Skrivet av: Pär Eriksson | januari 10, 2010

Om tre debattörer, en ny värld och vikten av att förstå de globala vindarna

Jag vet inte om ni stött på debattören, föreläsaren och författaren Fredrik Härén. Hans budskap är tydligt – det sker en fundamental förändring i världen idag när miljoner människor i de sk utvecklingsländerna bokstavligen reser sig ur fattigdom och deras länder blir ledande industri- och tekniknationer. Det är lätt att förföras av Häréns budskap. Han är påläst, han underbygger sitt resonemang med siffror och blir naturligtvis också trovärdig då han bor och arbetar i Asien.

Det är ingen överdrift att påstå att Fredrik Härén är en stark globaliseringsförespråkare. Han ser en enorm framtidspotential i Kina, Indien och de sk tigerekonomierna. Jag tror att Härén är något viktigt på spåren. Många av de sk utvecklingsländerna har idag både kompetens och produktionskapacitet att utmana de klassiska västliga ekonomierna i Europa och Usa. Det är väl ett tecken i tiden att Volvo är på väg att bli Kinaägt.

En  ny värld – nya frågor
Är det här ett hot mot vår egen välfärd och våra egna ekonomier? Försvinner jobb och arbetstillfällen i takt med att dessa länder utvecklas? Ja, men bilden är mer komplex. Å andra sidan så ökar efterfrågan på varor och kunskap som bland annat finns i våra länder. Men kanske det viktigaste är att förstå att världen inte längre är sig lik. Den industriepok vi levt i under 100-150 år är på väg att gå mot sitt slut. Den har inneburit en enorm utveckling av ekonomin och välfärden. Men vi västeuropéer måste också våga se att en del av framgången och den snabba utvecklingen i våra länder har skett samtidigt som det rått stora sociala och ekonomiska orättvisor mellan länder och kontinenter.

En bra motvikt till Fredrik Häréns positiva grundton är författaren och globaliseringskritikern Naomi Klein. I böckerna ”No Logo” och ”Chockdoktrinen” diskuterar hon om de senaste decenniernas privatiserings- och avregleringsiver. Hennes tes är också att medborgaren reducerats till konsument.

En annan intressant och lite udda tänkare har dykt upp i debatten – Philip Blond. Blond är högerpolitiker i England men också teolog och filosof. Udda därför att det han uttrycker inte lika lätt kan kategoriseras som höger eller vänster och hans åsikter har följdaktligen kallats ”red tories”.  Blond menar bl a att nyliberlismen har slitit sönder samhället samtidigt som vänstern har slitit sönder familjen. (Aftonbladet – klicka vidare)

Varför lyfter jag upp den här debatten tänker kanske den kritiske ? Vad har det här med oss i Eskilstuna att göra eller med våra kommunala verksamheter?

Jo, jag menar att det ytterst handlar om oss. Vad som nu sker i världen, vad som sker i Kina och Indien, vad som sker i Brasilien – ett annat land som har stark utvecklingsfart – och hur Europa och Usa möter det påverkar oss direkt. Vi lever inte längre – om vi nu någonsin gjort det – i ett vakum utan vi är en del av ett sammanhang. Vi är starkt sammanlänkade med hur såväl den europeiska- som amerikanska och asiatiska ekonomierna utvecklas.

Och just därför bör vi också följa hur diskussionen går, hur idéer föds, utrycks, slipas och bryts mot varandra. Just därför är Fredrik Härén, Naomi Klein och Philip Blond värda att lyssna på. Inte i första hand för att ta ställning till om vi gillar deras budskap eller inte utan för att vara pålästa om hur samhällsdebatten förs. Vi behöver förstå vilka tendenser, trender, filosofiska och politiska vindar som blåser. Just därför att den vinden, den ilen blåser rakt in i Eskilstuna. Och rakt in i vår organisation.

Eskilstuna som en framåtsyftande innovativ kommun
För ytterst handlar det om våra liv och vår stad. När våra lokala politiker satt en agenda som de vill att vi i tjänstemannaorganisationen ska ha fokus på – och den trogne läsaren börjar känna igen dom – näringslivsfrågor, höja utbildningsnivån, integrationen, trygghetsfrågor och förnyelse av den kommunala organisationen så är det inte något annat än ett framåtsyftande försök att möta den globaliseringsvind som blåser. Detta oaktat om vi gillar vinden eller inte.

De kommuner, de regioner som håller tummarna och hoppas på att det snart blåser över och att det blir som vanligt igen kommer med lagbundenhet att stanna i utveckling. De städer och kommuner som förmår möta det nya på ett kritiskt men konstruktivt sätt kommer att bli de framtida vinnarna.

I EU:s sk Lissabondeklaration beskrivs det allt tuffare internationella ekonomiska läget och tesen är att om Europa skall fortsätta att vara en av världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomier så krävs mer av innovation och kunskapsutveckling. Fördjupar man sig i texten så hittar man också en analys över att det finns en oerhörd potential att hämta inom offentlig sektor.

Strax före jul träffade jag och några av mina närmaste medarbetare några engagerade och kunniga personer från Munktell Science Park och IDP (Innovation, Design och Produktrealisering) från Mälardalens Högskola. I all anspråklöshet ställde vi frågan – skulle Eskilstuna kunna sticka fram hakan och säga – vi ska bli en av Sveriges mest offensiva kommuner? En kommun där såväl våra företag som den kommunala organisationen systematiskt arbetar med nytänkande, nya lösningar, nya sätt att arbeta och än mer innovativt.

Om det bara är prat eller går att förverkliga vet jag inte. Men en sak är jag säker på – förmår vi inte förnya den kommunala organisationen så att den är anpassad till det nya läget som stavas 2010-tal så blir vi på sikt frånsprungna. Det är just därför det är så viktigt att lyssna på en Fredrik Härén, en Naomi Klein och en Philip Blond.

Ha en bra vecka!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: