Skrivet av: Pär Eriksson | mars 7, 2013

Veckan som gått – w 10

På jobbet
Jag var inbjuden till att träffa avgångseleverna på Rekarnegymnasiet.

De har varje år en mässa där de bjuder in olika företag, högskolor och organisationer som en slags mental förberedelse inför vuxenlivet. Och var precis så jag kände när jag mötte dom i aulan – är det ett gäng tonåringar eller vuxna? Kanske svaret är att de är både och.

Mitt budskap var att världen utmanar på ett både ruskigt och spännande sätt samtidigt – och kanske viktigast – är att de följer sitt hjärta och är sanna mot sig själva.

Några kommer att stanna kvar och bosätta sig i Eskilstuna. Några ger sig ut och reser och ytterligare några åker till andra städer för att studera. Oaktat vilket så vill jag att alla ska känna värme för den här staden, deras hemstad.

Och det är viktigt är de som flyttar alltid känner sig välkomna hem.

Apropå mässor. Den här veckan arrangeras den sk Rekryteringsmässan i Eskilstuna och Västerås. Förra året så var det nästan 300 utställare och över 14 000 besökare i våra två städer. Det beräknas att mässan bidrog till ca 300 tillsatta tjänster.

Det här är ett utmärkt initiativ där arbetssökande och utbildningshungriga ges tillfälle till att möta arbetsgivare på plats.

Jag har skrivit det tidigare – Eskilstuna sliter med arbetslösheten. Inte för att vi är dåliga utan därför att vår stad ställer om. De jobb som tidigare fanns inom framförallt tillverkningsindustrin efterfrågas inte på samma sätt längre.

Gamla Sporthallen och badet på väg att bli ny högskola – här en framtida bild

Vi är mitt uppe i det där skiftet – att förvandla Eskilstuna till något nytt. I det skeendet så utsätts också en stad för prövningar. Det är det som bl a syns i arbetslöshetsstatistiken.

Samtidigt så ser jag så mycket gott och så många bra initiativ. Nya företag som etablerar sig. Gamla företag som hittar nya varor,tjänster eller produktionsprocesser.

Ibland blir jag orolig att många Eskilstunabor inte ser eller förstår den här förändringen. De tolkar nyordningen som något negativt och blir kanske lite rädda för förändringens vindar.

Det är förståeligt och ibland sunt samtidigt så får vi äldre inte stå i vägen och hålla tillbaka en nödvändig utveckling av Eskilstuna. Vi äldre skulle behöva bli mer av uppmuntrare och möjliggörare. Vår roll kanske aldrig har varit viktigare än nu.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Den här veckan tog jag del av den stora och omfattande marknadsundersökningen som gjorts i form av telefonsamtal och enkätundersökning med ca 3 000 personer. Både av Eskilstunabor, Mälardalsbor och personer ute i landet.

En sak som slår mig är att det finns en stolthet över Eskilstuna bland oss själva. När man läser näthatarnas och  insändarsidornas oförsonlighet så finns en fara att vi tror att vi Eskilstunabor inte uppskattar vår stad. Men det finns inget som tyder på det om vi ska tro den här undersökningen.

Det betyder inte att vi inte har problem eller svagheter.

Killingar

Det som också slår mig är att för många utanför Eskilstuna så är vår stad det samma som Parken Zoo. Det är ett starkt varumärke som glatt generationer av barn och familjer.

Vi får inte slarva bort det även om det kan kännas tungt kring Parken Zoo just nu.

Vårt speedwaylag Smederna, Guif och Rademachersmedjorna är andra ”fenomen” som förknippas med Eskilstuna. Men också Volvo och begreppet industristad.

Det som också gör mig glad  är att så många Eskilstunabor medvetet använder ordet hemstad när det ska beskriva Eskilstuna. För mig så är hemstad något varmt, något att värna om.

Nu under året fortsätter arbetet för att mejsla fram bilden av Eskilstuna. Och det sker i samspel med Eskilstunaborna.

Det är vår kommunikationsdirektör Eva Norberg och Eskilstuna Marknadsförings AB:s VD Martin Roos som håller i styråran.

Och det gör mig också så hoppfull eftersom de kan bidra till att vi förstår Eskilstunas styrkor och själ samtidigt som vi kan se våra brister och svagheter. Så bygger man ett varumärke med förtroende.

På hemmaplan
Minsta barnbarnet lilla E var på besök i helgen. Jag hade glömt – vilket alla småbarnsfamiljer vet – att små barn sover på ”tvärsan” och snarkar.

Det känns att våren är i antågande. Lite ljusare, lite varmare inte bara i luften utan i våra sinnen.

Hustrun överraskar och kör på gym…själv sitter jag mest och tittar på mina gamla löparskor och säger högt för mig själv…minns ni när det var ni och jag.

Men livet ska inte underskattas. Det har en tendens att flyta i sina egna flodfåror. Dottern har anmält mig till Å-varvet..

Annars lyssnar jag på David Bowie just nu. Som en förberedelse inför nya CD:n som kommer snart.

Ha en bra helg!

Advertisements

Responses

  1. Apropå varumärken:
    Pinsamt att en djur- och nöjespark (PZ) karakteriserar Eskilstuna.
    Den gamla ärevördiga ”smedstaden” bör ”återvinnas”!
    Även Fristadsbegreppet! Munktell…
    Intressant att tänka på våra hemstäders kännetecken. Jag har svårt att förena Furuviksparken med Gävle. Däremot Läkerol, idrottslagen, Gevalia och kulturen. Kustläget med fiskeläger och industri mm.
    Länets största stad bör vara residensstad. Vi får nog invänta de nya regionerna. Då försvinner kanske Nyköping per automatik? Kanske även Västerås?

    Största ödesfrågan för Eskilstuna är att få fart på näringarna! Kommunen tycks ”föda sig själv”.

    Nedanstående ger tyvärr endast ”introverta vibbar”:
    Det är vår kommunikationsdirektör Eva Norberg och Eskilstuna Marknadsförings AB:s VD Martin Roos som håller i styråran.

    ///HEF


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: