Skrivet av: Pär Eriksson | februari 5, 2012

Om att känna för en stad, utmaningar och vikten av att skapa en ny klangbotten

Kan man tycka om en kommun? Nja, de flesta drar nog på svaret. Men låt oss istället formulera frågan så här – kan man känna stolthet och stark känsla för sin hembygd, sin ort? Då är det kanske enklare att svara ja.

Jag får ibland synpunkter på att jag så starkt lyfter Eskilstuna. Förstår jag inte att vi har hög arbetslöshet och andra social problem, menar kritikerna.

Jag tror att många känner starkt för Eskilstuna, Torshälla, vår landsbygd och områden. För min egen del så är det här jag är född, det är här jag gått i skolan, spelat fotboll på de här planerna, dansat i Parken och formats till den jag är.

Curt-Görans en del av Eskilstunas kulturhistoria – i vart fall för 1940-, 50- och 60-talisterna

Det är här jag har min familj och det var hit mina föräldrar kom på 1930-talet för att arbeta inom den expanderande industrin och handeln. Det är den känslan, den värmen för Eskilstuna som jag drivs av. Det är det som är själen i visionen om den stolta Fristaden. Den handlar om oss människor, vår historia och vår framtid oavsett om vi är födda här eller inflyttade.

Se problemen och potentialen samtidigt
Det är inte liktydigt med att blunda för de problem som vi brottas med. Att känna starkt för sin ort, sin stad är inte det samma som att inte förstå att Eskilstuna har utmaningar.

Samtidigt – jag vet inte om jag vågar skriva det med risk för att bli missförstådd – så upplever jag att det skulle kunna finnas en starkare känsla för vår stad. Insändare, debattartiklar och för att inte prata om lokalmedias kommentatorsfält domineras till och från av budskap där var och en för sig kan vara kloka men som tillsammans bildar en klangbotten av att Eskilstuna inte duger.

Det sägs att om vi människor tillräckligt ofta får höra att vi inte duger så börjar vi också agera och förhålla oss till varandra som om att vi inte duger. En nedslagen blick istället för stolthet.

Min erfarenhet – bl a efter att ha verkat och/eller levt i två andra kommuner utöver Eskilstuna – är att känslan för sin stad också påverkar optimismen och kraften inför framtiden. Våra personliga känslor, erfarenheter, vad vi utstrålar, hur vi pratar om vår stad och vilka ord vi använder är nog så viktiga som politiska beslut.

Att utmanas och att utmana
Just därför är det viktigt att vi ser och ger flera bilder av Eskilstuna. Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson och jag är i våra roller ofta inbjudna tillsammans eller var och en för sig till olika föreningar och organisationer men också till andra kommuner och sammanslutningar runt om i landet. Vi brukar då lyfta begreppen utmana och utmanas när vi representerar Eskilstuna kommun.

Eskilstuna utmanas i meningen av ett starkt tryck på förändring och förbättringar. Den höga arbetslösheten, nivån på försörjningstöd, skolans resultat, alkoholkonsumtionen och brottsligheten är exempel på sådana frågor.

Men den som nöjer sig med att beskriva Eskilstuna och Torshälla i dessa färger och i dessa nyanser ser inte den potential de här orterna har – vi inte bara utmanas utan vi utmanar också.

Vår historia och framtid flyter samman
Vår historia är i någon mening unik. Få städer har det djupa historiska rotsystem i produktion och tillverkning. Få städer har det inflödet av nya människor som Eskilstuna. Kom ihåg att för bara hundra år sedan så bodde det drygt 10.000 i Eskilstuna med omnejd.

Få städer har så bra geografiskt läge som Eskilstuna nu så här i början av ett nytt sekel. Mitt i en växande huvudstads- och Mälarregion men ändå tillräckligt långt borta från Stockholm för att ”bara” definieras som en förort.

Eskilstuna har trots hög arbetslöshet kraftfulla och betydelsefulla företag. Vi har många småföretag inom såväl hantverk, bygg som media, IT och tjänster. Vi har många viktiga föreningar och organisationer.

Vi har också framtidsplaner. Eskilstuna har i någon mening växtvärk. Befolkningen ökar, vi har en förhållandevis ung befolkning. Vi behöver de närmaste åren bygga nya förskolor och även äldreboenden, nya bostäder, vägar och moderna kommunikationer, arena, bad och plats för idrottande och kultur, modernisering av stadskärnan bl a Fristadstorget och vi behöver nya och effektiva energilösningar.

Vi utmanar! Det är det som också är Eskilstuna. Vi behöver bli fler som ser hela den här bilden. Fler motbilder. Fler som vågar stå upp för den här staden. Det är först då vi på allvar orkar ta till oss alla de kloka kritiska synpunkterna som förmedlas om vår stad.

Den där märkliga staden mellan Mälaren och Hjälmaren som aldrig tycks ge upp. Så har det varit i mer än tusen år. Det är en mäktig känsla.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Tack för – som vanligt – upplysande och bildande tankar!

    Jag har nyss läst SvD och ett intressant djupreportage om Malmö och dess kända problem. Eskilstuna har mycket att ”skrämmas av” i problembilden. Även vi måste lyfta fram utanförskap och segregation samt invandrargruppernas övriga problem vad gäller utbildningsresultat och arbetslöshet med mera.
    Även Eskilstuna växer …
    Vår fördel är positionen i Mälardalen och närheten till huvudstaden.
    En nackdel är möjligen avståndet till mälarstranden. Vi borde nog uppmuntra (hur?) ökat boende vid/nära Mälaren! Detta förutsätter snabba kommunikationer,bra vägar och avlopp..mm.
    I Malmö har SD precis som i Eskilstuna ca 10% av medborgarna på sin sida.
    Detta ger tydliga signaler såväl i positiv som negativ riktning. Socialkonservatism och stark nationalism utan rasism är inte fel! Känslan för hembygden på det sätt som Pär Eriksson alltid frambär gillas säkert av SD. Tyvärr vågar vissa styrande i Eskilstuna inte fullt ut erkänna den misslyckade invandringspolitiken och dess tråkiga följder.
    Socialdemokraterna som numera är ett litet parti i Eskilstuna måsyte öppna famnen för samarbete med allianspartierna. Idag råder på gränsen till ”inbördeskrig” mellan partiblocken.
    Eskilstuna kommun måste dessutom förändras i grunden. Gör om gör rätt och visa balans mellan rollerna myndighet och utförare. Här måste ske en fredlig ”revolution”. Kommunen måste fokusera på sina sociala huvuduppgifter och släppa fram de fria sektorerna.

    När får vi se en ny stadsdel växa fram vid/nära Mälarstranden? Eller ska Strängnäs ”ta över” denna efterfrågan.

    Jag noterar att Strängnäs, Mariefred och Flen saknas på måltavlan ovan.
    Låt någon rita en måltavla med mindre radie.

    Och minns gärna att många kloka debattörer ville se ett nytt samlat högskolecampus i museiparken. Låghusbebyggelse i en stadskärna är fel!
    Bygg höghus och öppna för äldreboenden i centrum! Gärna med en viss äldrepeng som styrmedel.
    Tänk om – tänk rätt! Behåll gärna Vatten- och Sportpalatsen som friskvårdsanläggningar för den kraftigt växande äldrebefolkningen.
    Med en borgerligt ”stadsledning ”2014 kommer Eskilstuna att förändras från grunden!

    Hans-Erik Fredbäck

  2. Flera gånger har jag haft anledning att uttala min stolthet över Eskilstuna utifrån det vi åstadkommit i kampanjen för Världens Barn. År efter år har vi korats till bästa kommun bland landets alla storstadskommuner. I VB-sammanhang är vi en storstadskommun. Jag har fått flera reaktioner från kommuner ute i landet där man undrar över hur vi gör. Har också haft anledning att i olika sammnanhang berätta om detta.

    Så fantastiskt mycket som sker inom ramen för VB-kampanjen. Samarbeten som uppstår som är närmast unika. Kanske låter det kaxigt att säga att det vi uppnått av generositet i VB-kampanjen är viktigt också för Eskilstuna. Inte bara för världens barn.

    Min fråga handlar snarast om hur vi i kommunen tar tillvara på det som sker som just bidrar till att känna stolthet? Tycker ibland att vi är bättre på att påtala brister jämfört med allt det av fantastiska insatser som sker. Som om det är mindre värt att visa på det som är fantastiskt jämfört med det som inter fungerar. Svårare att få genomslag för det som fungerar jämfört med där det brister. Handlar måhända detta om en bristande självkänsla?

    • På tal om stolthet, ser jag inte mycket att vara stolt över å kommunens vägnar.
      Tvärtom blir jag ledsen varje gång majoriteten och oppositionen går skilda vägar.
      Trist politisk stämning i kommunen!. Några är felstämda. Dur eller Moll till att börja med?
      Men nu blir det 200 miljoner till folkbildningsförbunden (under 20 år).
      Är det A- eller T-människorna som som är ”obildade”?
      Och inom kort kommer kyrkor att säljas!
      Positivt, trots allt, att kommunen och kyrkan delar ansvaret för stadens Härbärge.
      Snart ska jag kolla vad FoU i Sörmland har gjort och planerar för vår framtida välfärd. Hoppas jag blir glad då!

  3. Tack Claes-Göran för dina rader. Jag tror att du sätter fingret på vad det handlar om. Må vara bristande självkänsla eller en ovana att prata väl om Eskilstuna. Det är som att vi är rädda för att missupfattas. Som om stolthet tog udden av kritik eller att man då inte ser problemen.

    Vi behöver fler motbilder, fler berättelser än de gängse som vi tenderar att översköljas av.

    Världens barn är ett bra exempel. Ni gör ett mycket bra arbete.

    Ha det bra
    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: