Sedan 1995 delas priset Entrepreneur of the year ut i Sverige. Priset och tävlingen finns idag etablerad i 43 länder. Småföretagaren och kolumnisten Pernilla Ström är en av jurymedlemmarna och hon beskriver i en krönika i DN 7 november 2008 (klicka vidare) entreprenörer som hon imponerats av.
Hon berättar om Richard Båge som byggde upp annonsföretaget Mediaplanet med en helt ny idé som grund på en marknad som lätt kan betraktas som övermättad. Monica Lindstedt tänkte i nya banor när hon lanserade idén med Hemfrid som erbjöd städhjälp och markservice. Barnmorskan Christina Wahlström firar nu 20-jubiléum med sina Mama Mia-kliniker som konkurrerade med öppettider mot Vårdcentraler och Landsting med snäva öppet- och telefontider. Christer Myráhn gav sig in i renhållningsbranschen och funderade på varför det ofta var två i lastbilarna och att de slutade vara igång efter lunch.
Lästips: Frank Johansson, Medicieffekten
Det gemensamma alla dessa entreprenörer har är att det brutit mot gängse uppfattningar om hur det ska vara. De har hittat en ny metod eller sätt att tänka. De har skapat ett försprång i förhållande till konkurrerande företag.
Om man söker på ordet entreprenör på Google så får man ca 10 miljoner träffar. Lägger man till sökordet offentlig sektor reduceras träffarna till hundratusen. Det är inget konstig med det. Entreprenörskap och innovativt tänkande är något som hänger ihop med företagande. Offentlig sektor är något vi förknippar med en myndighet.
En ny karta – en ny logik
Så har det varit och det har funnits en logik och ett klokskap i det. Nu ritas kartan om om. I takt med att privata förskolor, friskolor och privata vårdföretag klivit in i det som traditionellt varit offentlig sektors domäner så ställs också nya krav.
Den kommunala förskolan, skolan, vården och omsorgen, socialtjänsten, kulturen och fritiden utmanas. Och till huvudsidan tycker jag att det är bra. Det sätter tryck på förändring och förnyelse. Det sätter också tryck på att använda skattepengarna effektivt. Men det ställer också nya och stora krav på de privata företagen.
Vikten av ansvar och konkurrensneutralitet
Ett omistligt krav som måste ställas är konkurrensneutralitet. Skall vi ta friskolorna på allvar så måste de också vara redo att åtaga sig uppdrag som är svåra och komplicerade. Att, som vi bl a följt i mediadebatten, vägra elever med funktionshinder eller med läs- och skrivsvårigheter plats och överlämna det till den kommunala skolan är oacceptabelt. Om den privat drivna äldrevården sätter höga vinstkrav före medicinsk säkerhet och kvalitet i vården så kommer de aldrig att bli tagna på allvar.
För det är allvar. Vi i den kommunala skolan och vården och omsorgen tar mer än gärna fighten om konkurrensen men då ska det också ske på lika villkor. Ytterst är det naturligtvis de beställande politikerna som måste garantera det.
Entreprenörskap i offentlig sektor
Samtidigt som vi i den kommunala organisationen är tydliga med vilka krav och spelregler vi tycker ska gälla så har vi också en egen resa att göra. Och det är där Pernilla Ströms beskrivning av gott entreprenörskap kommer in.
Jag har en vision att om några år så skriver Pernilla Ström motsvarande krönika med den skillnaden att då är exemplen hämtade från offentlig sektor – gärna från Västerås. För så är det – det finns en oerhört outnyttjad potential att utveckla på förskolor, skolor, äldreboenden, gruppverksamheter, fritidsgårdar och kulturverksamheter som stavas entreprenörskap och innovation. Det är inte snabbare vi ska springa – det är smartare och vi ska hitta nya oupptrampade stigar.
Ibland möts jag med skepcis och ett rynkande på näsan när jag pratar och skriver om det här. Flum, säger någon. Omöjligt, säger en annan. Det här ska inte vi syssla med, säger en tredje. Det går inte i stora organisationer, säger ytterligare någon.
Jag är redo att ta lite stryk och kritik i det här därför att jag är fast övertygad om att det är hitåt vi ska. Lyckas vi inte med den här missionen eller förflyttningen från myndighetslogiken till själen i en modern kunskapsorganisation – ja, då finns vi inte kvar. Så tufft och underbart utmanande är det.
proAros på väg till något nytt
I proAros har vi tagit de första små stegen. Vi pratar om det, vi har en styrelse och ledning som vet vad den vill, vi börjar bli allt fler chefer och medarbetare som ser möjligheten, vi har gått samma med Mälardalens Högskola och om än i liten omfattning och börjat utbilda oss för att öka förståelsen. Vi fortsätter vår satsning på entreprenörskap i skolan bland våra elever. Vår styrelse har antagit ett långsiktigt Innovationsprogram och som en liten start på det har vi också instiftat ett intern innovationspris.
Och drivkraften frågar någon – ja, vi har som uppgift att stå upp för den kommunala utbildningen och välfärden. Det är vi själva som måste räta på ryggarna och öka stoltheten för vårt uppdrag.
Och ytterst handlar det om att förvalta det uppdrag som medborgaren gett oss. Jag stjäl Penilla Ströms avslutande kommentar i DN-krönikan som hon i sin tur hämtat från den gamle socialdemokratiske socialministern Gustav Möller ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Just därför står entreprenörskap och innovation så högt på vår dagordning så här i början av 2000-talet. Det är så vi syresätter en organisation som säger sig vilja bli Sveriges bästa och framgångsrikaste offentliga organisation.
Ha en bra vecka!
Direktören har ordet 
Lämna en kommentar