Skrivet av: Pär Eriksson | februari 6, 2011

Om fikarum, Nobelpris och vikten av att skapa en ny kultur

Det berättas att om man siktar på att bli Nobelpristagare så skall man vara noga med att välja rätt universitet. Ett sådant riktigt framgångsrikt lärosäte är Massachusetts Institute of Technology i USA som kammat hem otaliga Nobelpris. Bara grannen Harvard är värre. Det sägs också att en av orsakerna till Massachusetts framgångar är deras fikakultur. Men låt mig återkomma till det som en påtår.

stata-center-5.3

Ett av världens mest spännande universitet med en utmanande arkitektur

Fikarumskulturen som förstärkare av ”vi och dom”
Det kan tyckas som ett märkligt erkännade – men om det är något jag gjort genom åren så är det att ha fikat mig igenom de kommunala verksamheterna. Jag räknar mig som en verklig fikarumsveteran. Under de här dryga 30 åren så har det blivit någar tusentals kaffekoppar. Men jag har haft en tydlig idé – jag skall så långt det är möjligt försöka hitta så många nya miljöer och träffpunkter som möjligt. Nu har mina jobb under åren underlättat sådana här typer av besök så jag har hunnit med otaliga besök i lärarrum, på fritidsgårdar, socialkontor, hemtjänstgrupper, äldreboenden, bibliotek, gruppboenden, planeringskontor, administration på kommundelskontor och stadshus.

Naturligtvis så är känslan positiv med många goda samtal och skratt men det som slår mig som besökare är pratet om ”dom andra”. Det är som att kafferummet är själva essensen av odlingen av ”vi och dom”. ”Dom” i det här fallet skiljer sig naturligtvis beroende på var du är. Men det finns alltid några ”dom” som inte förstår, som inte ser just vår yrkesgrupps problem. Ibland är ”dom” politiker och chefer eller media men det är alltid några andra.

Och vice versa i stads- och rådhus så är ”dom” representanter för verksamheten eller någon annan kommun eller statlig myndighet.

Jag har den djupaste respekt för den här logiken. Behovet av att någonstans få utlopp för sina känslor av att de andra inte förstår. Vi är trots allt människor med allt vad det innebär.

Vikten av att bygga en ny kultur
Samtidigt så vill jag vara utmanande. Den här odlingen av ”vi och dom” fungerar inte i en modern organisation. Det som varit förståeligt och accepterat under decennier blir en allvarlig hämsko på utvecklingen när vi skriver 2000-talet. Det moderna samhället, den moderna organisationen kräver mer av koordination, mer av samordning, mer av samproduktion. Då duger det inte längre att odla eller att hålla fast vid föråldrade tankesätt och mönster om den egna yrkesgruppens eller arbetsplatsens särart och definiera sig i förhållande till ”de andra”. Då krävs en ny typ av logik, det krävs nya berättelser som lyfter fram helheten och respekten för varandras kunnande.

Att förstå komplexitet
En djupare förståesle för olika professioner och också olika organisationers liv och agerande är också att förstå att utifrån betraktat så är det mesta enkelt. När vi betraktar en företeelse eller en organisation utifrån se ser vi den ofta utifrån en linjär logik. Dvs om dom bara gör si och så så händer det här. A leder till B. Det må handla om skolfrågor, svåra överväganden inom socialtjänsten eller snöröjning. Frustrationen växer när vi ser att ”dom” inte gör som jag bedömer att dom borde göra – utifrån min förståelse.

Inne i organisationen är det mer komplext. Ingen organisation lever med en linjär logik utan är snarare cirkulär. Dvs det är inte bara så att beslutet A leder till B utan det påverkar också C,D, E som i sin tur får konsekvenser för skeendena X,Y och Z. Det är därför det nästan alltid är svårt att på djupet förstå varför t ex en kommun, landsting eller ett företag agerar på ett visst sätt. Eller varför skolan, äldreboendet eller en föreningen agerar på ett särskilt sätt i en svår och komplex fråga. Eller en familj. 

Eller vi själva som enskilda individer – ”han eller hon borde väl förstå, säger vi ofta som utifrånbetraktare”. Det har aldrig rått brist på goda rådgivare. Men inne i mitt hjärta är det bara jag själv som förstår mig på mig själv.

I organisationsfilosifin så pratar man om komplexitet. Det är inte riktigt synonymt med att det är svårt utan mer en beskrivning av att förlopp, skeenden och processer är sammanbundna i levande påverkande system. Och det är inte alltid vi ser dom rörelserna när vi betraktar något utifrån.

Verktyg för att förhålla sig till det nya
Vad jobbigt och märkvärdigt, invänder den kritiske. Ja kanske, men det är så här det moderna sammansatta samhället ser ut och vi måste förhålla oss till det. Och det finns strategier för att lära sig att tolka och förhålla sig till detta nya komplexa samhälle.

Några grundingredienser handlar om att ”se den andres goda intention”, att vara nyfiken, att ställa mer frågor än att ge svar, att lära sig reflektera över vad som händer och sker, att härbärgera ångest – dvs att inte bara ”gå på knock” och bli känslostyrd som vi många gånger blir utan orka låta saker och ting ha sin gång. Och att försöka förstå – den svåraste konsten i ledar- och medarbetrarskapet av dem alla – att förstå att alla agerar utifrån sin förståelse för en fråga.

Allt detta för att kunna agera rakt och ärligt. Allt för att kunna nå verklig förändring i svåra och viktiga frågor – att drivas av viljan till förändring snarare än att ha rätt.

Påtår
Tillbaka till vårt framgångsrika universitet i Massachusetts. Jag vet inte om berättelsen är sann men det lär vara så att universitetets ledning är särskilt mån om att varje ämnesgrupp eller institution inte fikar för sig. För om naturvetarna fikar för sig, arkitekterna för sig, humanisterna för sig, medicinarna för sig, professorerna och adminstrationen för sig så kommer ”vi och dom” att förstärkas och odlas.

Om man däremot börjar fika med varandra, hittar träff- och mötesplatser över gränser och revir så odlas en ny typ av kultur som stavas inte bara trivsel och gemyt utan också innovation och gränsöverskridande tankar och idéer. Det i sin tur föder nya kontakter och samarbeten som i Massachusetts fall tydligen leder till framgång. Och nu pratar vi världsledande.

Så när du nu idag tar din förmiddags- eller eftermiddagsfika så kan du väl fundera på som ett första steg i att bygga en modern organisation om du skulle ta och sätta sig någon annanstans än på den där vanliga platsen och med det där vanliga gänget och fråga kompisen – hur har du det, vad gör du…………

Inte för i första hand för att vara trevlig utan för att du har något att lära.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Enskilda människor har stor inneboende potential, som kan förverkligas genom självdisciplin, skolning, näringsfrihet och politiska fri- och rättigheter. När friheten och dygden får samverka kan stora saker ske.

    Läs dagens (6 feb 2011) ledare i SvD.
    Snart finns det inga kommunala skolor längre och på den vägen är det med många andra ”kommunaliserade” verksamheter. I den privata världen gäller det att tjäna pengar och att överleva i hård konkurrens. De bästa vinner. Vi finansiärer (skattebetalare) vill ha maximal utdelning på våra skatteuppoffringar. Självfallet ska lagar följas, men inte mer.
    Nu närmar sig våren.”Släpp fångarne loss det är vår..”
    Tage D. skrev också:
    ”Om Du tänkte som fan,
    kanske tänkte hela dán,
    på Ditt liv och så fann,
    nån sorts mening som var sann,
    glöm då inte bort en förbannat viktig grej,
    -kanske denna sanning endast gäller ”mej”?

    Satsa ordentligt på intelligenta upphandlingar/inköp i kommunen! Anställ duktiga affärsjurister ! Genomför smarta affärer! Lek inte affär!
    Avveckla(klokt) all egenregiverksamhet. Slimma kärnverksamheten till max. Minska egen personal! Köp, köp och återigen köp! Men köp T&P till rätt kvalitet och kostnad. Dags att ”avkommunalisera” Eskilstuna? Går detta att genomföra med nuvarande ”vänsterstyre”? Det är väl bara att ”lyda” de rödgröna! Även om besluten strider mot ens egen övertygelse om vad rätt är? Professionen har väl bara att lyda. OK, förändringar tar tid att genomföra.
    Slutligen : Medverka till att krympa tidsavståndet till Stockholm!!!
    (Några trötta söndagsfunderingar)

  2. Hej Hans-Erik!
    Det var ett frejdigt inlägg.Naturligtvis ska de kommunala verksamheterna vara mycket effektiva. Det är medborgarnas och brukarnas behov som alltid ska stå i fokus. Där tror jag att vi är överens.

    Mina erfarenheter är dock annorlunda än dina. Att ”avkommunalisera” Eskilstuna bedömer inte jag är någon långsiktig väg till utveckling. Jag har många års erfarenheter från Västerås där man oavsett politisk majoritet hittat en bra avvägning om vad som skall och bör drivas i gemensam kommunal regi och vad som kan konkurrensutsättas. Den diskussionen tycker jag också finns i Eskilstuna.

    Jag uppskattar att du är debattlysten men kanske du vänder dig till fel person när du argumenterar för frågor som är starkt politiskt färgade.

    Jag vill vara extremt tydlig på den punkten – min uppdraggivare är kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Jag tror också att du ser den kopplingen – dvs Eskilstuna ska inte ha en kommundirektör som har en egen agenda. Det handlar om djup respekt för demokratiskt fattade beslut.

    Dina antydningar om att jag/vi/professionen ”lyder” tydliggör att vi ser på tjänstemannauppdraget på helt olika sätt.

    Ha det bra!
    Pär E

  3. Tack Pär för Din raka replik.
    Självfallet gäller demokratin, men frågan gäller vilket mod en kommundirektör och hans ledande tjänstemän kan uppvisa om ”professionen” är övertygad om att t.ex. ett oppositionsförslag är sammantaget bättre – såväl funktionellt som ekonomiskt fördelaktigare?
    Alliansborgerligheten förordar generellt en ”avkommunalisering” av egenregiutförande verksamheter, där privata alternativ finns.
    Du har säkert uppfattat min frågeställning.
    Friskolorna är ju ett exempel. Parken Zoo ett annat. Vård- och omsorg ett annat.
    Min raka fråga till Kommundirektören är : Bör kommunala verksamheter där så är möjligt utsättas för konkurrens på lika villkor? Vilken genomförandeform är i regel den sammanvägt mest fördelaktiga för Eskilstuna kommun?
    En slimmad och mycket kompetent beställarorganisation är vad jag efterlyser.
    Hälsn.
    Hans-Erik

  4. Bra Hans-Erik då har du förtydligat ett varv hur du tänker. Ditt resonemang om ”avkommunalisering” ledde mig till bilder av utförsäljning och privatisering av driften som ett mål sig.

    Mina erfarenheter är att det finns verksamheter som ”mår bra” av konkurrensutsättning. Förskolan och skolan lever redan under de villkoren. Just därför borde den kommunala skolan ges ännu större handlingsutrymme att konkurrera på lika villkor. Samtidigt så menar jag att kommunen som finansiär av friskolorna borde ha ett större inflytande när det t ex gäller utvärdering och uppföljning. Det är ändock i slutändan Eskilstunas barn som går där. Vikten av inflytande understryks också av att det i floran av nya friskolor växer upp oseriösa företag.

    När det gäller vård och omsorg så finns det goda exempel runt om i Sverige att konkurrensutsättning kan förbättra både effektivitet, brukarnöjdhet och ekonomi. Men jag tror att det är viktigt att göra väl balanserade avvägningar av var det passar och ger bäst effekt. Min erfarenhet är att hemtjänsten är en verksamhet där det ofta fungerar bra med möjligheten för brukaren att välja utförare.

    Det är också viktigt att komma ihåg att en stor del av kommunens budget redan idag används till köp av tjänster från det privata. Med reservation för att jag inte har detaljerna men jag tror att det rör sig om mer än 600 mkr av den totala kommunala budgeten på ca 4.5 miljard som är sådana köp. Då räknar jag in all typ av verksamhet.

    För mig är inte huvudfrågan om vem som utför en tjänst. Det viktiga är kvalitet, effektivitet och vad det kostar. Ibland tycker jag mig höra i samhällsdebatten att det viktiga är vem som utför.

    I den meningen har en kommundirektör en enklare utgångspunkt – detta sagt med stor respekt för politiska ställningstagandena som handlar om ideologi och samhällssyn. Mitt uppdrag är just att vara en klok rådgivare till politiken om vad som är just effektivt – inte vad som är politiskt klokt eller möjligt. Den arenan äger våra folkvalda.

    Ha det bra
    Pär E

  5. Det kommunala självstyrets myndighetsroll är mycket stark och skall så förbli. Vad gäller effektivisering av kommunala verksamheter, så måste vi komma ihåg att kommunens primära uppgifter är att samordna och låta genomföra i första hand de lagstyrda myndighetsuppgifter som åvilar kommunala verksamheter. Ofta genomför kommuner mer än vad som krävs enligt lag. Man kan tala om ”överkonsumtion”, men inte nödvändigtvis överprestation. Min sommarkommun är Kinda (Kisa)- en liten landskommun (1/10 av Etuna). Hur klar en sådan kommun av att leverera alla de lagstadgade funktioner som krävs? Jämför med Eskilstuna. Ökar antalet kommunanställda linjärt med antalet invånare? Finns stordiftsfördelar i Eskilstuna? Nästa jämförelse är Eskilstuna versus Stockholm- ytterligare en 10-faldig faktorförstoring. Man bor bra i Kinda kommun med 1% av Stockholms befolkning, men vilket tjänsteutbud saknas i den lilla världen? Hur ser entreprenörerna på kommunledningens upphandlingskompetens? Begreppet kombinatorisk upphandling under kommunsamverkan är värd en tanke! Vad jag vill ha sagt är att en kommun måste ha en mycket intelligent och ”fristående” (oberoende, objektiv, samverkansorienterad) verksamhetsledning, som gör allt för att förhindra korruptiva underlåtenhetstendenser av typen ”förskingring/stöld” av skattemedel på grund av okunnighet och bristande förmåga att krama ur bästa möjliga effekt av skattemedlen, dvs att köpa tjänster och produkter till ”rätt pris”, vare sig det handlar om interna eller externa leverantörer. Små kommunala utförare i egen regi hamnar alltid i underläge jämfört med ”marknadsjättarna”. Jämför Kinda och Stockholm. Tänk också på den statliga avreglering som har skett. Att Eskilstuna köper T&P för 600 miljoner om året är kanske en låg siffra jämfört med andra kommuner, vad vet jag? Men visst kan Du hålla med om att 50% av kommunens verksamhet kunde utföras av ”fristående” leverantörer! Kanske mer?
    Hur många egna unika specialister av skilda slag behövs i kommunerna? Statistik? SKL och SCB kan ha vissa svar. Hur ligger Eskilstuna till i statistiken? Borde kanske Västerås, Örebro och Eskilstuna bilda ett kommunalförbund? Vad vinner man på detta? Men samtidigt får vi inte glömma att det tar viss tid att gräva ett dike med spade, eller att städa toaletter!!!
    Och nu är kommunen ”arenagravid” också. Borde inte ”marknaden” kunna hantera denna fråga? Låt köparna betala för arenatjänsterna!
    Oj vad Fredbäck nu ”svävar ut”.
    Lycka till med effektiviseringen av kommunorganisationen! Med rätt statistik kan Du få Ditt betyg om säg fem år!

    Hoppas Du landar mjukt.

    ///Hans-Erik


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: