Skrivet av: Pär Eriksson | januari 23, 2011

Om blåsten på månen, en brännpunkt och vikten av att förstå den nya tillväxtens logik

Om vi ska tro barnboksförfattaren Eric Linklater så blåser det på månen. Hans berättelse från 1944 handlar om barnen Dina och Dorinda som får berättat av sin pappa att det blåser en ond vind på månen som blåser rakt in i våra hjärtan om vi inte är snälla och hjälpsamma.

Och nog blåser det och regnar över världen. Detta samtidigt som det också finns allvarlig torka, jordbävningar, vulkanutbrott, skogsbränder och glaciäravrinning med förhöjda havsnivåer som följd. Just nu kan vi också läsa om stora översvämningar i Australien och Pakistan.

Det pågår en diskussion i forskarvärlden om vad som är mänsklig påverkan och vad som är ett resultat av naturkrafterna i sig. Det är en sund diskussion samtidigt som det inte får förlama oss. Vi vet tillräckligt för att agera. Vi vet att vi kan påverka växthuseffekten och det livsavgörande ozonskiktet genom att att leva mer hållbart, mer miljövänligt. Oaktat naturkrafternas styrka.

Bild från Statens Geotekniska Institut

I den meningen står jorden inför en av sina största utmaningar som handlar om miljö och klimat. Detts samtidigt som det finns positiva tecken om vad som sker i världen just nu när det gäller den sociala och ekonomiska utvecklingen.

Vikten av att förstå brännpunkten
Professor Hans Rosling på Karolinska Institutet beskriver enkelt och på ett pedagogiskt sätt den här utvecklingen. Rosling menar bland annat att befolkningsökningen de senaste 200 åren är en framgångssaga. Befolkningsökningen kommer att plana ut 2050 då jordens befolkning kommer att vara cirka 9 miljarder människor. Och tillägger han – om världens ledare sköter sina kort rätt och bekämpar fattigdomen för jordens 2 miljarder fattiga så kommer världen att utvecklas som aldrig förr.

Titta gärna på You tube-klippet med Hans Rosling 

Det är precis i den här sammansmältningen vi har vår utmaning. I brännpunkten mellan ekonomi, social utveckling och miljö. Det är där den nya nya tidens tillväxtbegrepp växer fram. Just därför behöver alla krafter och intressen skapa en djupare förståelse.

Företagare och näringslivet måste fördjupa sin kunskap och förståelse för vikten av en miljövänlig och modern produktion. Miljörörelsen i bred mening måste fördjupa sin förståelse för hur värden och ekonomisk utveckling sker. Den mer inriktade sociala rörelsen måste bredda sin kunskap och sin förståelse för ekonomi, miljö, energi och klimatfrågor. Det är precis i den insikten utvecklingen kommer att ske.

Eskilstunas utmaningar
Industristäder som Eskilstuna har en extra utmaning. Många av oss – jag själv inkluderad – är uppfostrade men en inställning att när det ryker ur skorstenarna i Eskilstuna så går det bra för oss och för våra industrier. Jag skriver inte det med någon anklagande ton utan mer för att skapa förståelse för vår historia, för den tidens sätt att se samhället. Det som kunde uppfattas som klokt i början och mitten av 1900-talet blir naturligtvis förödande för vårt sätt att forma dagens samhälle.

Eskilstuna har växtvärk. I grunden är det något positivt. Det är ett tecken på att vi utvecklas. Vi behöver t ex bygga nya bostäder, ta fram ny mark för företagande, nya gator och vägar, bygga arenor och badhus. Problemet blir tydligt när det är dags att sätta grävskopan i marken och vi uptäcker miljöfarliga ämmen som en gång – säkert i all välmening – släppts ut från dåtidens industrier. Historien gör sig påmind. Just därför behöver Eskilstuna bli än tydligare i sin miljöprofil.

  

Ett exempel på vår historia – Tunafors fabriker som står som ett spökmonument och förfular vår stad

Många goda exempel
Frågan om nya och effektivare energilösningar för våra bostäder och arbetsplatser är en annan viktig framtidsfråga för oss. Jag är stolt över att vi har ett eget energi och miljöbolag – Eskilstuna Energi och miljö – som så konsekvent tror på förnyelsebara råvaror. Satsningen på fliseldning, den ”färgglada” sopsorteringen och biogassatsning är exempel på bra initiativ som ligger i front i Sverige. Med all respekt för några av våra grannkommuner – alla brottas med sin historia och sin logik – men vad jag vet så går det inga kolbåtar till Eskilstuna.

Sveaskog är en av leverantörerna av flis till Energi och miljö

Kommunfastigheters försök med energisnåla lösningar, bl a i Lagersberg är ett annat bra exempel. Lägg då till alla de goda initiativ som t ex finns i skolor och äldreverksamheter.

Jag ser också en växande förståelse för det här helhetstänkandet när vi diskuterar och planerar för ”växtvärken”. I planeringen av badhus, arena och logistikparken eller när vi tänker utbyggnad av kollektivtrafiken.

Och det är precis i den här brännpunkten vi har Eskilstunas framtid – sammansmältningen mellan ekonomi, det sociala perspektivet och det miljömässiga, det ekologiska. Lyckas vi med det så kommer begreppet tillväxt att ges en ny och kraftfullare innebörd.

Eller hur var det Kent sjöng på sin allra första singel 1995 ”Idag är igår och du ska ta mig härifrån när det blåser på månen”.

Och kanske  den där onda vinden som drabbade Dina och Dorinda inte slutar att blåsa men definitivt så kan vi få den att moja. För den där onda vinden får inte blåsa in och påverka våra hjärtan. Om inte annat är vi skyldiga Dina, Dorinda och deras kompisar i Skiftinge, Årby, Skogstorp och Kjula det.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Pär!
    Växtvärk pga full fart på industrin vore välkommen, men nu är det andra saker som oroar. Arbetslösheten, integrationsproblematiken och framtidsproblemet främst av alla – ÄLDREOMSORGEN!
    Tyvärr saknas ofta i dina euforiska framtidsutblickar den enorma servicepotentialen hos sektor 3 – det civila samhället. I kommunens koncept till Strukturplan nämns i förbigående att samarbete skall ske med den ideella sektorn, men ett större och äkta engagemang måste mobiliseras. Sektor 1 MÅSTE minska! Sektor 2 ges då rättmätiga möjligheter och Sektor 3 intar sin viktiga roll i samhället. Finns några strateger i Eskilstuna kommun som förmår/förstår att lyfta fram betydelsen av det starka civilsamhället och att föreslå ett kommungemensamt utvecklingsprojekt (överenskommelse) för att ”rädda Eskilstuna” – dvs säkra och öka kvaliteten i bl.a. äldrevården och -omsorgen. Vi måste optimera tillgängliga resurser. Släpp in sektor 2 och 3 i kommunfamiljen. Lyssna på oppositionen!

  2. Hej Hans-Erik!
    Du har rätt att bakom ”växtvärken” finns naturligtvis problem. Du nämner själv arbetslösheten och integrationsfrågan. ”Växtvärken” handlar också om att göra rätt prioriteringar ur ett ekonomiskt perspektiv. De närmaste 5-10 åren behöver Eskilstuna göra investeringar i miljardklassen. Jag tänker då på nya boenden, vägar och gator, VA, nya energilösningar, förskolor, äldreboenden, komunikationer, arena, badhus, logistikpark etc.

    Men ”växtvärk” är i grunden något positivt. Det är ett tecken på att vi just växer och att det finns optimism och potential. Majoriteten av Sveriges kommuner brottas t ex med minskad befolkning.

    Tack för ditt engagemang och synpunkter.

    Pär E

  3. Hej,
    Bra att Du nämner boenden och VA. Som ”gammal” väg-och vattenbyggare (SVR, KTH 73) minns jag att ett åldrande VA – system och tillhörande underhållsberg bedömdes som en tickande kostnadsbomb. Undrar hur detta bedöms idag.

    Vad gäller boendet och speciellt äldreboendet så bör väl marknaden reglera detta till viss gräns, men när åldershindren smyger på, så måste speciella vårdboenden finnas för utsatta grupper. Respekt och värdighet i livets slutskede måste säkras.
    Den här veckan ska jag jobba en del med remissvaret till Strukturplanen. Det finns ambitioner i kommunen, men var kommer det fria företagandet in i bilden? Och vilken blir det civila samhällets roll? Frivilliga måste uppmuntras! Måhända som sk ”förtroendeanställda”, med hög status. Saken kommer att utredas. Kommunen och det civila samhällets organisationer måste mötas under ”ordnade former”. Nya tag?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: