Skrivet av: Pär Eriksson | januari 12, 2012

Veckan som gått – w 2

På jobbet
Under hösten samlades alla som arbetar inom förskolan i Sporthallen. Syftet var att skapa känslan av att vi är många och ett sammanhållet team oaktat var vi är i vårt vardagliga värv. Dagen blandades av föreläsningar, samtal och mer lättsam aktivitet.

Nu tar Barn och utbildningsförvaltningen och Torshälla återigen ett bra initiativ. Den här gången samlades alla som arbetar inom grundskolan för att diskutera de utmaningar vi står inför.

Skolan och utbildningen är kanske Eskilstunas allra viktigaste framtidsfråga. Om det går bra för våra elever och de klarar skolan så höjer vi utbildningsnivån som i sin tur leder till att fler företag är villiga att etablera sig och fler ungdomar blir starkare på en tuff arbetsmarknad.

Min erfarenhet är också att om det går bra i skolan så minskar riskerna för att leva ett socialt vingklippt liv.

Annars så startade veckan med ett kommunstyrelsemöte. Viktiga frågor om regionbildning stod på agendan. Och – om nu någon missat det – politikerpensioner.

En intressant iakttagelse är att det nya möter det gamla. När spelreglerna om politikerpensioner växte fram så skedde det i en miljö där politiker ofta var äldre som lämnade en yrkesbana och då behövdes någon form av system för att klara omställningen innan pension.

I dagens miljö är politikerna yngre och andemeningen var knappast att man skulle ha rätt till pension redan vid unga år. Det är det som är stötande i folkflertalets ögon. Samtidigt är det viktigt – utan att bli för stark Eskilstunapatriot – att betona att vi är en av de kommuner i Sverige som har en högre åldersgräns än SKLs rekommendationer. 58 år istället för det vanliga 50 år. På kommunstyrelsens sammanträde togs också ett initiativ att se över spelreglerna för politikerpensionerna ytterligare.

Mitt i folkstormen så är det viktigt att förmedela det budskapet. Eskilstuna går i bräschen för förändrade villkor. Villkor som känns mer moderna och mer i fas med människors syn på arbete, samhälle och politik.

Vi är mitt i en förändring och utveckling av ledningsarbetet. På måndag så hälsar vi vår nya kommunikationsdirektör Eva Norberg välkommen till Eskilstuna. Det här är ett led i att stärka upp vårt informations- och kommunikationsarbete ytterligare. Min erfarenhet är att det skett en revolution de senaste 10-20 åren i offentlig sektor. Från att vi ”bara” skickade ut beslut eller kommunicerande via bruna kuvert – lite överdrivet  – så är en kommun ett öppet och levande forum där information, kommunikation, dialog sprids med ljudets hastighet. Vi är allt mer on-line och medborgarna kräver information n-u .

 

Eva Norberg ny kommunikationsdirektör i kommunen

Annars börjar även 2012-års frågor göra sig påminda – arena, bad, marknadsföringsbolaget EMAB, Parken Zoo, högskolan, mark- och fastighetsfrågor.

Jag blev extra glad då jag noterade att Ung Fritid uppmärksammades i veckan i form av en utmärkelse. Min bild är att vi har en bra förebyggande ungdomsverksamhet i Eskilstuna. Det är inte alltid den blir synliggjord. Grattis till alla medarbetare!

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Eskilstuna Kuriren hade en intressant artikel där de speglade storstilade drömmar i Eskilstuna som inte blev av. Idén om flera tusen lägenheter i Stenby eller idén om att riva Köpmangatan för att bygga nytt. Det finns genom historien alltid en rad sådana projekt. Och skall finnas.

För tänk er en stad som inte bär på drömmar. Tänk er en stad som är centralplanerad och där varje skiss och idé förverkligas till punkt och pricka. För poängen i Kurirens artikel är också att männiksor kan påverka. Alla idér är inte geniala och det är det som är styrkan i demokratin. Varje sak måste prövas för att överleva.

Samtidigt så får en kommun inte bli feg eller räddhågsen så fort någon tycker något. Då skulle inte Eskilstuna snart vara en 100.00-stad. Då skulle inte Volvo varit kvar eller tåget ta en timme till Stockholm. Eller miljön runt ån sett ut som den gör. Och kanske vi inte får vare sig ett nytt bad eller en ny arena om vi aldrig vågar någonting.

De närmaste åren står Eskilstuna inför en rad utmaningar som stavas modighet. Mod att våga genomföra.

På hemmaplan
Just nu handlar det mycket om flytt i den Erikssonska familjen. Vi slåss mot klockan. Ska det nya boendet bli klart innan den nya familjen flyttar in i vårt nuvarande boende? Jag har i vart fall säkrat att jag kan bo hos min mamma om det krisar.

Plus 8 grader ute och inte tillstymmelse till snö. Skönt säger jag men det gör inte några av våra medarbetare. Anna Lindén, Madelene Eriksson, Helena Andersson Tsiamanis och Ingrid Sköldmo skall åka det 9 mil långa Vasaloppet. Jag blir imponerad och samtidigt avundas jag dom inte. Rullskidor………hm

Annars lyssnar jag mycket på PJ Havey just nu.

Ha en bra helg! 

Annonser

Responses

  1. Visst vill vi ha snö! Men med lite jäklar anamma och kommundirektörens ord skall det gå vägen. 🙂

  2. Go for it Helena och lycka till!

    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: