Skrivet av: Pär Eriksson | maj 29, 2011

Om rankingar, valkiga händer och vikten av att stärka självförtroendet

Det fanns en tid – och nu pratar vi 1960-tal – då det bara fanns en lista av betydelse och det var ”Tio-i-topp”. Varenda unge och musikintresserad i hela landet väntade ivrigt på veckans resultat. Det var nästan magiskt.

Det är inte så att jag nostalgiskt längtar tillbaka men det slår mig att vi så här femtio år senare verkligen lever i listornas och rankingarnas tidevarv. Och när vi nu tydligare kan välja olika tjänster, varor eller var vi vill bo så måste vi naturligtvis ges information och låta oss påverkas – eller gud förbjude manipuleras.

Rankingarnas ideologiserande
Jag har inga problem med alla dessa listor och jämförelser. Tvärtom är jag ibland ivrig påhejare av att låta skolor, äldreboenden, energibolag eller bibliotek utsätta sig för tuffa jämförelser.

Svårare blir det naturligtvis när hela städer, kommuner eller regioner skall jämföras, viktas och vägas. Då krävs många faktorer, statistiska samband, avvägningar och delikata överväganden.

Många gånger finns också både öppna och mer dolda ideologiska ställningstaganden i den här typen av siffer- och listexercis. Är det t ex bra eller dåligt att ha låga eller höga skattenivåer? Är det bra med ett hög ellet lågt flyktingmottagande? Är det bra eller dåligt att det finns många friskolor?

Jag ska inte skena iväg och ta på mig rollen som uttolkare. Jag är bara mån om att vi möter alla dessa typer av rankingar, listor och tabeller med nyfikenhet men också med en sund skepsis.

Ett mönster att uppmärksamma
Jag lyfter upp det här därför att jag börjar skönja ett mönster. Klassiska industristäder som Göteborg, Gävle, Norrköping, Borlänge, Karlskoga, Trollhättan och Eskilstuna tenderar att hamna i den undre halvan av sådana här rankingar och vice versa så tenderar kommuner som Danderyd, Vellinge, Lund och Täby att hamna högt.

Och kanske det också är ett tidens tecken. De städer som en gång i tiden var ett uttryck för Sveriges industrivagga, de som producerade, arbetade och skapade välståndet konkurreras nu ut av kommuner som mer karaktäriseras av idyller med många välbeställda, många pendlare och en skön och vacker natur och gestaltning. I vart fall i alla rankingsystemens värld.

Eller kan det också vara så att samtidigt som det finns sanningar och frågor att verkligen ta på allvar – dvs att dessa rankingar säger något som samhällets utveckling – så är de också starkt ideologiska utan att vi riktigt ser det.

Jag hör att det kan låta som en dåres försvarstal – men visst är det intressant att där det produceras bilar, stål, pappermassa, där maskinerna och skiften går för högtryck där är ofta rankingarna låga. Medan kommuner som är mer av pendlarorter eller har en näringslivsflora av tjänsteföretag rankas som populära och attraktiva.

Den nödvändiga utvecklingen av Eskilstuna
Vad har det här med oss att göra, frågar sig den kritiske läsaren. Jo, jag menar att det har bäring på Eskilstuna. Den utmanande och svåra frågan är hur vi bevarar vår industri, hur den kan moderniseras, hur vi alltjämt kan bygga en stolthet kring att vi är en producerande och arbetande stad samtidigt som vi bejakar tjänste- och kunskapssamhällets logik.

Jag är inte så säker på att Eskilstuna skall bli eller ens sträva efter att likna Lomma, Danderyd eller Vellinge. Inte ens ett Strängnäs eller Mariefred. Utan vi ska snarare bygga ett modernt Eskilstuna kring vår tradtion, våra styrkor.

Detta samtidigt som vi bejakar en modern logik som kombinerar miljötänkande med starka sociala värderingar.

Kommunfullmäktige är på väg att sätta ner foten när det gäller perioden 2012-2015 och budskapet går inte att ta misste på.

Vi ska skapa en attraktiv stad. Våra bostadsområden skall moderniseras. Stadskärnan skall utvecklas, det skall bli än finare på Fristadstorget, gågatan och längs ån.

Vi ska höja utbildningsnivån. Skall Eskilstuna fortsätta att utvecklas och också hänga med i den ökade internationella konkurrensen så behöver skolan – från förskola till högskola – sätta än mer fokus på kunskapsmålen. Det handlar också om våra ungdomars möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar.

Vi ska arbeta än mer målmedvetet med miljö- och energifrågor. Det här är konkret – transporter, marksanering och smarta energilösningar – men det handlar också om vår framtid. Vad är det för Eskilstuna vi lämnar över till nästa generation?

Vi ska skapa fler jobb i Eskilstuna. Arbetslösheten är en avgörande fråga för oss. Arbetslösheten i sig skapar personliga tragedier men den skapar också sociala spänningar och tränger undan nödvändiga satsningar där resurser skulle kunna användas mer effektivt än till att betala ut försörjningsstöd.

Fler som känner för Eskilstuna
Det är naturligtvis tusentals aktiviteter och åtgärder som behöver göras. Det är konkret vardagsarbete som behövs men också mer av långsiktighet. Vi behöver en riktning, en vision om vad vi vill med Eskilstuna.

Det behövs fler som är redo att rycka in, fler som ges möjlighet och vill bli delaktiga. Det behövs fler som är redo att spela matchen och något färre på läktaren.

Det behövs fler som pratar väl om Eskilstuna. Det behövs fler som förstår att Eskilstuna inte är kommunen. Eskilstuna är vi.

Läsaren tycker kanske att jag tar i – men när jag ser att vi rankas på den nedre halvan så är det också mig och mina föräldrar de rankar.

De som en gång i tiden kom hit för att arbeta. De lämnade en torftig skogsbygd och ren fattigdom för att möta det nya moderna Sverige. Och de mötte det nya livet i just Eskilstuna. Jag ser att livets fåror gjort avtryck i deras händer. Jag tror inte att det är med som någon faktor i rankingarnas logik.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Pär,

    jag delar din uppfattning att Fokus rankinglistorna av kommunerna inte speglar alla medborgares uppfattning men i brist på bättre mätmetoder så får vi använda de som finns. Eskilstunas grundproblem är en tydlig maktkoncentration till kommunala och landstingskommunala förvaltningar och bolag. Ett exempel är KFast som är en alldeles för dominant aktör på marknaden, ett annat är Landstinget som gör allt för att hålla privatpraktiserande läkare på armlängds avstånd. Ska Eskilstuna lyfta som stad måste förutsättningarna för lokala entreprenörer förbättras. Fortsatt trevlig helg.

  2. Tack för dina synpunkter Johan. Jag delar att vi behöver ett starkt företagande i Eskilstuna. Min bild är att Eskilstuna är en småföretagarstad. Det är först nu jag förstått det.

    Ha det
    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: