Skrivet av: Pär Eriksson | juni 9, 2013

Om försoning, hatets logik och vikten av att öva godhet

– Herr Mandela får jag fråga, nu när ni släpps fri så söker ni väl hämnd och upprättelse för allt det som den vita apartheidregimen har utsatt ert folk för?

Det var den 11 februari 1990 som Nelson Mandela frigavs efter mer än 27 år i fängelse, varav 18 år i isolering. Nu stod han där inför världspressen och journalisterna var naturligtvis intresserade över att höra hans syn på framtiden.

Låt mig återkomma lite senare i texten till vilket svar Mandela gav.

Låt oss istället börja i en annan ända.

Förståelse för motsättningar
Spänningar och motsättningar är naturliga i ett samhälle. I dess bästa former leder det till utveckling och tar samhället framåt.

I dess sämsta former leder det till våld, terror och död.

Men mellan positiv utveckling och våld finns ett antal steg eller nivåer som i någon mening avgör vilken flodfåra vattnet tar.

I den insikten ligger något positivt för det betyder att vi människor har avgörandet i våra händer.

Min lärdom är att spänningar och motsättningar alltid har ett rotsystem och kanske vi där också har en av grundstenarna för att sedan förstå vad det är som händer.

Varför Mellanöstern är en ständig oroshärd, varför kvinnor i Indien reagerar så starkt på de senaste årens uppmärksammade våldtäkter, varför människor organiserar sig i fackliga organisationer eller varför det brinner i Husby.

Oaktat om vi gillar det vi ser och hör så har allt en grund. Inget uppstår ur intet skulle systemteoretikerna och sociologerna uttrycka det.

Men istället för att försöka förstå, istället för att söka den grundläggande intentionen och idén om varför vi tänker som vi gör, varför vi agerar som vi gör så har vi människor en tendens att dra snabba slutsatser och börjar ”agera och tycka”.

Det är som att vi måste få utlopp för vår aggression, vår rädsla eller vår avsky istället för att tänka och reflektera.

Hat och aggression får ersätta samtal och dialog.

Nävarna och glåporden får ersätta det seriösa och lärande samtalet. Våld och hot får ersätta det demokratiska samtalet.

Hatet som fenomen
Jag märker att begreppet h-a-t blivit en del av vår begreppsvärd. Jag kanske rationaliserar men jag minns inte att ordet hat fanns med i min vokabulär långt in på 2000-talet.

Jag minns inte att hat var en del av samhällsklimatet eller samhällsdebatten. Allvarliga motsättningar till trots.

Idag översköljs vi av ordet i så vitt skilda sammanhang som politik, samhälle, kultur och idrott.

Begreppet hatbrott är ett tecken i tiden som förstärks av klasshat, muslimhat, invandrarhat, hat mot bögar, förakt mot funktionshindrade, kvinnohat, hata andra idrottslag, politikerförakt, samhällshat.

Det är ingen tillfällighet att den i övrigt läsvärda boken ”Förortshat” av Johanna Langhorn heter just ”Förortshat” när vi skriver 2013.

I det vardagliga så märker vi hatets logik på nätet. Vi ser det på insändarsidorna – även om det öppna hatiska inte ges plats så andas det mer och mer oförsonlighet på bekostnad av det öppna demokratiska samtalet.

Vi hör det på matcharenorna. Vi hör det på skolgårdar där hatets logik ges ord som ”fitta” och ”hora”.

Naturligtvis förstår inte barnen och ungdomarna att de är en del av hatets logik men gränserna för vad som är socialt acceptabelt har förskjutis. Dörrar som borde varit stängda står på vid gavel.

I grunden handlar det om hur moderna samhällen utvecklas. Hat, hot och ytterst våld, terror och krig håller samhällsutvecklingen tillbaka i feodala och gamla unkna system där den starkes rätt råder.

Där den med rätt kontakter, rätt resurser eller den som tar sig rätten att använda hot och våld bestämmer på bekostnad av folkflertalet.

Därför är också arbetet med att bekämpa och motverka hatet en del i ett demokratiskt arbete.

Vi kan påverka
Har det här med oss att göra, invänder den kritisk läsaren.

Ja, jag tror det. Min erfarenhet är att hatet som begrepp tenderar att förminska oss som människor. Det tär på vår empati och känsla för humanistiska värden.

Filosoferna har genom århundranden – ja, kanske årtusenden stridit om människan i grunden är god eller ond.

Oaktat det svaret så är min bestämda uppfattning att det går att öva godhet. Det går att öva altruism – dvs att agera utan egen vinning.

Det går att öva demokrati och humanism. I skolor och på fritidsgårdar. I föreningar, kyrkor och organisationer. På arbetsplatser och vid köksbord.

Vikten av att nå förändring
Och blir ni inte övertygade av mitt resonemang så låt oss återvända till den där dagen den 11 februari 1990.

– Jag är inte intresserad av att ha rätt. Jag är intresserad av förändring, svarade Mandela den frågevise journalisten.

I den korta sentensen ligger en oerhörd kunskap och erfarenhet begravd. Mer värd än alla världens ledarskapsböcker tillsammans.

Samtidigt ska vi inte göra Mandela till en allmän ”mjukis”. Han mötte journalisterna den där dagen med knuten näve och förklarade att kampen fortsatte tills den dagen den orättfärdiga apatheidregimen som skilde på människors rättigheter efter hudfärg var avskaffad.

Men läser man böckerna om honom och hans egen självbiografi så drevs han aldrig av hämnd och hat. Mandelas kodord var förändring.

Och förstår vi på djupet att livets mening är förändring – det är så mänskligheten och samhällen tagit sig framåt – då förstår vi också att hatet inte är särskilt konstruktivt i sig själv.

Hatet drar snare mot att ha rätt. Och ofta – låt oss rannsaka oss själva – så drivs vi av att ha rätt. Det är som att ”ha rätt” blir en ersättning för dålig självkänsla.

Hat är ingenting annat än en fortsättning på rädsla, vrede och fientlighet om vi ska tro psykologerna.

Och ska vi tro filosoferna så är motsatsen till hat…just det kärlek.

Och kanske det var kärlek Nelson Mandela kände den där dagen då han bröt kedjan av hat och oförsonlighet som hade kunnat leda till ett allvarligt inbördeskrig med stora umbäranden och miljontals döda.

Det han i bästa fall lärde oss var att hat, revansch och hämnd hämtar sin näring ur viljan av att få rätt.

Dialog och samtal hämtar ofta sin näring ur att nå verklig förändring.

Ha en bra vecka!

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: