Skrivet av: Pär Eriksson | maj 14, 2009

Veckan som gått – w20

På jobbet
Jag vet att det kan låta inställsamt – men vad mycket bra människor jag möter.

Det är en ynnest att få komma in i ett nytt sammanhang, in i en ny miljö. Många gånger tar vi varandra för givet men som ny så ”tvingas” man möta människor där de är – utan gamla bilder eller förutfattade meningar. Och det är precis det som jag får vara med om nu.

Jag har pratat med hundratals nya arbetskamrater under de här första veckorna och jag blir imponerad över den kunskap och den kompetens jag möter. Jag är inte alltid så säker på att vi ser den eller ens efterfrågar den i vardagen.

Jag möter erfarna medarbetare som t ex Anita Eriksson som var med när Ärla var egen kommun innan den stora kommunsammanslagningen i början av 1970-talet. Men jag möter också Sofia och Madeleine som är statsvetare, relativt nyanställda och 80-talister.

Och jag möter medarbetare som arbetat i privata näringslivet, landstinget och i statliga myndigheter. Och medarbetare som jag gick i skolan tillsammans med. Medarbetare som flyttat hit till Eskilstuna från Jönköping, Göteborg och Söderhamn. Och medarbetare som pendlar från Stockholm, Örebro, Västerås och Strängnäs. Och medarbetare som har sina rötter i Rumänien, Finland, Libanon och Iran.

Var och en med sin berättelse, sin bakgrund. Det som vi många gånger bara tar givet bildar en mosaik av kompetens och det är precis det som är kunskapsorganisationen Eskilstuna kommun.

I veckan hade vi en introduktionsträff med ett femtiotal nya medarbetare. Det kändes lite märkligt men kul att jag som jobbat kortast tid var den som hälsade välkommen och berättade om deras nya arbetsgivare. Extra kul att majoriteten var 25-30 år. Det här är en grupp som är mycket viktig för oss. De kommer oftast från en gedigen utbildning, är fulla av energi och entusiasm. Kombinationen med oss äldre och erfarna blir oslagbar –  tro mig!

Vår stadsbyggnadschef Gunnar Persson och jag ägnar några timmar tillsammans. Gunnar har en gedigen erfarenhet och vet hur man gestaltar och bygger attraktiva och moderna städer. Vi tar en vandring i ett soligt och vårvackert city. Vi stannar, grunnar, resonerar och pekar. Vi ser styrkor men också en ”trasig” stadsbild. Det känns påtagligt att vi delar samma bild av vad vi vill med Eskilstuna. Att resonera med Gunnar som är arkitekt fick mig också att se staden med nya ögon.

Annars börjar det tuffa men utmanande arbetet att knacka på dörren – ekonomiska läget, investeringsfrågor, hur ska ledningen arbeta, hur ska vi balansera styrning, samordning och stöd? Vi pratar ansvar, roller och mandat. Hur stödjer vi politiken på bästa sätt, hur går vi i takt samtidigt som vi har hög integritet som tjänstemän? IT- och informationsfrågor, personalfrågor, lokalöversyn……………..kort sagt ”business as usual”.

Kommunfullmäktiges ordförande Jonny Lundgren hade bjudit in till middag för att celebrera silvermedaljörerna GUIF. Det blev en mycket trevlig kväll och det kändes i luften att det fanns en optimism inför framtiden.

Jag som följt GUIF i mer än 45 år märker att klubben håller på att professionaliseras och ta det där sista steget som kännetecknar en stor elitförening. Samarbetet mellan klubben, lokala krafter, näringsliv, sponsorer och kommunen är tydlig och gestaltades i rummet. Budskapet gick inte att ta miste på – SM-bucklan ska hem till Fristadstorget.

GUIFs framgångar är också ett levande exempel på själen i Eskilstunas vision – att våga utmana och vara modiga. För det är precis det vårt unga handbollslag varit och det är också det budskapet vi i den kommunala organisationen skall leva.

Jag har ett bra samtal med Eskilstuna-Kuriren som ville göra ett lördagsporträtt. Jag betonade vikten av att vi lyfter utbildningsnivån i vår kommun. Vi behöver satsa mer på att utveckla våra pedagogiska verksamheter – från förskola till Mälardalens Högskola. En skarp journalist frågar då naturligtvis hur vi ska klara. En del handlar om resurser. Vi måste våga se att vi ligger över andra jämföra bara kommuner när det gäller kostnader för t ex vård och omsorg samtidigt som vi ligger lågt när det gäller skolan. 

Men allt handlar inte om resurser utan också om inställning och medvetenhet. Alla måste dra åt samma håll. Föräldrar, elever, pedagoger och skolpersonal, sociala och fritidsverksamheter, rektorer, ledning, fackliga organisationer, företag och politiker. Det är då vi når resultat i Eskilstuna.

Vi har en resa att göra. Min känsla – rätt eller fel –  är att det finns en övertro att det är i Stadshuset vi lyfter skolan. Naturligtvis har politiken och ledningen ett stort och särskilt ansvar för att skapa förutsättningar men arbetet görs i klassrumet och hemma vid köksbordet.

Vi har en väg att vandra tillsammans. Jag kommer att försöka dra mitt strå till stacken. Men då måste också Eskilstuna i bred mening vara med – enkelt uttryck och kanske lite utmanande – från kravställare och åskådare till medaktör och medspelare. Precis där ligger utmaningen för oss alla.

Mitt Eskilstuna – med löparskorna på
Springer på Djurgården, över Östermalm och bort mot Balsta. Det här är en av mina favoritområden i Eskilstuna. Här har jag så mycket minnen och så mycket rotsystem. Många av mina allra äldsta och bästa kompisar bodde här. Östermalm håller på att förändras. Ett nytt villaområde har byggts där vi ”hängde” och vårt andra hem Ekängens IP har blivit större.

Rundar Balsta i 6 min/km-tempo. Det gamla sjukhemmet som blev musiksklott och genom åren varit hemvisten för hundratals, ja kanske tusentals Eskilstuna ungdomar står där stolt. Balsta är oerhört viktigt och ett nav för vårt unga musikliv.

Inget Balsta – inget Kent och Yvonne. Jag minns att jag skjutsade sonen hit då han spelade i Eskilstunas egna Sex Pistols – Kräk (!).

På hemmaplan
Efter en intensiv så känns helgen extra efterlängtad. Familjen åker till Örebro och träffar Tomas och Anki som är några av våra bästa kompisar. För 33:e året (?) samlas vi kring TV:n och Eurovision Song Contest. Galet, tänker någon. Inte alls – traditionsrikt, säger jag.

Ha en bra helg!

Annonser

Responses

  1. Din blogg hjälper mig att se lite mer positivt på tillvaron här i Eskilstuna kommun. Med
    neddragningar, LAS.listor, vem får gå- vem får stanna så känns dina ord, dina inlägg som en välbehövlig vitamininjektion. Eller som ett hopp för framtiden.
    Själv har jag dragit ut dina texter för att visa mina studerande att det finns många saker att vara stolt över i Eskilstuna. Detta som motvikt till allt det negativa
    så tack!

  2. Härligt att höra. Du har rätt. En av våra viktigaste uppgifter är att förmedla optimism. Vi vet att läget är tufft – såväl internationellt som hemma i Eskilstuna. Så just därför.
    Det är kanske särskilt viktigt för alla vuxna som möter ungdomar. Föräldrar, föreningsledare, fritidsledare. lärare – har aldrig haft en viktigare roll.
    Kul att du involverar dina elever.

    Vänliga hälsningar

    Pär Er


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: