljöfrågorna får en sådan stark ställning i deras föreställningsvärld av det goda samhället. Det är därför djurrättsfrågor är uppe på agendan. Det är därför allas lika värde är så viktig. Det är därför jag sitter där och lyssnar på erfarenheter från Bangladesh och Ghana.

För den här gången inbillar jag mig att den unga generationen blir lyssnad på. För när jag tittar mig omkring så noterar jag att företag och näringsliv finns med och börjar förstå det här.

Jag ser att kyrkor, samfund, föreningar och sammanslutningar finns med. Jag ser vår egen kommunala organisation.

Jag ser en möjlighet att vi får en ungdomsgeneration som återerövrar etik, moral och det värdebaserade. Och snart är det dom som är det vuxna samhället.

Ha en bra vecka !

Advertisements

Responses

  1. Tänkvärda ord om gårdagens och nutidens samhälle.Precis som du säger så finns det så många valmöjligheter, speciellt när det gäller utbildning och detta är förstårs väldigt bra.Medans det blivit mycket tuffare på arbetsmarknaden. De som inte tycker att de har ”läshuvud” och inte vill studera vidare, de måste verkligen visa framfötterna för att få ett bra jobb, med en bra inkomst som gör att de kan försörja både sina barn och familj. Lågavlönade jobb bidrar till att fler och fler lånar pengar, antingen för att få det att gå ihop eller för att kunna ”unna” sig saker, följa med i trender och mode.Detta blir till en ond cirkel och många blir skuldsatta.Många unga är utan lägenhet och bor oftast kvar hos föräldrarna ett tag till.Men jag tror att det gör mycket för självkänslan att känna att man har ett eget bo och att man tjänar sina egna pengar. Jag hoppas att det är så för de flesta iallafall?

  2. Tack Marina för dina kommentarer.

    Du beskriver en del av de där paradoxerna på ett bra sätt.

    Ha det bra
    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: