Skrivet av: Pär Eriksson | augusti 2, 2013

Sommarpärspektiv XII 2013 – …å dessa protester mot förändring, samtalet och lyssnandets konst

Med rätta uppmärksammar media nu i veckan att det uppstått protester i ett villaområde i Södertälje mot att det ska byggas ett sk LSS-boende.

Och vi känner argumenten – bygg gärna ett boende för personer med utvecklingsstörning och autism men inte i mitt område.

Men kanske vi inte bara skulle nöja oss med att bli en del av kören som tar avstånd från de ”inskränkta” villaägarna som vill freda sig från verksamheter som påverkar deras omgivning utan våga blicka in mot oss själva.

För var så god att kasta den första stenen – den som aldrig burit fördomar, ropat innan man varit informerad etc.

Min erfarenhet under flera decennier som ansvarig för olika kommunala verksamheter är att det finns inbyggda psykologiska försvarsmekanismer mot det som upplevs som förändring.

Jag har mött proteststormar mot nybyggnation av förskolor och skolor. Mot boenden för flyktingar, missbrukare, funktionshindrade och äldre.

Argumenten har ofta varit logiska och handlat om att det är viktiga verksamheter men att det är olämpligt att de placeras på just den här platsen.

Det var bara något år sedan som det protesterades mot att Hemlaås i Hällby skulle byggas om till boende för missbrukare. Det var inte så länge sedan många boende i Brunnsbacken var missnöjda med att det ska byggas ett äldreboende.

Det var inte så länge sedan det protesterades mot ett flyktingboende i Odlaren. Det var inte så länge sedan som det fanns starka argument mot att Svealandsbanan skulle passera Fors Kyrkopark. Det var inte så länge sedan…

Så innan vi sätter oss till doms över de här familjerna i Södertälje så tror jag att det är nyttigt att vi granskar oss själv.

Jag skriver inte det i någon dömande ton utan min erfarenhet är att det ofta bygger på rädsla, okunskap och en stor portion ”mot förändring”.

Förändring skapar med lagbundenhet oro och en känsla av oförutsägbarhet. Må vara ett nytt torg, en ny idrottshall, ett nytt äldreboende eller som i Södertälje ett nytt LSS-boende för personer med funktionshinder.

Istället för att skapa motsättningar, istället för att utmåla några som goda och några som onda så tror jag på dialogen och samtalet. Det är särskilt viktigt i dagens samhälls- och debattklimat som belönar några snabba ord och analyser före eftertänksamhet och nyfikenhet på den andres argument.

I en samhällsatmosfär där de sociala mediernas logik underlättar några raljanta ord som ibland övergår i oförsonlighet och rent hat är det kanske än viktigare att vi återskapar arenor för demokratiska samtal.

Ett modernt samhälle byggs i skärningspunkten mellan olika åsikter och ståndpunkter.

Det som nu sker ute i det globala internationella perspektivet är exempel på det. I det lilla ser vi det i vår egen stad, i vår egen närmiljö, på vår egen bakgård.

Och just därför behöver vi öva samtalets konst. Förmågan att lyssna, förmågan att ta till oss argument.

Och här vill jag vara tydlig – det ansvaret åligger särskilt sådana som jag – dvs vi som representerar en kommun.

Samtalet underlättar förändring. Samtalet slipar oftast ner de värsta och sämsta argumenten. Samtalet tar i bästa fall fram det bästa av oss. Långt från oförsonlighet och hat.

Det är precis där en kommun och dess medborgare behöver mötas. I Södertälje och i Eskilstuna.

Ha en fortsatt bra helg!

Annonser

Responses

  1. En snabbkomentar
    Du efterlyser bättre och naturligare relationer mellan individ och kommun (samhälle). Civilsamhället är >kommunen! Tyvärr uppfattar många kommunen som något av en ofta ouppnåelig diffus storebrorsorganisation. Med ett ännu starkare civilsamhälle (byggt på individernas fria och oberoende val) och något minskad andel utföranden i komunal egen regi, kan och bör vi få en bättre balans och öppenhet. Liberal kollektivism vid sidan av kommunen är OK. Detta kommer med ökad bildning och god uppfostran. Nya modiga, öppna och ifrågasättande generationer löser detta. Nya tider, nya idéer. Hoppas bara att det uppväxande släktet finner och får stöd i skolan, familjen och civilsamhället. Klokhet och visdom är grunden för inre livsharmoni och förmågan till samarbeten oc samverkan i alla dess former. Men, kloka personer som Du Pär måste ”vattna i rabatten”. Och det gör Du med all heder.
    Livet är en svår konst. Vi behöver vägledning samt utrusta oss med ett ödmjukt sinnelag.
    Med en snäll sommarhälsning
    Hans-Erik (från mitt ställe i sydost)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: