Skrivet av: Pär Eriksson | oktober 9, 2011

Om en intressant kurva, unga killar och vikten av utbildning

Statistik och diagram är inte allitd så roligt att studera. Men jag skulle vilja att läsaren ögnade den här bilden en liten stund därför att den på ett bra sätt visar Sörmlandskommunernas läge i en enda bild.

Det handlar om arbetslösheten och ofta är det en bra indikator på hur en kommun och dess  medborgare mår.

Arvidsjaur är den kommun i landet som har det tuffast just nu när det gäller arbetslösheten. Samtidigt kanske jag ska vara noga med att betona att Arvidsjaur förra veckan utnämndes till bästa skolkommun av lärarfacket.

Den röda kurvan beskriver medeltalet bland svenska kommuner och den grå är Sörmland. Och det är här det intressanta kommer. Sörmland har i vart fall i ett 6-7 års perspektiv inte alls varit det krislän som vissa vill göra gällande. Tvärtom den gängse bilden så ligger Sörmland under medelsnittet med en tydlig låg nivå 2007.

Men som vi ser så sker något 2009. Arbetslösheten sticker iväg ganska dramatiskt. Om jag minns siffrorna rätt så ökar antalet arbetslösa i Eskilstuna från ca 2 400 till nästan det dubbla. Vi såg en liknade utveckling i många av de övriga Sörmlandskommunerna. Särskilt de som lever på produktion.

Svaret är den internationella ekonomiska krisen som framförallt svepte över Europa och Usa och som bl a drabbade tillverknings- och fordonsindustrin hårt.

Men Eskilstuna är väl ingen fordonsstad? Vi har Volvo CE men i övrigt så är väl inte vi beroende av fordonsindustrin? Men så är det. Vi har ett stort antal företag som levererar produkter och tjänster till fordonsindustrin. Inte bara till Volvos transmissioner och växellådor utan styrsystem, komplicerade men också enkla detaljer till lastbilar och olika bilmärken över världen. Det är det som är Eskilstuna.

Vikten av kompetenslyft
Jag skriver det här för att öka förståelsen att det inte är fel på Eskilstuna. Ibland får jag en känsla av att vår egen självbild bygger på myter, sägner och rena gissningar istället för fakta. Den här krönikan är ett försök att delvis ge en annan bild.

Men vi måste också ta nästa steg i resonemanget. Vilka har då blivit arbetslösa i Eskilstuna de senaste åren? Det är inte i första hand kvinnorna eftersom de till stor del finns inom handel och offentlig sektor. Områden som varit relativt förskonade från struktuskrisen. Nej i första hand så slår den här krisen mot unga män. Idag är fördelningen att ca 60% av de arbetslösa i Eskilstuna är män och 40% kvinnor. I riket som helhet är fördelningen snarare 55-45%. 

Det handlar bl a om unga killar som gjort ett bra arbete men vars kunskap och arbetskraft inte efterfrågas i samma utsträckning i ett läge då industrin inte går på högvarv. Och här är en av Eskilstunas utmaningar. Hur tar vi nästa steg?

Den unga killen har inget med frågan att göra

Antingen tror vi att de här jobben kommer tillbaka eller också börjar vi ställa om till att arbetslivet kommer att se annorlunda ut. För samtidigt som de unga killarna är arbetslösa så efterfrågar Volvo och även andra Eskilstunaföretag välutbildade ingenjörer, konstruktörer, ekonomer och specialister. Och de hittar inte tillräckligt många kvalificerade.

Våga se bilden även om den är jobbig – vi har en grupp arbetslösa och vi har företag som inte hittar välutbildade. Precis i den skärningspunkten har Eskilstuna sin utmaning. I debatten brukar det kallas kompetensglappet. Det är inte en teoretisk konstruktion utan verklighet i Eskilstuna.

Just därför så borde Eskilstunas huvudstrategi – för AF, näringslivet, kommunen, Eskilstunaborna i bred mening – vara kompetenslyft. I någon mening så är det Eskilstunas viktigaste fråga.

Inte därför att vi är dåliga eller gjort något dåligt under decennier utan därför att omvärlden och samhället ser annorlunda ut. Ju fortare vi inser det ju enklare blir det på sikt. Även om det smärtar här och nu.

Pojkarna måste in i matchen
Ni som följer mitt skrivande över tid vet att jag återkommer till pojkarna. Jag kännner starkt för den här frågan. Både ur ett samhällsperspektiv men också utifrån det individuella.

Hur får vi pojkarna att ta skolan och utbildningen på allvar? Inte för att i första hand för att alltid studera vidare – vilket i och för sig är viktigt  – utan för att bli duktiga och kompetenta i sitt yrke och motsvara det behov samhället och näringslivet ställer.

Och att kunna förverkliga sina livsdrömmar. Det är viktigt att få skriva det. Utbildning och bildning skapar förutsättningar att leva det liv man vill leva. Bildning skapar makt och inflytande.

Här behöver vi hjälpas åt. Jag har sysslat med skolfrågor i mer än 15 år och nästan alltid handlar det om resurser. Jag har respekt för det men min erfarenhet är att det i sig inte skapar någon förändring.

Jag vet att det kan vara kontroversiellt att skriva och jag är mån om att inte missförstås. Resurser är viktiga men måste kombineras med en tydlig pedagogisk idé, ett tydligt ledarskap, engagerade lärare och skolpersonal, motiverade och ansvarstagande föräldrar och ett närsamhälle med företagare, organisationer och föreningar som tar sitt ansvar.

Om den helheten inte finns så är tyvärr min erfarenhet att ökade resurser sällan eller aldrig leder till någon förändring. Vi måste våga prata om det utan att bli stingsliga eller att vi känner oss sig trampade på tårna.

Och kanske det viktigaste – föräldrarna. Vi vet från modern forskning att elevens resultat och motivation står i direkt relation till föräldrarnas uppmuntran och förmåga att stimulera och stödja. Det går inte att prata bort. Föräldrarna måste in i matchen.

Det ligger ett särskilt ansvar på oss män. Pappa, farfar och morfar. Vår roll är att stimulera till utbildning. Prata väl om skolan. Ägna mer tid till läxstöd. Mer prat vid köksbordet om vikten av skolan. Bli verkliga manliga vuxna förebilder!

Men tjejerna då invänder den kloke läsaren. Jag är inte lika orolig där. Jag ser att tjejerna klara sig bättre, fler går vidare till högre studier. Om inte annat flyttar man om det inte passar. Min bild är också att  mammorna redan förstått det här. Senast för några veckor sedan träffade jag en grupp invandrarkvinnor som nickade instämmande och skrattade gott när jag beskrev min bild.

Skall vi utveckla Eskilstuna måste vi göra det tillsammans. Alltid tillsammans.

Ha en bra vecka!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: