Skrivet av: Pär Eriksson | augusti 5, 2012

Om en inre kompass, att nå förändring och vikten av att återta staden

Snart är det dags att summera sommaren 2012 med Eskilstunaögon. Den skulle kunna beskrivas i positiva ordlag – många besökare i Parken Zoo, en lyckad å-fest, enda kommun som deltog på Pride i Stockholm, uppmärksammad under Almedalsveckan för årets bästa miljökommun och till och från bra väder.

Den beskrivningen är naturligtvis lika sann som någon annan men ändock så är det skottlossningarna i och runt Nyfors som präglar min sommarbild.

Bara förlorare
Att det skjuts på öppen gata är djupt tagiskt och innehåller bara förlorare. De som är inblandade utsätter sig för stora risker, de har familjer och syskon som med stor sannolikhet lever under stark press.

Förlorare är också polis, kommun och andra myndigheter vars uppgift bl a är att förebygga och skydda. Förlorare är också Eskilstuna som stad. Dess rykte och namn svärtas ner,

Men störst förlorare är vi Eskilstunabor. Vem vill bo och leva med sina barn där det råder stor otrygghet?

Men jag ser också positiva tecken. Reaktionerna bland Eskilstunaborna är entydiga – kriminalitet och våld har ingen plats i vår stad.

Reaktionerna följer ett mönster
Min erfarenhet från liknande händelser i andra städer är att reaktionerna följer nästan en lagbunden logik.

Först möts händelserna med någon form av förnekelse eller rationalisering. ”Så farligt kan det väl inte vara…” eller mer vanligt ”låt dom ta kål på varandra, det bekymrar inte mig…”.

Båda reaktionerna är förståeliga men blir sällan konstruktiva.

Nästa fas handlar om skuldbeläggning. Någon ansvarig måste pekas ut. Jag tror att det handlar om att vi människor känner oss mer tillfreds om det är någon eller någonting vi kan projicera händelserna på. Polisen, kommunen. politikerna, föräldrarna  eller mer allmänt samhället.

I projiceringen finns förvisso ofta korn av sanning men sällan något som ens kan kallas lösning. Min erfarenhet är att man snabbt måste lämna denna form av förenkling till något mer genomtänkt och långsiktigt.

I den bästa av världar förmår ett samhälle, en stad och dess medborgare lämna hatet, hämnden, skuldbeläggningen och projiceringen till förmån för något mer konstruktivt.

Målet måste alltid vara att nå förändring – dvs att få slut på kriminaliteten och våldet. Den eller de som drivs av att ha rätt eller att passa på att göra kortsiktiga vinster eller driva sina favoritteser blir tyvärr ofta motkrafter till en verklig förändring.

Jag har arbetat i ett antal kommuner och känner många av våra kommuner runt om i landet. Min erfarenhet är att det går att vända en negativ och destruktiv utveckling.

Men då måste en kommun förmå ena sig – att gå tillsammans. Medborgare, organisationer, föreningar, kyrkor och religiösa samfund, näringsliv och politiska partier kring ett gemensamt budskap om att bekämpa kriminalitet och våld.

Motkrafterna är kända
Och faktiskt så är ingredienserna väl kända – ett bra föreybyggande arbete vid köksbordet, en kommun som tar sitt ansvar – fritidsgårdar, socialkontor och skola, kultur och stadsplanering.

En polis som stör och är aktiv och gör det svårt att vara kriminell, ett rättsväsende som förmår lagföra och döma. En polis som är hård mot de hårda men öppnar handen till de som vill förändra sig.

Ett närings-, nöjes- och restaurangliv som lever och kräver bort med svartjobb och fiffel.

Ett organisations- och föreningsliv som står upp för de demokratiska värdena och tydligt arbetar med insatser som understödjer ”allas lika värde”.

Erfarenheterna visar att arbete med moraluppfattningar och att hjälpa unga människor att forma en inre kompass om vad som är rätt och fel är framgångsrikt.   

Eskilstuna måste satsa än mer på att skapa fler jobb. Där har kommunen, AF och näringslivet ett stort gemensamt ansvar tillsammans med den enskilde.

Skolan är extremt viktig. All erfarenhet tyder på att människor som lär sig läsa, skriva och räkna – kort sagt som det går bra för i skolan – har mindre benägenhet att misshandla och skjuta på andra.

Arbetet mot drogerna i sig är också en framgångsfaktor om vi ska tro forskningen. Det räcker inte med att ”bara” fokusera på allmänt förebyggande utan arbetet mot droger måste ske både socialt uppsökande och polisiärt.

Städer som blir framgångsrika förmår också mota bort knarket på krogarna.

Så receptet och erfarenheterna finns där. Så enkelt och svårt är det. För i slutändan så handlar det om dig och mig. Vårt persoliga ansvar och vår förmåga att visa kurage och mod. Kurage att ta avstånd till allt som tangerar våld och kriminalitet. Mod att säga nej till svart jobb eller att ”slippa” få notan på krogen.

Och kanske det svåraste – i varje demokratiskt samhälle så måste det finnas en möjlighet att starta om. Jag har arbetat med kriminella och missbrukare under många år och vet att det hos många finns en längtan att bryta sig ur, att vända om. Den dörren måste alltid finnas – en öppen hand.

Uppgivenhet eller tillsammans
Eskilstuna har nu ett vägval – resignation och uppgivenhet eller en stark tro på att saker och ting går att förändra.

För i slutändan så har det faktiskt varit en fantastisk sommar. Det kan inte någon ta ifrån oss…inte ens skottlossning i vår stad.

För den här staden tillhör oss som är uppvuxna här, den tillhör de som valt att flytta hit, den tillhör de som nu verkar och jobbar här. Vi äro tusenden. De kriminella några få.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Du och Jimmy Jansson äger primärt problemet!
    Total samverkan mellan kommunen och civilsamhället!
    Tona ner det politiska ”småkäbblet”.
    Du har överblicken i kraft av unik erfarenhet och ett ”gott huvud”.
    Är det möjligt att samlas på bred front för att bekämpa ”ondskan” i Eskilstuna?
    Det får inte bli ett ”medborgarde”, men om våra offentliga tjänare misslyckas som ordningsmän, så måste civilsamhället reagera kraftfullt.
    Kommunen är svag – civilsamhället är starkt – mycket starkt.
    Här krävs starka ledare, kloka och behärskade!

    Visa Din och kommunens goda intentioner i praktiken. Bara ord räcker inte. Handlingar som syns krävs nu av våra politiska ledare i alla läger. Samling!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: