Skrivet av: Pär Eriksson | juli 20, 2010

Sommarpärspektiv VIII 2010

Jag är ute på vägarna i Sommarsverige och åker i det vackraste av landsbygd, genom städer, över broar, förbi sjöar och hav. Och mitt i upplevelserna så kan jag inte hålla mig borta från att jämföra med Eskilstuna.

En sak som slår mig är hur många öde byar och krympande städer jag passerar. Det är som att Sverige håller på att delas upp än tydligare. Befolkningssiffrorna understryker det (se kartan nedan som avser befolkningsökning eller minskning under 2009).

I hälften av landets kommuner minskar befolkningen, arbetstillfällen försvinner, unga familjer flyttar och skatteintäkterna minskar. Gamla stolta bruksorter som var synonyma med utveckling och tillväxt står som monument och erbjuder i bästa fall en guidad tur över en svunnen tid. Målat med grov pensel – det tenderar att växa ogräs på den tidigare så stolta huvudgatan.

Således ökar befolkningen i 50% av landets kommuner, nya företag etableras, högskola och framtidstro växer. Målat med samma grova pensel – det formligen virvlar av byggdamm i städernas centrum.

Det här är en situation som naturligtvis har sin problematik för helheten – lik förbaskat så känns det bra att bo och verka i en stad som växer. Eskilstuna har sina utmaningar – inte tu talat om det. Arbetslösheten, kunskapen i skolan, förmågan att få ihop oss som ett Eskilstuna är sådana exempel på viktiga frågor. Men möjligheten att forma och utveckla en ort är naturligtvis större när den är på väg att växa. Ljuskäglan kan sättas på framtidstro och nyinvesteringar istället för ständiga neddragningar och nedläggningar.

Men det förutsätter också att vi Eskilstunabor förmår skapa det engagemang och hårda arbete som krävs för att utveckla en kommun. Min erfarenhet är att det alltid börjar med förmågan att samtala och diskutera, bryta åsikter och pröva prioriteringar men det börjar också med känslan av stolthet. Samma stolthet som generationer känt i århundranden över den här märklig staden som alltid levt på att producera – i det allra sydligaste av det historiska Bergslagen men som idag än tydligare är en kraft i det ”nya Mälardalen”, inte långt från huvudstaden.

Sommarsverige svischar förbi bilfönstret och jag kommer på mig själv med att längta hem. Vi har så mycket att göra!

Ha en fortsatt skön sommarvecka!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: