Skrivet av: Pär Eriksson | februari 24, 2013

Om våra söner, en kringresande företeelse och vikten av goda förebilder

Lyssna – jag har något viktigt att säga. Pojkar presterar sämre resultat i skolan – i alla europeiska länder.

Skolforskare pratar om ”pojkkris” och i den internationella debatten så beskrivs det som en ”travelling discourse” – en kringresande företeelse som sprider sig från land till land.

Det är möjligt att läsaren uppfattar mig som väl dramatisk men jag är djupt oroad eftersom om den här tendensen växer sig starkare så kommer det att skapa framtida spänningar och hålla en nödvändig samhällelig utveckling tillbaka.

Vad är det som händer?
Låt oss fördjupa oss en aning innan vi diskuterar tänkbara åtgärder. Den här ”pojkkrisen” är inget nytt fenomen utan pågått sedan 1980-talet. Idag presterar flickor bättre i alla ämnen så när som inom ämnet idrott och hälsa.

I traditionellt starka ”pojkämnen” som matematik och teknik har flickorna redan passerat.

En av de ämnen där skillnaderna är som störst är svenska. Det bekymrar mig mycket.

Svenska är ett av skolans kärnämnen och läsförståelse, förmågan till analys och slutsats, förmågan till fantasi och kreativivtet skapas och underhålls i vårt sätt att förhålla oss till språket.

Min erfarenhet – efter att bl a ha varit ansvarig för den kommunala skolan i Västerås under många år – är att det finns mycket tyckande i skolfrågan och kanske något lite mindre hänvisning till modern forskning.

Låt oss därför utmana några populära förklaringar till skillnaden mellan pojkar och flickor.

Vad säger forskningen?
En tes är att föräldrarnas utbildningbakgrund har stor betydelse. Och så är det. Föräldrarnas utbildningsbakgrund – eller för att vara mer exakt – elevens moders utbildningsbakgrund är en avgörande faktor för hur det går i skolan.

Men det förklarar inte skillnaderna mellan pojkar och flickor.

En anna tes är att det beror på elevens etniska bakgrund, dvs var du är född. Men analyserar vi betygsstatistik så ser vi att flickor med invandrarbakgrund presterar bättre än svenska pojkar. Så skillnaden i svensk skola är inte i första hand en fråga om etnisk bakgrund utan snarare om kön.

En annan tänkbar tes som lanseras i debatten är att det beror på att vi fått allt fler kvinnliga skolledare och pedagoger.  Det finns inget i skolforskningen som understödjer den tesen (Inga Wernersson SOU 2010:51). Det finns heller inget i sk begåvningsforskning som skulle kunna förklara skillnaderna mellan pojkar och flickor.

Hjärnforskaren Martin Ingvar har på ett förtjänstfullt sätt gett sig in i debatten och också tillfört – som jag ser det – värdefull kunskap om biologiska skillnader, hjärnans funktion och interaktionen mellan arv och miljö.

Men så här långt så finns inga starka argument för att skillnaderna ska vara så stora mellan pojkar och flickor.

Förklaringen finns någon annanstans
Hm..tänker jag. En snabb om än kanske yvig analys ger oss ändock en hyfsat bra bild vad det inte beror på. Det handlar inte om föräldrars utbildningsbakgrund, etnicitet, skolans ökade andel kvinnliga pedagoger eller skillnader i hjärnans förmåga eller begåvningsskillnader.

Hur ska vi då närma oss frågan?

Jag tror att det är två huvudspår. Det ena handlar om lärandet i sig själv. Vi behöver fundera på hur skolan i den vardagliga pedagogiken möter pojkars behov. Detta utan att kompromissa eller minska fokuset på flickorna.

Men kanske det viktigaste ändock är att vi tar en ordentlig diskussion om manlig identitet och manliga normer. För om vi ska ta forskarna och samhällsvetarna på allvar så håller något på att hända.

Och det kanske inte är så konstigt att alla europeiska länder i någon mening är i samma sits. Jag hör också samma berättelse när jag pratat med ansvariga från andra utomeuropeiska länder.

Ytterst handlar det om att samhällen är i stark omvandling. Där det tidigare efterfrågades muskler och kroppsarbete växer behoven av ”mjuka värden”, boklig och abstrakt kunskap.

Det är ingen tillfällighet att de största skillnaderna mellan pojkar och flickors skolresultat är i just glesbygd och i sk industristäder där de mer fysiska arbetena och den manliga kulturen är stark.

Att bli vuxen
Att vara ung grabb är ett mysterium i sig själv. Hela tonårstiden är inget annat än ett febrilt sökande efter att bli en vuxen man.

I den meningen har vi män ett särskilt ansvar. Som fäder och i rollen som morfar och farfar. Vi män har ett ansvar i våra roller som lärare och fritidsledare, som fotbollstränare och föreningsledare.

Bilden har inget med texten i sig att göra

Och vår utmaning är så tydlig och jag vet efter att ha arbetat med ungdomar i många år hur mycket dessa pojkar längtar efter att få möta vuxenhet och mogenhet. Just därför har vi män ett särskilt ansvar inför våra söner att vara goda föredömen.

Om manlighet är att slåss,vara stark, prata nedvärderande om kvinnor, supa, priortera idrott före andra samhälleliga yttringar – ja, då kommer också våra söner att bära de idealen vidare. För om det är något de vill bli så är det att bli som oss.

Om vi istället forstätter att vara män men som också klarar av att se att världen och samhället förändras så kommer också våra söner att förändras.

Kanske 2013-års Humphrey Bogart ser och tänker annorlunda än sin föregångare

Om vi förmår prata väl om skolan, prata väl om lärarna. engagera oss i våra söners skolarbete, säkra att läxan är gjord då kommer också de att växa på ett nytt sätt.

Om vi förmår prioritera kultur, läsning och grundläggande humanistiska värden så kommer våra söner att ta efter.

Vi behöver skapa en ny manlig identitet som inte tar ifrån oss vårt behov av att få vara män – med allt vad det innebär av kraft, energi, ansvar och kärleksfullhet – men som samtidigt gör upp med gamla föråldrade och unkna bilder och värderingar av manlighet.

Vi behöver lämna jordbruks- och industrisamhällets manlighet – som säkert hade sitt existensberättigande då – till förmån för något mycket mer modernt och framåtsyftande.

Det är så vi bidrar till våra söners utveckling och ytterst att det går bra för dem i livet och i skolan.

Så enkelt och så svårt är det. Vi har allt framför oss.

Ha en bra vecka!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: