På jobbet
Jag var inbjuden gäst till såväl Rekarne- som Rinmangymnasiet. På Rekarne som inledare till en temadag för medarbetarna kring integration och på Rinman som avslutare på deras späckade och intressanta IT-dagar.

Jag uppskattar sådana här inbjudningar. Dels är det ett sätt att lära känna våra verksamheter dels är det ett sätt för mig att förmedla ledningens budskap och vilka frågor vi driver för att utveckla Eskilstuna. Och just integrationsfrågorna och utvecklingen av skolan står högt på vår agenda.

I veckan hade vi två mycket bra dagar tillsammans med alla nämnd- och bolagsordföranden. Det är viktigt att tjänstemannaledningen och den politiska ledningen ges tillfälle att stämma av läget och också diskutera framtidsfrågor.

Även om vi har olika roller så agerar vi på samma arena och har uppdraget att utveckla Eskilstuna. Diskussionerna hade fokus på framtiden – vi pratade om 2015 och 2020. Det kan kanske låta abstrakt men många planeringsfrågor som handlar om nya förskolor, äldreboenden, bostadsområden, vägar och infrastruktur, logistiksatsning, trafikplanering, miljösatsningar etc måste ha det perspektivet. Jag känner mig stolt över att arbeta  i en kommun som har en sådan spännande framtidsagenda och där befolkningen och tillförsikten ökar. Detta skrivet in en tid då vi allt jämt har en hög arbetslöshet i Eskilstuna.

Mina kompisar Håkan och Håkan på Volvo och Scania arbetar fortfarande fyra-dagarsvecka.

Vi håller allt jämt hög gard när det gäller pandemin. Ledningen träffas var 14:e dag för ett kort avstämningsmöte. Än så länge ser det normalt ut – dvs inga sjukskrivningtal som skjutit i höjden. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra och uppmana våra medarbetare att vaccinera sig. Just nu är det förebyggande arbetet viktigt.

Jag hade möte med förvaltningsledningen för Kultur och fritid. Jag får intrycket att det är ett mycket bra och erfaret lag. Våran kultur- och fritidsverksamhet är viktig och jag gläds extra åt invigningen av Ungdomens Hus  och Skateparken. Och nu är det på gång med en fritidsgård i Nyfors. En eloge åt Eskilstuna. Vilken kommun i Sverige gör en sådan satsning på ungdomar? Samma vecka invigdes det nya Arkivens hus i gamla brandstationen.

Jag hade själv förmånen att få en guidning av vår chef för Konstmuséet Kenneth Åström. Och jag blir lika inspirerad varje gång jag besöker vårt fina muséum. Nu är det här en välkänd arena för mig då hustrun har varit noga de senaste åren med att vi ska vara flitiga besökare på Eskilstunas kulturarrangemang. Och nu är det än viktigare – dvs att vi har en kommundirektör som visar intresse och engagemang, säger hustrun uppfodrande. Och det är klart i förhållandet till alla timmar jag tillbringat i Sporthallen och på Tunavallen genom åren så har hon nog rätt.

Jag hälsade en av Mälardalens högskolas gästprofessorer Gisela Mohr välkommen till Eskilstuna. Gisela är från Leipzig Universität i Tyskland och kommer att vara på högkolan det närmaste året. Här är vi i kommunen finansiär och delvis uppdragsgivare. Ett tydligt exempel på att vår stad håller på att skifta karaktär. Det kanske går för sakta men det blir allt färre smeder (!) och allt fler forskare, doktorer, professorer, entreprenörer och innovatörer. Den utvecklingen är en del av vår framtidsvision om den stolta Fristaden.

Gisela Mohr – ny gästprofessor i Eskilstuna

Mitt Eskilstuna – med löparskorna på  (21)
Jag tar mig i makligt 6.05 min/km-tempo ut på Djurgårdsvägen. Trottoaren är fylld av gula löv och känslan av att springa på ”yellow brick road” är påtaglig. Jag noterar att det är fullt av bilar utanför den katolska kyrkan. Och det slår mig att det här är också en bild av det nya Eskilstuna.

Springer in i ett höstlikt Stadsparken. Varje stad med självaktning måste ha gröna oaser. Nu är ju inte våra parker några Hyde Park eller Central Park men de fyller samma funktion. En grön lunga mitt i staden.

Springer över gården till det nybyggda huset som ligger där den gamla busstationen låg. Jag tycker att det här blev bra. Protester till trots så tycker jag att huset andas modernitet och gör sig bra i hägnet av vår fina Klosters kyrka. Jag tror att min svärfar som många år arbetade på busstationen skulle vara nöjd om han fick se vad det blev av den ganska tråkiga parkeringen.

Förnyelse skaver nästan alltid mot den djupt inrotade känslan av att det är bra som det är, tänker jag när jag drygar ut stegen hemåt. Denna mörka och blöta höstdag men ack så vackra miljö att springa i.

På hemmaplan
Det närmar sig helg och trots att det är vanlig fredag så känns det som att det blir lite längre ledigt än vanligt. Fotbollsallsvenskan går mot avgörande och mitt kära Djurgården ska upp till bevis. Det känns som att det kommer att göra ont!

Det blir nog ett klassiskt besök på kyrkogården och tid för att tänka på mina närmaste.

Och firandet och jubiléumsmiddagen i anslutning till Eskilstunas 350-årsfirande blev precis så bra som jag förväntat mig. Bra stämning och alla som borde vara där var där – Kenneth Andersson, Towa Carson, Yvonne Ryding och Kent-gänget, biskopen, landshövdingen och den som kan mest om Eskilstunas historia Bror-Erik Ohlsson.

Men bäst var underhållningen – jag skriver det tydligt så att ni minns var ni läste det första gången. Frida Herchenröther är nästa popexport från Eskilstuna. Hon har attityd och Sveriges bästa röst just nu. Mitt i Eskilstuna – mitt Eskilstuna.

Ha en bra helg!