Skrivet av: Pär Eriksson | juni 7, 2012

Veckan som gått – w 23

På jobbet
Jag och kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson träffade Johan Wänström som är forskare på Linköpings Universitet. Eskilstuna ingår tillsammans med ett fyrtiotal kommuner i ett forskningsprojekt som fokuserar på hur kommuner möter oväntade kriser. Att vi var intresserade av projektet handlade bl a om att Eskilstuna under 2009-2010 tappade mer än 2 000 arbetstillfällen pga av den ekonomiska krisen som slog hårt mot fordonsindustrin. Den utmanande frågan är då hur en kommun tillsammans med det lokala näringslivet möter det.

En annan ingång för oss var att bidra med hur politik och tjänstemannaorganisation tar sina olika roller vid allvarliga kriser. Det blev ett bra samtal där också Jimmy och jag fick tillfälle att prata om frågor som vi sällan hinner med eller tar oss tid till.

Jag är mitt uppe i halvtidsavstämningar med förvaltningschefer och mina närmaste medarbetare. Vi försöker arbeta med en tydlig metodik med ansvar och att fånga vad som är var och ens  fokus och inriktning under året. För mig blir det allt tydligare att vi har en bra färdriktning för Eskilstuna kommun. Vi ser och uppmärksammar utmaningarna och problemen samtidigt som vi också skönjer framgångarna.

Signalerna är att kunskapsmålen förbättras, vi har ordning på ekonomin, medarbetarna upplever i huvdsak en bra arbetsmiljö och förutsättningar även om utmaningarna finns där och en rad stora utvecklingsprojekt är på väg att tas in i hamn. En bra vår.

Under våren har vi haft en stark ljuskägla på det vi kallat skolutredningen. Vi har haft ett utredningsuppdrag från kommunfullmäktige som har handlat om att hitta en tydligare och vassare modell när det gäller skolpeng och lokalersättningsmodell. Allt med syfte att styra resurserna än tydligare ut mot den enskilda förskolan och skolan oavsett vem som driver den – kommun eller friskola.

En grupp har också analyserat vad den modern skolforskningen säger och vilka erfarenheter vi kan bära med oss in till Eskilstuna. Parallellt arbetar vi med försöket med sk självstyrande enheter. Fortsättning följer i höst.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Vi skriver 6 juni den här veckan och Sveriges nationaldag. Just 6 juni är ett magiskt datum. Det var då som Gustav Vasa valdes till kung 1523 i det som kom att bli den första byggstenen i den moderna nationalstaten. Samma datum 1654 abdikerar Drottning Kristina och konverterar till katolicismen. Sverige hade kunnat varit ett annat land.

Den 6 juni 1809 antogs Regeringsformen som tydliggjorde hur Sverige skulle styras. 6 juni förknippar vi traditionellt med svenska flaggans dag och då fyller Eskilstunas bidrag till fotbolls-EM Sebastian Larsson år. Men framför allt så är det vår nationaldag sedan 1983.

När vi pratar nationaldag så tycker jag att det är viktigt att vi påminner oss om vår historia och också ser den styrka som finns i vårt land. Vi har under århundraden varit förskonade från krig och allvarliga kriser och stora umbäranden. I det ligger en tacksamhet över att få leva och bo i Sverige.

Samtidigt är det viktigt att förstå vår historia och kanske den behöver återberättas än mer i en tid då främlingsfientlighet, anti-semitism och islamofobi tenderar att förmörka himlen. I någon mening så är Eskilstunas historia också Sveriges och den gör mig också mycket stolt.

Eskilstunas själ är öppenhet och välkomnande. Från den engelske missionären St Eskils arbete för att kristna oss i slutet av 1000-talet, via påven i Roms dekret att etablera en munkorden i Eskilstuna på 1200-talet, till Anna och Reinhold Rademacher och smedernas etablering på 1600-talet. Och vidare till 1700-talets fristadare och det sena 1800- talets Thefron Munktell och det tidiga 1900-talets första moderna fabrikörer med Mått-Johannson, Tång-Lindström, Fil-Öberg och August Stenman spetesen.

Hela den utvecklingen har karaktäriserats av att människor känt sig välkomna och kunnat etablera sig i vår stad. Lägg då till mina föräldrar och andra norrlänningar, värmlänningar, smålänningar,skåningar och göteborgares hitflytt på 1930- och 1940-talen, finländarnas inflyttning på 1960-talet, jugoslaverna, italienarna, latinamerikanerna och 1970- och 1980-talens iranier och irakier, 1990-talets bosnier och dagens somalier så börjar vi skönja det moderna Eskilstuna.

Det är också det som måste vara nationaldagens budskap.

På hemmaplan
Jag kände mig glad över att bli inbjuden som nationaldagstalare i Rademachersmedjorna och Stora Sundby slott. Ett uppdrag som förpliktar. Mitt budskap går inte att ta miste på – öppenhet och tolerans vinner.

Jag vet inte om ni följt Strindbergs ”Hemsöborna” på SVT men det var riktigt bra. En del filmer och TV-serier tappar färgen och aktualiteten med tiden men jag tycker nästan att det är tvärtom med ”Hemsöborna”. Den har vunnit på sin lagring. Och vilka skådespelare – Sif Ruud, Allan Edvall, Edvin Adolfsson, Håkan Serner och en ung Sven Wollter. Och Strindberg….så klarsynt 1887 ”han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem runt halsen”.

Jag har haft besök av de små barnbarnen. Alla försök att kalla dom ”gullegrisar” möttes med den skarpa tillsägningen till farfar/morfar – ”vi är inga grisar vi är flickor……”. Håll med om att språket förvillar de små.

Sonen förbereder sig för EM. Han drar för första gången på sig den blågula landslagsdräkten…..vem är nu detta tännker ni och går igenom landslagstruppen. Nja, vi pratar inte fotboll utan bordshockey. EM spelas i Riga, Lettland. Heja sonen!

Annars lyssnar jag mycket på Lambchop just nu.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Hej,
    Jag ser fram emot hösten och ytterligare information enligt nedan:

    …”En grupp har också analyserat vad den moderna skolforskningen säger och vilka erfarenheter vi kan bära med oss in till Eskilstuna. Parallellt arbetar vi med försöket med sk självstyrande enheter. Fortsättning följer i höst”.(slut citat)

    ”Självstyrande” låter kanske bra, men förutsätter rigida handlingsregler.
    Jag har tidigare ”kritiserat” FP:s förslag till sk ”Intraprenader”, som något liknande att ”leka affär”.

    Min grunduppfattning vad gäller kvalitet även(!) i offentlig verksamhet är att högsta ledningen måste vara fullt engagerad i kvalitetsledningsprocessen. Många anser t.ex. ISO 9000 vara överbyråkratiskt , men de har fel. Ofta är det de ”lata” och mindre kunniga (disciplinerade) som ogillar att dokumentera. Det handlar ju om att skapa goda arbetsbesparande rutiner.
    Visst blir det många dokument, men vad är motsatsen? Hoppas inte de ”självstyrande grupperna” leds av ”bekväma” gruppledare.

    Varför behövs sk ”självstyrande” enheter? Vad menas? Hur ska dessa styras resp. icke styras? Varning utfärdas härmed!

    Är kommunen ISO/SIS certifierad?

    Krångla inte till lednings- och verksamhetsstyrningen genom en spretig organisation. Raka rör enligt en strikt (gärna platt) linjeorganisation med vissa matrisorganisatoriska inslag torde räcka.

    Däremot bör kommunen successivt bolagisera stora delar av utförarverksamheterna, men då måste dessa ”bolag” få tid att anpassa sig till omvärldskonkurrensen. Fem års inkubationstid behövs nog.

    ”Kan själv”, är en bra inställning, men då krävs ett fungerande (fristående) kontrollsystem.

    VARNING för ”affärslekar”!

    Snart är hösten här, även den bjuder på sköna upplevelser för den som har öppna sinnen att uppleva med.

    /// Hans-Erik

    • Hej Hans-Erik!

      När det gäller sk självstyrande enheter så är det ett ord som används i skolvärldens vokabulär. Det handlar om att några skolor får agera som ”kommunala friskolor”. Dvs de lever inte under förvaltningens ledning utan rapporterar direkt till KS men med stort eget ansvar för ekonomi, drift och resultat.

      Jag var med om att pröva den här modellen i Västerås och där är de mitt uppe i att utvärdera hur det gått.

      Ha det bra
      Pär E

  2. Ack, ack… Direktrapportering till KS fvb…? Dubbelkommando – minst?
    Intressant att följa om det hela blir uppföljningsbart.
    Varför dessa ”hybrider”? Det är väl nog knökigt som det är!
    But, give peace a chance!
    ///H-E

  3. Hej Per,
    genom att skriva om det som berör dig, vad och hur du tänker är en tillgång. Och att skriva om nuet och dra historiska paralleller gör det ännu mer intressant och ger en förståelse.

    Ha det gott!

  4. Hej Marie-Jaqueline!
    Kul att du fångar en av de idéer som bär mitt bloggskrivande – att försöka vara personlig och fånga upp det som rör sig i mina tankar. Utmaningen är väl att göra det tillräckligt allmängiltigt och intressant.

    Ha det bra
    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: