Skrivet av: Pär Eriksson | februari 5, 2009

Veckan som gått – w 6

På jobbet
Jag började veckan lite nedstämd. Kände mig orolig för att vi håller på att få en ny våg av festknarkande bland våra ungdomar. Detta apropå att 40 Västeråsungdomar nu står åtalade i en omfattande haschhärva.

Slutar dock veckan med hopp. Våra berörda skolor, socialtjänst och förebyggande verksamheter kom snabbt samman och kunde mobilisera kraft och en sammanhållen strategi. Här visar proAros sin styrka – dvs att vi förfogar över alla dessa resurser under samma hatt. Ingen tjafs mellan olika förvaltningar och verksamheter utan snabbfotat ut och agera. Det är precis det våra ungdomar och föräldrar har rätt att kräva av oss.

proAros skolledning träffade Grundskolenämnden under veckan i en mycket bra diskussion. Uppdraget är tydligt – att klara av att ställa om därför att elevantalet minskar samtidigt som vi satsar och är offensiva. Allt för att få mer pengar till pedagoger och mindre till att betala för halvtomma lokaler. En svår nöt att knäcka men jag är övertygad om att det går.

proAros ledning träffar regelbundet Konsult och Service dito. KoS är de som bistår oss med t ex IT-stöd, rekrytering, löneadminstration etc. Det här samarbetet är mycket viktigt och vi drivs starkt av att gemensamt ha det bästa tänkbara stödet till alla våra verksamheter. Effektivt och billigt. Idag betalar en enhet 5% i sk OH-kostnad  för det samlade stödet. Jag menar att det är bra i jämförelse med andra stora organisationer – kanske Sverigeklass.

I media
Ibland talar en skriven text direkt till hjärtat. I veckan så hade VLT en sådan underbar artikel om systrarna Emma och Ida Westin. Emma är 16 år och går på Kungliga svenska balletskolan. Ida är 18 år och dansar i Kulturskolans grupp Dans syndrom. Gruppen har det gemensamt att deltagarna har Downs syndrom.

Jag blir glad att läsa artikeln – inte bara för att det är en fin beskrivning av relationerna mellan två systrar med olika förutsättningar – utan också för att det är en bra berättelse om ett samhälle när det är som bäst. Ett samhälle som skapar plats för alla och allas möjlighet att få utvecklas. Jag blir naturligtvis extra stolt över att det är vår Kulturskola som är arenan för sådana här livsviktiga möten. Bakom framgångsrika initiativ står ofta en entreprenör och pådrivare. Så också i det här fallet. Danspedagogen Susan Hull-Fredriksson är värd all respekt.

På hemmaplan
Familjen firar dotterns 34-årsdag. Känns konstigt att hon blivit så gammal men det räcker med att jag ser mig själv i spegeln så förstår jag att jag inte längre är någon ”tonårspappa”.

I helgen skall jag åka till Stockholm och besöka sonen.

Märker ni att det håller på att bli ljusare. Redan vid halv åtta tiden på morgonen så går mörkret över i något nytt. Det finns hopp. I vart fall om vi ska tro de sk biometerologerna – ljus skapar framtidshopp och vi blir lite gladare i sinnet.

Ha en bra helg!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: