Skrivet av: Pär Eriksson | mars 7, 2010

Om böcker som förändrar, Wilkinson och Pickett och vikten av att förstå de nya utmaningarna

Genom åren har vissa böcker slagit ned med sådan kraft att mitt köksbord eller nattduksbord börjat skälva. Lorraine Monroes ”Att våga leda skolan” är en sådan. Den fick mig att på djupet förstå bildningens kraft för socialt vingklippta ungdomar. Monroe som då arbetade som rektor på en nedgången Harlemskola i New York beskrev hur lärarna, föräldrarna och eleverna vände synen på utbildningen, det egna ansvarets kraft och förståelsen för att det bara är tillsammans som förändring skapas. Fredrick Douglass Academy var några år senare den skola i USA där flest elever procentuellt gick vidare till högre studier. Boken knockade mig och förändrade i någon mening min syn på skolan och dess möjligheter.

Likadant var det med Emmy Werners ”Mot alla odds”. I sig en ganska torr bok men full av lärande och optimism. Werners fokus var inte den klassiska frågan ”varför går det dåligt för vissa barn och ungdomar” utan hon vände på det traditionella västeuropeiska synsättet och ställde istället den relevanta frågan ”varför går det bra för vissa barn och ungdomar trots att de växer upp under stora sociala svårigheter och umbäranden”.

”Mot alla odds” fick mig att omvärdera mycket av det jag lärt mig i egen utbildning och utmanade stora delar av värderingsramarna som är förhärskande i svensk skola och socialtjänst.

Emmy Werner har i sin forskning följt en grupp barn upp i vuxen ålder på Hawaii under mer än 50 år

Det finns en rad andra böcker som i ordets verkliga mening förändrat mitt yrkesliv och syn på mitt uppdrag. Frans Johanssons ”Medicieffekten” är en sådan. Thomas Ziehes ”Ny ungdom” från 1980-talet och Richard Floridas ”Den kreativa klassen” som för ett resonemang om hur framgångsrika städer och regioner utvecklas är andra viktiga böcker i mitt livsbibliotek.

Jämlikhet en förutsättning för utveckling
Och så dimper då ”Jämlikhetsanden” ner på mitt skrivbord. Pappren och dammet bokstavligen blåser iväg och bokens tyngd lämnar en rejäl duns och eko efter sig.

Låt mig först säga – det här är ingen lätt bok att läsa. Diagrammen avlöser varandra och det är lätt att gå bort sig. Men kramar man ur essensen ur Richard Wilkinsson och Kate Picketts forskning så blir sammanfattningen ugnefär så här – ojämlika samhällen dessto större problem.

Vad nytt under solen tänker läsaren. Jo, den här gången är det inte en politisk debattbok eller ideologier som möter varandra utan tung forskning. Och det intressanta är att boken mottagits väl av såväl den politiska vänstern som högern.

Wilkinson och Pickett pekar ut 29 starka samband mellan ojämlikhet och olika typer av problem – t ex brist på tillit, drog och alkoholmissbruk, förväntad livslängd, mord, andel  i fängelse, övervikt och psykiska sjukdomar. Och här kommer deras viktiga slutsats; ingen rikedom i världen tycks stå emot dessa problem om inte det råder en hög grad av jämlikhet inom landet.

Ska vi tro Wilkinson och Pickett så skapas psykiska, sociala och hälsoproblem i hela befolkningen även i de rika länderna därför att ojämlikheten är stor. De visar också att befolkningen mår bättre i ett mindre rikt land om jämlikheten är hög jämfört med ett rikare land där jämlikheten är mindre.

Enkelt beskrivet i en mening direkt från boken – stora sociala förbättringar går att åstadkomma – för alla grupper i hela samhället – om politiken inriktas på det mest västentliga: att minska ojämlikheten.

Ett jämlikt Eskilstuna
Vi behöver inte köpa varje kommatecken eller analys i det här budskapet. Tvärtom så ska den här forskningen precis som alla annan seriös forskning granskas och vridas och vändas på. Det är också viktigt att säga att det finns en rad invändningar mot ”Jämlikhetsanden” av såväl metodologiska som moralfilosofiska skäl.

Men jag tror att det finns lärdomar för ett samhälle, det finns lärdomar för en kommun, en arbetsplats och för oss som enskilda. Detta skrivet en vecka då vi firar den Internationella Kvinnodagen.

Partipolitiken har sin logik och sin uppgift att debattera och diskutera utifrån ideologier och värderingsmönster. Men det hindrar inte att vi i vår roll som medborgare eller medarbetare i en kommun också vrider och vänder på argumenten. Hur kan vi bidra till att skapa ett jämlikare Eskilstuna som gynnar hela befolkningen? Hur kan våra verksamheter – förskolor, skolor, äldreboenden, kulturverksamheter, stads- och samhällsplanering bidra till att stärka en jämlikhetssträvan som beaktar kön, ålder, sociala, etniska och religiösa aspekter. Och då inte bara som enskilda lovvärda projekt och initiativ utan något som på djupet karatäriserar vårt sätt att arbeta, särskilt kanske med fokus på Eskilstunas barn och ungdomar.

Vi vet att den sk barnfattigdomen ökat inte bara i Eskilstuna utan i hela landet. Detta bl a som en följd av finanskrisen med ökad arbetslöshet. 2008 års arbetslöshetssiffror i Eskilstuna på ca 2000 personer är idag uppe i mer än 4000. Många av dom är också barnfamiljer.

Några avgörande frågor
Just därför är arbetmarknads- och näringslivsfrågorna så viktiga för Eskilstuna. Det behöver skapas nya jobb, nya branscher, nya entreprenörer och nya företag i vår stad.

Just därför är utbildningsfrågan så viktig för Eskilstuna. Det är fler ungdomar som behöver gå vidare till högre studier. Det är fler Eskilstunatjejer och killar som behöver ta skolan på allvar för att kunna förverkliga sina livsdrömmar. Skolan har aldrig varit viktigare.

Just därför är integrationsfrågan så viktig för Eskilstuna. Om du tvingas stå utanför arbetsmarknaden på grund av dina föräldrars namn och bakgrund, din hudfärg, etnisk- eller religiös bakgrund så klarar sig inte Eskilstuna. Talanger slösas bort. Graden av ojämlikhet ökar.

Och ska vi ta Wilkinson och Pickett på allvar så betyder det att även för oss som har ett arbete, även för oss som har en trygg ekonomi så ökar ohälsan och otryggheten. Ju mer ojämlikhet dessto större problem.

De länder, de regioner och de städer som förmår ta sig an den här enkla men ytterst svåra problematiken kommer att vara de framtida vinnarna. Det är det vår vision om den stolta Fristaden handlar om.

Så mycket vi har att lära av Lorraine Monroe och Emmy Werner och så mycket vi har att lära av två engelska forskare vars namn låter som den underbara soulrösten bakom klassikern ”Midnight Hour” från 1965.

Ha en bra vecka!

Annonser

Responses

  1. Hej Pär!

    Jämlikhet kan betyda många olika saker, demokrati likaså. Du talar mycket om innovativt tänkande och om nya skolformer; en intressant kolumnist i dagens SvD (Roland Poirier Martinsson) syntetiserar alltsammans.

    Han menar nämligen att det borde vara en demokratisk rättighet i Sverige liksom i många andra västerländska demokratier, med hemundervisning för skoleleverna. Han har själv erfarenhet av det då familjen bodde i Texas, berättar han, och anför idel fördelar med systemet, såväl sociala som vad det gäller effektivitet.

    Kanske något för den stolta fristaden Eskilstuna? Med modern multimedia-it vore det väl ingen större konst att konstruera pedagogiska program för eleverna att följa.

    Och friställda lärare? De fasade med fördel in som ambulerande informmatorer! Inte heller det något problem med modern samfärdsel-teknik.

    Kan inte du lancera denna idé hos dina politiker, så ställer jag upp med att delta i en idé- och beredningsgrupp kring frågan?!

    Hälsningar Mats

  2. Hej Mats!
    Vågad idé.

    Men så här tänker jag – skolan är snart den enda arenan vi har kvar i samhället där människor träffas över sociala, etniska och religiösa gränser. Så jag är en varm anhängare av skolan som ”fostrare” av att umgås över gränser.

    Ha det
    Pär E

  3. Du har fel. ”Att gå på stan” innebär ett intensivt utbyte över sociala, etniska och religiösa gränser, dessutom åldersmässiga. Likaså att besöka ett bibliotek. Etc. etc. Ävensom att resa.

    Jag skulle vilja hävda att skolan, denna 1800-talskonstruktion, isolerar unga människor, under hela den viktiga delen av deras utveckling, från ”det riktiga” samhället, och ger dem en inskränkt bild av detsamma. Dessutom utlämnas de av godtyckets tyranni av lärarna, somliga bra, somliga mindre bra för individen/eleven.

    Mats

  4. […] skapar vi? Vilka blir konsekvenserna om klyftorna fortsätter öka ännu en mandatperiod? Eskilstunas kommundirektör har läst Jämlikhetsanden.  Han skriver därför; Och ska vi ta Wilkinson och Pickett på allvar så betyder det att även […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: