Skrivet av: Pär Eriksson | juni 10, 2010

Veckan som gått – w 23

På jobbet
Jag träffar Håkan Omberg från SPF – Sveriges Pensionärsförbund – och ytterligare några föreningsrepresentanter. De är engagerade i uppbygget av sk frivilligcentraler – dvs samlingspunkter där frivillliga krafter kan koordinera sitt arbete och olika behov. Den här modellen har prövats i ett antal kommuner och vad jag förstår med lyckat resultat. En kommun är viktig och står för en grundläggande infrastruktur, samhällsplanering, utbildning och välfärd – men ett samhälle måste också byggas på medborgarnas enagemang. Det är därför dessa frivilligcentraler är viktiga för Eskilstuna.

En stad som växer och utvecklas kännetecknas bl a av att den regelbundet inviger nya anläggningar och institutioner.  Kom ihåg att av landets 290 kommuner så minskar ca 2/3 sin befolkning. Lite överdrivet och målat med grov pensel men i några kommuner så börjar maskrosorna att växa på huvudgatan. I 1/3 av kommunerna ökar befolkningen och lite symboliskt så ryker byggdammet.

Eskilstuna växer och det är bl a därför vi den här veckan inviger det nya äldreboendet Måsta Äng. En stad som vill betrakta sig som modern och framåtsyftande har också en modern äldreomsorg. Vi har säkert en bit dit men det viktiga är att utvecklingskurvan pekar åt rätt håll.

Jag har skrivit det tidigare – Parken Zoo är mycket viktig för Eskilstuna. Det är nästan vår enda attraktion och utflyktsmål som den utanför Eskilstuna känner till. Eskilstuna är sitt Parken och Parken är Eskilstuna.

Efter många år så har den vita tigern flyttat ut och nu också den vandrade vålnaden Fantomen. Efter lång och trogen tjänst så har vi valt att gå skilda vägar. Den maskklädde mannen och hans häst Hero och hunden Devil får nu återvända till de djupa skogarna och gå i pension. För så är det nog – den gode vite mannen som slåss mot tjuvar och banditer känns som ett förlegat koncept. Även om jag var en hängiven Fantomenläsare så märker jag att mina vuxna barn och ännu tydligare mina barnbarn inte vet vem Fantomen är.

Så nu har en kanin och ett lejon flyttat in i Parken. I veckan så var det en liten cermoni där Kalle Kunskap och Leo Lejon välkomnades som nya Eskilstunabor.  Nu pratar vi pedagogik, lärande, IT och 2000-tal.

Våra skolor går mot avslutning och välbehövlig vila. Det har varit ett turbulent – om än inte dåligt – skolår. Avveckling och omställningar, nystart och förberedelser för ökad konkurrens från friskolor och minskade elevkullar har karaktäriserat diskussionerna. Till det ligger ett antal stora skolreformer framför oss. Jag tycker vi har bra skolor i Eskilstuna – både kommunala och friskolor. Tillsammans har vi ett av vår stads viktigaste uppdrag  – att höja utbildningsnivån och kunskapsresultaten.

Det är något visst med studentavslutningar. Den andas så tydligt avslutning på tonårstiden och intåget i vuxensamhället. Det är en tuff arbetsmarknad som väntar våra ungdomar. Och samtidigt så visar undersökningar att de mest optimistiska inför framtiden är våra unga.

Jag gläds extra åt att polis och kommun gått samman som på 1980-talet och tydligt markerar hur vi ser på alkhoholen och langningen. Vi måste våga ställa de svåra och obehagliga frågorna till föräldrarna. Jag blir också stolt när jag ser att det inte bara är ett vuxenprojekt att stå upp för återhållsamhet när det gäller alkoholkonsumtionen utan här i Eskilstuna så har också eleverna själva engagerat sig. Och ett råd från en äldre man som gick ut från St Eskil 1971 – det är roligare att vara lycklig och kär än stupfull och patetisk.

Mitt Eskilstuna – mitt i Eskilstuna
Eskilstuna har en sådan potential. Jag ser det från min horisont men om vi vågar och om vi har mod så kommer Eskilstuna att ta viktiga steg de närmaste åren. Bättre kommunikationer, nya vägar, nya bostadsområden, utvecklingen av våra skolor och äldreboenden, boende för missbrukare, fler grönområden, vackrare innerstad, logistiksatsningar, multiarena, bad, konferens…………..

Utmaningen handlar om att det finns motstånd mot alla dessa förändringar. Ingen är mot allt men varje lokal opinionsgrupp har sin agenda. Jag har förståelse för det och alla synpunkter måste mötas med dialog och respekt. Samtidigt så vill jag inte sticka under stol med min oro. Genom årtusenden så är det viljan till förändring som karaktärsierat Eskilstuna. Från det att en ung engelsk missionär kom hit och skulle kristna oss, via johannitmunkarna till 1600-talets Rademacher och 1700-talets Rinman och Schröderstierna, från 1900-talets finländare och jugoslaver till dagens bosnier, irakier och somalier.

Vårt historiska arv och vår mission måste handla om förändring även när det påverkar min vardag och mitt liv. Dessa framtidsprojket har ett 50-års ja till och med ett 100-200 årsperspektiv. Det är det som är mitt Eskilstuna.

På hemmaplan
Lilla B är på besök. En reflektion som känns föga nydanade – men det händer något med människan när hon börjar gå. Världsbilden förändras och helt plötsligt så bestämmer ”jaget”. Lilla B inte bara går utan hon dominerar rummet och gårdsplanen. Pyttelilla E tittar storögt men har ännu inte riktigt förstått hur det går till.

I helgen så blir det studentfirande och nu är det våra kompisars mellanstora A som helt plötsligt ska sluta gymnasiet. Det var ju inte länge sedan………….säger jag och kommer på att det där med tiden också kan vara något jobbigt. Jag ser mig själv i spegeln och ser en äldre man där bakom den där unge mannens ögon.

Ha en bra helg!

Annons

Svar

  1. Pär, ibland förstår jag inte, som idag när du skriver om skolorna. Vad menar du med ”bra skolor” i tider när vi inte har nån toppenplacering precis i rankingen betr elevernas resultat.

  2. Hej Gunilla!
    Bra att du frågar och vill att jag förtydligar.

    Jag möter engagerade lärare, skolpersonal och rektorer. Jag hör i samtalen och diskussionerna att det finns en vilja till utveckling. Det är det jag fångar i orden ”vi har bra skolor”.

    Men du har rätt Gunilla – det är inte liktydigt med att vi levererar bra resultat. Vi har en enormt stor utmaning framför oss – både de kommunala skolorna och friskolorna.

    Det kanske låter som en paradox men det är precis så jag tänker. Om bedömningen var att vi hade dåliga skolor – dvs med en dålig lärarkår, svaga rektorer och en dålig inställning – då hade jag varit orolig.

    Men det är bra att du påpekar skolans resultat. Jag vill också närma mig den här frågan ödmjukt. I Västerås hade jag 20 års erfarenhet av skolan och kände var enda en av dom. I Eskilstuna är jag alltjämt ny och ni måste lära mig.

    Ha det
    Pär E

  3. Pär!

    En trevlig rapsodi om både det ena och det andra! Här några kommentarer:

    Måsta äng ser ju bra ut på utsidan! Men hur är insidan? Har du någon reda på det? Jag har det inte. Hoppas att även den lovar gott! Om du känner till – är det ett ställle där du själv skulle kunna tänka dig att tillbringa dina sena år? Bör man teckna sig redan nu!?

    ”det är roligare att vara lycklig och kär än stupfull och patetisk” säger du. På vårat dass på landet kring de åren som du nämner satt det en skylt med citatet: ”bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk”. Och jag håller med både dej och dasskylten…!

    ”Genom årtusenden så är det viljan till förändring som karaktärsierat Eskilstuna” säger du vidare, och exemplifierar genom seklerna fram till dagens flyktingmottagning. Personligen är jag stolt över Eskilstunas liberala flyktingpolitik. Men motivationen för de flesta flyktingarna som kommer hit är väl ändå inte viljan till förändring (av villkoren här). Nej, tvärtom – för dem är nog Eskilstuna främst en fristad…

    Mvh M

    • Hej Mats!
      Måsta Äng är fint även invändigt.

      Utmaningen för sådana här typer av verksamheter är hur man klarar av att förmedla och bygga en ”hemkänsla” kontra känslan av institution. Stora verksamheter har en tendens att bli rationella – ibland på bekostnad av det nära, det lilla.

      Spontant så känns det som att Måsta Äng hittat en bra balans. Ytterst handlar det om vad som förmedlas inne i verksamheten.

      Nå, det ska väl gå några år till Mats innan vi ”tecknar oss” för äldreboende.

      Ha det bra

      Pär E

  4. Hallå Pär!
    jag delar din uppfattning i det mesta du skriver som vanligt. Men på en punkt hänger inte resonemanget ihop. Du säger att vi har en bra skola med engagerade lärare, skolpersonal och rektorer men att det inte ska likställas med att elevernas resultat är bra. Om du har verktygen var brister det då? Är det elevernas och föräldrarnas fel att resultaten blir dåliga? Man kan tolka din text som att dina medarbetarna är skolans viktigaste resurs. Tyvärr är det en felaktig uppfattning. Det viktigaste är att det är rätt medarbetare. Saknas probleminsikt eller en ovilja att inse den bistra verkligheten av de ansvariga. PS trist läsning i dagens Ea-Kuriren ang den utbredda mobbningen i stadens skolor. DS

  5. Hej Johan!

    Min erfarenhet under åren är att nivån på kunskapsresultaten är oerhört sammansatt.

    Det har skrivtis och forskats på ämnet och utan att fördjupa för mycket så handlar det om elevernas motivation, elevernas bakgrund, föräldrarnas utbildningsbakgrund, pedagogernas utbildning och motivation, omfattningen av stödresurser kring eleven och skolan, rektors- och ledarskapet, resurser och politiska prioriteringar, läroplanens övergripande inriktning, föräldrarnas ansvar och delaktighet………..etc.

    Just därför så är det ingen enkel koppling mellan att säga att en skola är bra och dålig och nivån på resultaten. Men visst – det är klart att framgångsrika skolor förmår hantera utmaningarna och omvärlden på ett bättre sätt än de ”dåliga” skolorna.

    Jag gillar den här diskussionen och det är precis så här vi bör bryta åsikter och värderingar.

    Men jag ihärdar – det jag sett av Eskilstunas skolor hitintills är positivt. Det finns en ambition och vilja till utveckling och det är den kraften vi ska bygga på. Detta för att utan en sekund blunda eller sopa problemen under mattan.

    Ha det
    Pär E

  6. Pär,
    det är upplyftande att inte sopa under mattan.
    De lärare som inte orkar ”se” eleven och än mindre bekräfta honom/henne tycker i vartfall inte jag platsar i Eskilstunas skolor. Jag påminner gärna om tv-serien klass 9A från en Malmöskola som sändes på public service TV. Tycker inte du att det är en av ledningens viktigaste uppgifter att förenkla det som tycks vara komplext? Se det enkla och våga rensa i lärarkåren för en bättre framtid. Gillar du uttrycket ”att vilja är att välja”? Allt i klartext 😉

  7. Pär,
    en sammanfattning från Skolinspektionens senaste kvalitetsgranskning:

    Skolan utvärderar eleven – inte sitt eget arbete
    Nästan alla skolor som Skolinspektionen granskar i sin ordinarie tillsyn får kritik för att de saknar en helhetsbild av hur det går för eleverna i skolan. Nu har därför 40 grundskolor specialgranskats, i syfte att ta reda på hur de arbetar med uppföljning och utvärdering av sina elevers kunskapsutveckling samt hur de planerar vilka åtgärder som ska sättas in.
    Vare sig det går bra eller dåligt i skolarbetet drar skolan ofta slutsatsen att det beror på den enskilda eleven. Skolorna söker sällan förklaringarna i sitt eget arbete. De flesta av de granskade skolorna tar inte reda på hur själva undervisningen eller skolans arbete i övrigt påverkar elevernas kunskapsresultat.

    – Det är både önskvärt och nödvändigt att skolor följer upp och stödjer enskilda elever. Problemen uppstår när man stannar på individnivå. Då riskerar skolan att missa problem och kvalitetsbrister som är kopplade till lärarens undervisningsmetoder och annat som påverkar flera elever på samma skola, säger Katalin Bellaagh, projektledare Skolinspektionen.(här,slut)

    Om Skolinspektionen har rätt eller fel är du Pär säkert bättre att bedöma än jag.

  8. Hej igen, Skolverkets statistik visar för Eskilstuna kommun att andelen elever i årskurs 9 som ej uppnått målen var 30% år 1999 . 10 år senare, 2009, var andelen 31%. Om verksamhetsmålet är att knappt tre fjärdedelar av eleverna ska klara sig med godkända betyg så är det helt ok att påstå att skolan är bra, men jag antar att verksamhetsmålet är ett annat, eller om verksamhtsmålet är att ha intresserade och engagerade lärare så kan man också påstå att vi har en bra skola, men jag tror även här att målet är ett annat. Det skulle vara intressant att veta vad lärare och rektorer svarar när du ställer frågan – varför är det inte bättre? Vad är det som hindrar dom?

  9. Hej Gunilla!
    Intressant statistik. I det förstone så kan man tycka att inget hänt. Men under de 10 åren så har också utmaningen varit stor för våra skolor – dvs fler elever som inte har svenska som modersmål.

    Målet måste vara att vi ska upp i topp när det gäller kunskapsmålen. 3/4 kan vara ett mål på vägen men långt från acceptabelt.

    Jag har umgåtts med lärare och rektorer de senaste 15-20 åren och vet att svaren om orsaker ofta landar i social uppväxt och resurser. Det är viktigt men inte hela svaret tycker jag.

    Det handlar också om lärarnas utbildning och motivation, ledarskapet, föräldrars möjlighet att få vara med, förväntningar, skolans organisation, elevernas egenansvar. Bilden är komplex men det är där vi måste ta vår utgångspunkt.

    Min ledarstil är att vara tydlig med vart vi ska, inte kompromissa med målet men samtidigt bygga på det som fungerar, vara uppmuntrande, stimulera de skolor, rektorer och lärare som vill något.

    Jag gillar det engagemanget du visar.

    Ha det
    Pär E

  10. Pär,
    om utmaningen blivit större än skolan klarar av kanske politiken ska fundera på att agera som (S) i Katrineholm. Att leda genom att ära den som äras bör är en viktig del men att inte agera mot dem som inte fungerar ger näring åt ”fel” människor. Det här inlägget innehöll inga frågor som de föregående. Jag hoppas och tror att din vision om bra möten kommer att ge en god effekt i framtiden.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: