Skrivet av: Pär Eriksson | september 23, 2010

Veckan som gått – w 38

På jobbet
Valet påverkar naturligtvis en kommuns vardag och det märks också i samtalen i Stadshuset och de jag mött den här veckan. Jag har varit med ett antal mandatperioder och på något sätt så är det lika spännande och utmanade varje gång. Majoriteter och koalitioner skiftar, enskilda partier stärks eller försvagas, nya profiler tar plats, nya röster hörs.

Jag uppskattar de här skiftena och det är också en del av demokratins dynamik och själ. Min utgångspunkt och vårt uppdrag som tjänstemän är att utveckla Eskilstuna utifrån våra uppdragsgivares inriktning och ambitioner. Jag är övertygad om att den riktningen ligger fast – dvs att bygga en modern och framåtssyftande kommun som involverar alla.

Den här veckan arrangerar Eskilstuna kommun sk mobilitetsdagar. Det låter kanske lite kryprtiskt men det handlar bl a om att öka cyklandet, gåendet och det kollektiva åkandet. Det är märkligt med Eskilstuna – men vi går mycket och vi kör mycket bil. Jag kan minnas det från min egen uppväxt och mina föräldrars vanor. Vi gick och vi gick och vi åkte bil.

i stan utan min bil

De här dagarna är en del i arbetet med att sätta ljuskäglan på att öka medvetenheten om resandets betydelse för miljön.

Munktell Science Park i Munktellstaden fyller 5 år och vi firar det på torsdag. Munktell Science Park är viktig för Eskilstuna. Det finns också en stark symbol i att där det tidigare stod svarvar, fräsar och borrar finns nu småföretag som utvecklar tjänster och produkter som stavas framtid. För er som inte besökt Munktell Science Park så är det Öppet hus på lördag.

Den här veckan träffas kommunledningsgruppen. På agendan står bl a inriktningen för 2011 och vi diskuterar också den stora satsningen på ledarutveckling som vi startar upp nu under hösten. Min erfarenhet genom åren är att en organisations framgång bl a avgörs i dess förmåga att få delarna att gå tillsammans. Dvs att skapa en känsla av sammanhang, att vi driver frågorna framåt tillsammans oaktat hur vi är organiserade eller vilka ansvar vi har.

En bra metafor för den bilden är de två murarna som stod och arbetade vid en tegelvägg. På frågan om vad de gjorde så svarade den ena; jag murar en vägg. Den andre svarade; jag bygger en katedral.

Vi i ledningen vill gå mot att vi är en del av ett katedralbygge. Det förutsätter att vi har chefer som delar den visionen och vill utveckla medarbetarskapet och verksamheterna åt det hållet. Just därför sjösätter vi nu den största ledarsatsningen i Eskilstuna kommuns historia. Vi börjar med våra förvaltnings- och bolagsledningar och fortsätter sedan 2011 med alla våra enhetschefer och rektorer. Och ytterst handlar allt om medarbetarskapet och det enskilda mötet med våra elever, äldre, brukare, kunder och klienter.

Jag är anhängare av ett processinriktat arbetssätt. Dvs mycket av det vi gör i en kommun hänger ihop och sällan ”lever” en brukare eller en kund i hur vi organiserat oss utan tjänsten eller mötet med oss går över gränser och revir. Just därför är det viktigt att vi vet vad vi gör och hur vi gör det, ansvar och roller. Så bygger man en modern organisation. Ett litet tecken på att vi är på väg åt rätt håll hittade jag på en vägg i en av våra korridorer.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Förra veckan var jag inbjuden till Fröslunda för att prata om Eskilstunas historia och utveckling. Jag mötte både unga och gamla, de som bott där sedan området byggdes och nya svenskar som flyttat in senaste åren. En sak som slog mig var att det här är det nya Eskilstuna.

Jag är inte naivare än att jag kan förstå att det kan finnas spänningar och problem bakom den här bilden. Men det som tog tag i mig är den varma och hjärtliga stämning som rådde. Och framförallt att alla – oavsett ålder eller bakgrund bär på gemensamma drömmar. Konkreta och handfasta om hur det är att bo i Fröslunda men också framtidsdrömmar om hur det ska gå för barn och barnbarn.

Jag förstärks också i min bild av Eskilstuna som en tolerant stad genom historien när jag träffar Otto Seidl. Jag har haft tillfälle att lära känna honom under det här ett och halvt året som kommundirektör. Otto är en legendar inom musiken och jag tror att många Eskilstunabor vet vem han är. Vi åt lunch härom dagen och Otto berättade mycket levande om hur han kom från Tyskland under brinnande världskrig till Eskilstuna. Han berättade med värme om det mottagande han och hans vänner kände. Och helt plötsligt känner jag hur stolt jag blir över vår stad. Det är Eskilstuna. I vart fall mitt och Ottos Eskilstuna.

På hemmaplan
Helgen innehåller bl a ett Örebrobesök. Jag ska lyssna på en av mina favoriter – Chip Taylor.

Jag håller tummarna för mina arbetskamrater Anders, Lars-Erik och Mona som skall springa Lidingöloppet i helgen. Extra eloge till Mona – förutom Stockholm Marathon i juni så tar hon sig nu an stora Lidingöloppet.

Ha en bra helg!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: