Skrivet av: Pär Eriksson | april 14, 2013

Om 150 års väntan, en mässa och vikten av att en ny logik växer fram

Det tog oss 150 år att komma samman.

Jag kanske skojar och överdriver något. Men 1862 bildades i mer formell mening Eskilstuna kommun.

Genom historien ha det naturligtvis funnits gemenskaper, samfälligheter, byalag och socknar som hanterat gemensamma frågor. Men det är inte förens just 1862 som vi ser födelsen av det som vi känner igen som en kommun.

Från några hundra till några tusen
Inledningsvis är den kommunala organisationen en förhållandevis liten enhet som ansvarar för det mest nödvändiga.

Under mitten av 1950-talet och fram till idag expanderar den kommunala organisationen i takt med att samhället moderniseras och välfärd och utbildningsfrågorna blir allt viktigare i en kommun.

Från ett fåtal till några hundra i början av 1900-talet till något tusen  på 1950- 1960-talen till dagens 8 500 medarbetare när vi skriver 2013.

Det är en fantastiskt utveckling. Ironiserad av några få – t ex den ofantliga sektorn eller den tärande sektorn – men uppskattad av flertalet. Just därför att en kommun utvecklats till en generator i samhällsbygget.

Från förvaltning till kunskapsorganisation
Men historien är också splittrad och bär på många viktiga erfarenheter. Idén om hur man bygger upp en kommunal organisation hämtade under 1900-talets andra hälft mycket inspiration från det militära och den industriella sektorn.

I positiv mening – tydligt ansvar och utpekade områden. I negativ mening – ordergivning och var och en för sig.

Och så har vi levt i många decennier. Nämnder och styrelser som haft ”sina” förvaltningar och bolag.

Naturligtvis har alla drivits av samarbete men ofta när det gynnat den egna organisationen eller när det passat.

I organisationsprosan brukar kalla sådana här organisationer för sektoriella.

Det här sättet att tänka – var och en för sig – har stått sig relativt bra ändå in mot 1900-talets slut.

Men i takt med ökade krav från medborgare och brukare och andra politiska synsätt så har det sektoriella sakta med säkert brutits ner och har fått allt svårare att möta upp det moderna samhället och den moderna människans behov och önskningar.

Eskilstunabon struntar i hur vi är organiserade. Hen vill mötas med full fokus på resultat av tjänsten eller utbudet.

En ny organisation växer fram
Det var därför vi för första gången på 150 år bestämde oss för att gestalta den kommunala organisationen på ett nytt sätt.

I helgen genomförde vi en mässa – Eskilstuna Inspirerar – med mer än 6 000 besökare. Och temat var just mötet, fokus på leveransen, tjänsten. Inte på organisationen.

För att återigen använda organisationsprosa – Eskilstuna kommunala organisation går från sektoriell till processinriktad.

Från var och en för sig till än mer samarbete, samordning och förmåga att se att värdet för invånaren skapas av olika enheter, förvaltningar och bolag tillsammans.

Det är så en modern kunskapsorganisation fungerar och organiserar sig så här i början av 2000-talet.

Det här är ett trendbott och kräver ett nytt sätt att tänka och förhålla sig.

Vi och dom eller tillsammans
För det första måste alla medarbetare förstå att de är en del av Eskilstuna kommunkoncern. Många pratar allt jämt om ”dom” i kommunen – som om det vore, politiken, Stadshuset eller några förvaltningsledningar.

Jag kan ha förståelse att det språkbruket lever men varje gång det sägs så är det ett tecken på att vi har långt kvar.

För det andra måste förståelsen bland chefer, ledare och sådana som jag öka att det ”bara” finns ett värdeskapande i organisationen. Och det är mötet mellan medarbetaren och brukaren.

Det är i samspelet mellan förskoleläraren och barnet, mellan undersköterskan och den äldre, mellan socialsekreteraren och familjen själva värdeskapandet sker.

Mötet som organisationens ”atom”
Om vi på allvar ska utvecklas mot en modern kunskapsorganisation så kommer det att krävas en mer fokus på mötet. Mötet som organisationens själva ”atom” – dvs våran viktigaste och minsta beståndsdel var på allt bygger.

Inget existerar utan mötet. Då finns inte organisationen.

Just därför var vår genomförda mässa så viktig. Inte bara som en trevlig och kommunikativ insats för att stärka bilden av kommunen i medborgarnas ögon utan som det yttersta beviset på teserna att ”vi är ett” och det är mötet vi gestaltar.

Och precis så blev det och jag blir så glad när vi nu summerar de första intrycken av Eskilstuna Inspirerar.

Medarbetare och i det här fallet också elever som celebreras på mässan

Vi torgförde inga förvaltningar eller bolag. Det tillhör den gamla tiden. Vi visade upp de vi gör – oaktat vem som är ansvarig.

Och det som gör mig så varm i hjärtat – det var våra medarbetare som arbetade på mässan. Det var de som visade upp allt det goda arbete som görs. Långt från näthatarna och insändarsidornas oförsonlighet.

För det är precis det som är den ”sista” men avgörande pusselbiten i den långsiktiga strategi vi nu arbetar med – fokus på mötet kräver aktiva och engagerade medarbetare.

Och medarbetare som vill, som törs om som ges möjlighet.

Vi har allt framför oss! Men så kul och spännande.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Utmärkt! Den militära uppdragsmodellen som innehåller ”samspelet mellan” MÅL-HANDLINGSREGLER-RESURSER är bra som enkel tankemodell.Men Du bör nog överväga alla upptänkliga möjligheter att externalisera de uppdrag som inte är författningsbundna till myndigheten(kommunen) . Frågan dyker upp förr eller senare, t.ex. vart fjärde år.
    Med vänlig och uppskattande hälsning
    Hans-Erik Fredbäck


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: