Skrivet av: Pär Eriksson | augusti 5, 2010

Veckan som gått – w 31

På jobbet
Eskilstunas befolkning fortsätter att öka. Nu är vi 95 795. Aldrig någonsin i världshistorien har det funnis så många som kan kalla sig Eskilstunabor. Det här är viktigt. I en ort som växer skapas framtidstro och det ges också möjligheter. Företag tenderar att vilja etablera sig när kommuner når det där magiska 100 000-strecket. Men tillväxten skapar också utmaningar för förskolan, skolan, kulturen, socialtjänsten och övriga kommunala verksamheter, behov av nya bostäder, energiförsörjning och ny infrastruktur. Kanske till och med modernare arenor…………

Pang på. Det var en kort startsträcka i år. Vi hade möte med Kommunstyrelsens arbetsutskott så det var bara att  slänga sig in i frågorna. Diskussion med hustrun om vädret, vad vi ska grilla och vad vi ska göra idag ersattes av rapporter om styrmodell, miljöarbetet, markförsäljning, arenaläget, Tandlaåprojektet och tomträttsavgifter.

Och samtidigt så kändes det så bra. Vila och semester i alla ära men visst är väl människans själ arbete, viljan till att bidra, att ta sakernas tillstånd framåt?

Vi hade möte med de fackliga organisationerna och en av frågorna som vi diskuterade var heltidstjänster. Det här är en viktig fråga och jag har genom åren varit med och försökt hitta kloka lösningar som är bra både för brukaren, medarbetaren och arbetgivaren. Men vi har nästan alltid fallit på mållinjen och fått börja om.

Men den här frågan är på ett sätt enkel. Det är inte rimligt att tro att vi kan vare sig behålla elle rekrytera bra medarbetare om vi inte kan erbjuda ett attraktivt arbete som går att leva på. Det handlar ytterst om att agera som en attraktiv arbetsgivare.

Å andra sidan så är frågan komplex och har fler sidor. Vården och omsorgen rullar på året runt, dygnet runt. Behoven skiftar över dygnet och ambitionen måste vara att medarbetarna arbetar när brukarna behöver dom. Det är deras behov och tid som måste stå i förgrunden. Men nu känns det som att vi är på gång i Eskilstuna. Våra politiker är mycket tydliga på den här punkten. Jag hoppas verkligen att vi ska kunna komma fram till en modell som just svarar upp mot helheten där såväl brukaren som medarbetaren och arbetsgivaren kan bli vinnare. Fortsättning följer.

Apropå Eskilstuna kommun som en attraktiv arbetsgivare. Jag noterar att vi nu börjar få laguppställningarna på plats. På Kommunledningskontoret är vi nu klara med ny chefsjurist och ny förhandlingschef. I Torshällas ledning är det många nya som nu kliver in och vi ser det också på några av våra andra förvaltningar – bl a ny ekonomichef på Barn- och utbildning och ny personalchef på Arbetsmarknad och familj.

Det som slår mig är att det är unga och välutbildade personer. Några har jobbat hos oss några år men förhållandevis många är nya i Eskilstuna. Det kombineras med att vi också har några äldre erfarna chefer som byter roller och uppdrag. En av dom är Edvardslunds rektor Leif Örnrå. Efter 15 år i Torshälla blir han nu rektor på en av våra viktigaste skolor KomVux. Och jag blir också så glad när jag hör att Edvardslunds medarbetare nominerat Leif till Lärarnas Riksförbunds nationella utmärkelse ”Årets rektor”. Oaktat hur det går så är det väl det finaste man kan få – det djupaste erkännandet från sina medarbetare.

Leif Örnrå – ny rektor på KomVux

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
I helgen firades tillkomsten av Torshälla kanal – ett initiativ av hertig Karl som var mån om att det skulle finnas en förbindelse mellan Hjälmaren och Mälaren. 1610 stod kanalen färdig men användes faktiskt bara i dryga 20 år.

På ett märkligt sätt så byggdes ytterligare en kanal 1860 – Eskilstuna nedre kanal – på initiativ av industrimännen i Eskilstuna, bl a Theofron Munktell. Anledningen var att Torshällas beslutsfattare inte gav Eskilstunas fabrikörer möjlighet att transportera sin varor på ”sin” kanal. 

Så här i efterhand så är det kanske något vi kan skratta åt men det finns alltid ett lärande och ett allvar i historien. All utveckling kräver öppenhet och samarbete. Så fort vi sluter oss, ser i första hand till våra egna intressen, ser mer till delen än helheten då fördröjs också samhällelig utveckling. Det må handla om en kanal för 150 år sedan eller bostadsbyggande och behovet av nya kommunikationer och vägar 2010.

Apropå Torshälla. Jag hoppas att ni noterade att förvaltningschefen Christina Klang slog an en ny ton för att ta sig till jobbet. En junidag så paddlade hon från sitt hem i Västerås till Torshälla. Jag vill visa att det går att tänka nytt, sa Christina när jag pratade med henne. Så hennes paddeltur som tog några timmar symboliserade både vikten av att ”hålla-igång” och att det går att lösa frågor på andra sätt än man tänker sig. En slags innovativ inre resa. Paddla på Torshälla.

Annars erbjuder Eskilstuna en helfylld helg. Å-festen, Årbyfestivalen, Revy-SM och det sk Demokratiloppet mellan Lagersberg och Skiftinge. Eskilstuna – alltid i Eskilstuna.

På hemmaplan
Jag har ännu inte tagit mig ur ”sommar-TV-tittandet”. Stor eloge till SVT som sänt repriser av den mycket sevärda ”In Treatment”. Varje kväll får vi följa terapeuten Paul Weston i ett samtal med en klient. Precis så bra och intressant som bara amerikanerna kan göra en TV-serie.

Som om inte det var nog så kryddar SVT med ”Sopranos” vid midnatt. Det går inte att inte bli fångad av den där märkliga familjen som å ena stunden skjuter, hotar och mutar å andra sidan är så mån om att deras son får en bra utbildning så att han kan bli något annat än maffiaboss.

På CD-tallriken snurrar Beach House och Bill Callahan.

Ha en bra helg!

Annonser

Responses

  1. Hoppsan, är det finare att få erkännande av underställda medarbetare än kunder/klienter/elever? Jag blev bara lite förvånad eftersom du tidigare fokuserat på vikten av bra möten. Hade du skrivit det näst finaste hade signalen varit solklar. Lycka till med alla goda intentioner 🙂

  2. Hej Johan!
    Jag tänker så här – det kanske inte behöver vara någon motsättning med att sätta brukaren och mötet i fokus och vara respekterad av sina medarbetare. Tvärtom så kanske de förutsätter varandra. I det här fallet så är det ju också en samlad värdering under 15 år…………..

    Men jag gillar att mitt budskap gått fram så tydligt – dvs mötet och brukaren i fokus.

    Ha det bra!
    Pär E


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: