Skrivet av: Pär Eriksson | mars 1, 2012

Veckan som gått – w 9

På jobbet
Kommunstyrelsens arbetsutskott är kanske ett av en kommundirektörs viktigaste forum. Där diskuteras både ärenden som är på väg fram till beslut men också mer långsiktiga som tar kanske både veckor, månader och år innan de är färdiga för beslut.

Jag har respekt för att man som utifrån betraktande kan få intrycket att det går sakta och ibland är lite omständigt. Genom åren är en av de vanligaste kommentaren jag får är ”det är väl bara att…..”

Och det är just det det inte är. ”Det är inte bara att…”. Dels styrs kommunen av de folkvalda. Olika intressen, spänningar och avvägningar ska samsas. Dels så är en kommun en komplex organisation. Med det menar inte jag att den är svår utan mer att beslut påverkar ofta inte bara en enskild fråga, en individ eller grupp utan ett beslut får oftast långtgående konsekvenser som i det förstone inte alltid identifierats eller uppmärksammats.

Just därför är ”det inte bara att…” utan att man istället måste tänka efter och göra ordentliga konsekvensanalyser. I den meningen är vi inte ett företag eller har en beslutsstruktur där någon enskild – vare sig politiker eller tjänstemän – har den makt som vi ofta tillskrivs.

Just därför känner jag mig så stolt över att få ynnesten att arbeta i en sådan organisation – en som ytterst drivs och styrs av Eskilstunaborna.

Nå, efter denna samhällskunskapslektion så frågar sig den otålige – vad gjorde ni på KSAu? Vi hanterade frågor som handlade om byggandet av badhus, renhållningsföreskrifter, heltider inom kommunen, samhällsbetalada resor, ensamkommande barn, trafikplan, vattenplaner i Västerås och Strängnäs och en sådan skitfråga (!) som latrintömmning…

En kommunal stadshusvardag när den är som bäst!

Den här veckan så hade också tjänstemannaledningen sitt månadsmöte. En frågorna handlade bl a om vår roll som en attraktiv arbetsgivare. Vi ska inte bara klara av att behålla alla kompetenta och engagerade medarbetare utan vi ska också klara av dra till oss nya medarbetare de närmaste åren. Och det är många. Nu går de sena 1940-talisterna i pension och snart börjar de tidiga 1950-talisterna att lämna oss. Det är några tusen nya medarbetare som behöver rekryteras de närmaste åren.

Vi har nu en tydlig röd tråd i vårt arbete – från medarbetar- och ledarpolicy – dvs hur vi rekryterar och vilka vi vill rekrytera – till lönestrategi och arbetsmiljöpolicy. Allt hänger ihop i en tanke och idé.

Jag vill passa på att lyfta upp vår Kommunhälsa. Många gånger jobbar de på utan att synas utåt för Eskilstunaborna – och så ska det väl vara. Men det här är en riktigt bra verksamhet. Jag noterar att de får betyget 3,65 av 4 möjliga i en enkät om deras bemötande, professionalism och tillgänglighet. Bra, tycker jag.

I veckan så fick vi också en rapport om vårt upphandlingsarbete. På några viktiga och centrala produktgrupper och tjänster så har vi ”sparat” ca 4-8 mkr, beroende på vad verksamheterna i slutändan köper. Dvs genom nya effektivare avtal så skapar vi ekonomiskt utrymme i verksamheten. Vi borde vara bättre på att berätta om det arbete.

Den här veckan arrangerades också årets Marknadsplats Eskilstuna där bl a företag celebreras och koras i olika klasser. När jag ser vinnarna i de olika klasserna så blir jag glad över den bredd och det engagemang som finns bland våra företagare. Från tillverkningsföretag till handel och extra roligt att få skriva – Årets marknadsförare Marys Café.

Bara att komma på idén och att våga starta ett café och restaurang mitt ute i obygden. Värt ett besök i sommar för er som inte varit där. Mellan Torshälla och Sundbyholm.

Den här veckan hade vi också besök av representanter från Malta. Temat var jämställdhetsarbetet och de väljer att åka till Eskilstuna. Jag tror att det finns leenden och självdistans även på våra mediaredaktioner så de bjuder nog på att jag skriver så här – kanske de maltesiska lokaltidningarna hade en bild på några badande och lättklädda tjejer från Sundbyholm med texten ”Malta besöker Eskilstuna”. Vad vet jag?

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Jag noterade att Eskilstunafödda Calle Brunell och Jesper Bohm gav ut böcker förra året. Nu sällar sig Christina Stielli till kretsen av Eskilstunaförfattare.

Det där har slagit mig – är vi en skrivande stad? Svaret är nog dubbelt. Det är klart att det finns ett skrivande. I skolor, på skrivarkurser och på bloggar. Men är vi en författarstad? Nja, kanske inte.

Jag rådfrågade min kollega Tryggve Lundh som jag betraktar som sakkunnig på området. Han berättar att vi förvisso har Fredrik Lindholm – eller Prins Pierre som han kallade sig. Han gav 1890 ut Sveriges första detektivroman men vågade inte stanna utan flyttade till Landskrona efter att han var starkt kritisk till supandet i Eskilstuna. Boken ”Stockholms-detektiven” finns nu i nyutgåva.

Eskilstuna är numer också ett centrum för deckarlitteraturen. Här har bibliotekarien Thomas Böös spelat en mycket viktig roll.

Tryggve berättar också att Eskilstuna till och från varit föremål för olika berättelser utan att författaren själv är sprungen i staden. Ivan Oljelunds klassiska ”Kranholm tar makten” från 1937 är ett sådant exempel.

Och visst vet vi att såväl Anders Ehnmark som Kerstin Thorvall är födda i Eskilstuna men deras författargärning kopplas nog mer mot andra platser. Ehnmarks självbiografiska ”Arvsskifte” handlar bl a om hans uppväxt i Eskilstuna.

Kvar har vi då Eskilstunasonen Håkan Boström som jag personligen rankar som vår viktigaste författare. Konditoriarbetaren som blev arbetsförmedlare och arbetarförfattare. Håkan har ett brett register under 40 år från journalistik till romaner och nu på senare år i deckarform. Håkan är också diktskrivare – nu senast i den haiku-inspirerade ”Ett år”. I Håkans samling finns bl a ABF:s litteraturpris 1983 och Ivar-Lo-priset 1995.

Stålforsfallets brus,
måsarnas flykt och återkomst.
Smedernas släggor,
kvinnors tvätt vid isig åkant.
Den månghamrande staden.

Ett vackert sätt att visa kärlek till sin stad.

Och jag lovar att jag inte glömt nestorn och historieskildraren och berättaren Bror-Erik Ohlsson vars böcker om Eskilstunas historia är en guldgruva för den som vill förstå våra rötter och varför vi är som vi är.

Så nog har Brunell, Bohm och Stielli ett arv att bära. Jag skulle vilja se mer skrivande i den här staden.

På hemmplan
Löparskorna är framtagna. Jag vet inte vad det betyder…

Lilla barnbarnet E har varit på sportlovssemester och hon passsade på att stoppa in en pärla i näsan och fick besöka sjukhus. Mamman blev lite orolig men jag påminnde henne om att det verkar gå i arv. Jag satt själv på akuten för 30 år sedan med en liten dotter med en pärla i näsan.

– Så gjorde Madicken, förklarade hon sig då.

Annars lyssnar jag mycket på Bright Eyes jut nu.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Hej Per! En fråga när kommun lyckades ta det dåliga beslutet att dra in våra busskort, Pensionärernas-Färdtjänstberättigade, ett helt galet beslut. Då tycker jag att du ska ta upp detta varje vecka med nämderna, som har tagit beslute. Vad jag förstår så ska dom tydligen ev. ändra dett idiotiska beslut, men det ska tydligen dras om 3-4månader, därefter ev. att vi kommer att ta det beslutet, Frågan är? Varför ska det behövas köras runt i en massa nämder. Ett Ja/nej när nämderna är ense. Sen per vill jag att du bokar en tid till mig, så vi kan pratas vid, ring mig eller lämna ett besked så kommer jag/Sylvia

  2. Hej Syliva!

    Med all respekt. Det är ett demokratiskt fattat beslut och det har jag i min roll som tjänsteman att förhålla mig till. I den meningen uppvaktar jag inte nämnder för att de ska ändra beslut.

    Det är bra att du är engagerad och vill skapa opinion. Det måste du göra politiskt och ta en diskussion.

    Ha det bra
    Pär E

    • Tack för svaret! Har du någon tid, eller hur ska jag boka tid? Vem var, tacksam för svar/ Sylvia

      • Hej igen Syliva!
        Om du vill påverka vad gäller busskorten och de spelregler som är beslutade så är det våra folkvalda som du ska resonera med.
        Hälsningar
        Pär E

  3. Hej Paer!
    Busskortsfrågan är verkligen en pseudofråga, men för mig är den också ett tydligt tecken på kommunens historiska ”överförmynderi” som leder till handlings- och initiativförlamning med förväntningar att ”allt ska vara gratis”.
    Hoppas nu att S-väljarna kommer ihåg vallöftesbrottet.
    Kul med framgången i medarbetarenkäten, men borde inte värdeskalan ändras till % ? Då slipper man ju decimalerna.
    Deckarbiblioteket är intressant. Äger kommunen detta nu? Det surrades om att flytta det till ”bokmässehuvudstaden” Göteborg!
    Kämpar som Böös bör uppmuntras. Är han numera hedersledamot i deckarbiblioteket?

    Bra att Du tydliggör rollspelet i kommunen och framhåller folkdemokratin. Demokrati är inget ”man skiter i”. Den som yttrar sig så vid upprepade tillfällen kommer att ”rökas ut”.

    I övrigt är det väl snart dags för ”årensningen” – kanske närmast åstrandsrensningen och röjning av promenadstråken. Tillse att de äldre och rörelsehindrade får jämna och ”hårdgjorda ytor” (asfalt). Trehjuliga cyklar borde kanske nytillverkas i Eskilstuna. Här fanns väl en cykelfabrik förr i tiden? En ”suventionerad” ( äldrehjälpmedel) trehjuling med elektrisk hjälpmotor, det skulle väl glädja pensionärskollektivet (en stark kraft i samhället). Frågan ägs av ”cykelpartiet” MP.

    Och snart är tiden inne för årets stora gatusopning. Oj vad det dammar!

    Och slutligen; idag är det årsmöte i FCE (Frivilligcentralen Eskilstuna). Kommer civilsamhället att samspela bättre i framtiden? Och hur kommer näringslivet in i leken? Och hur gynnas kommunen (dess invånare).

    Tips: Inför anställningsstopp i kommunen nu när tillfället bjuds (40-talistiska köttberget avgår med ålderns rätt) och skifta över verksamheter till civilsamhället och näringslivet. Ett KCN-råd eller liknande kanske behövs? K=kommun, C=civilsamhälle, N= Näringsliv (det fria).

    Den ”fria”, men kommunekonomiskt beroende FCE (Frivilligcentralen Eskilstuna) bör ombildas till EFC – ett samhällsgemensamt samordningsorgan för effektivt samarbete och nyttjande av samtliga sociala (och kulturella mm) resurser i Eskilstuna kommun. Civilsamhället måste därför ”kristalliseras” och marknadsföras som en fullvärdig ”samhällsspelare”.

    (Vad får man allt ifrån?)

    Allt väl för ett socialliberalt Eskilstuna !

    Hans-Erik


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: